Villkoren i välfärden: ”Det här går ju inte – det begriper ni väl!” (Vänerväst)
Vi fortsätter att lyfta problemet med att inte hinna ta paus eller inte hinna gå på toaletten under en arbetsdag. Här får du möta skyddsombudet Per-Åke Sjögren som beskriver en ohållbar arbetsmiljö för bussförare.
Per-Åke har kört yrkesmässig trafik i 45 år. I dag arbetar han som bussförare för VY-buss i Norra Dalsland och är skyddsombud. Under sina år bakom ratten har han sett stora förändringar – och inte alla till det bättre.
– Det händer varje dag att vi inte hinner ta rast eller gå på toaletten. Magen är fördärvad. Jag har suttit elva timmar utan att hinna äta eller gå på toa, säger han.
Ingen tid för mat eller toalett
En typisk arbetsdag kan innebära drygt tolv timmars schemalagd tid, med kanske 20 minuters obetald paus under hela dagen. Möjligheten att gå på toaletten finns knappt längre – på expressbussarna togs toaletterna bort för två år sedan.
– Förr körde man fyra timmar, sen hade man rast. Nu kör vi långa pass utan tillräckliga pauser. Jag försökte ett tag att åka hem på rasterna för att kunna få ro att gå på toaletten. Men det håller inte.
Per-Åke ser att den stora boven är ekonomin – och att systemet är riggat för att det precis ska gå ihop på papperet men en sådan planering håller inte i verkligheten.
– Allt handlar om pengar. Västtrafik sätter tidtabeller som inte fungerar i praktiken. Tidtabellerna är likadana på vintern som på våren, fast det är snö, halt och mörkt. Det känns som att de försöker spara in på varenda liten minut.
"Magen har helt ballat ur"
Per-Åke har själv fått känna av konsekvenserna.
– Man biter ihop, men kroppen säger ifrån. Jag har alltid varit frisk – varit sjukskriven i sammanlagt 15 dagar på 43 år. Men de sista två åren har jag varit sjuk i flera månader. Kroppen orkar inte.
Per-Åke påpekar att det inte bara handlar om fysisk hälsa. När kroppen protesterar påverkas också säkerheten.
– Har du ont i magen och är trött så tappar du koncentrationen. Det är farligt. Vi kör människor, inte gods.
"Det är inte mänskligt"
Han är kritisk till hur förarnas arbetsvillkor bortprioriteras.
– På lastbilssidan har man kommit mycket längre. Där är det lagstadgade kör- och vilotider som faktiskt följs. Vi borde ha samma rättigheter. Vi kör ju människor, säger han.
Vad behöver göras?
Per-Åke är tydlig med vad som krävs för en bättre arbetsmiljö:
– Bort med 12-timmars ramtid. Vi behöver riktiga, betalda raster. Minst 30 minuter. Och en lagstadgad ramtid på max 10 timmar. Sluta låta pengarna styra.
Hans budskap till beslutsfattarna är klart:
– Ta ansvar. Ingen människa ska behöva offra sin hälsa eller andras säkerhet på jobbet för att man inte får paus eller inte kan gå på toaletten.
