Tjurar – en olycksfallsrisk i lösdriften
Forskaren Cecilia Lindahl har skrivit en rapport som handlar om att ha tjur i kobesättningar. Syftet med projektet var att undersöka hur tjurar hanteras och hålls hos mjölkproducenter samt få en uppfattning om hur många och vilken typ av olyckor och tillbud som sker. I projektet undersöktes också motiven till att lantbrukare väljer att ha tjur och vad som skulle behövas för att minska detta behov.
Att ha tjur i en kobesättning innebär en ökad olycksfallsrisk för lantbrukaren och de anställda, särskilt när tjuren går fritt med mjölkkorna i lösdriften. Tjurar är stora kraftfulla djur, som snabbt kan byta lynne. Lantbrukaren eller djurskötaren vistas bland mjölkkorna i lösdriften flera gånger om dagen för att uträtta sysslor som skrapning av liggbås, brunstkontroll och drivning till mjölkning. Att under detta arbete ständigt ha kontroll på var tjuren befinner sig är svårt, särskilt när fokus ligger på andra arbetsuppgifter. Risken för att tjuren en dag går till attack finns alltid närvarande.
Några fakta från rapporten
- Enligt Arbetsmiljöverkets statistik har det under åren 2010-2016 skett i genomsnitt 0,86 arbetsolyckor per år med tjur där den drabbade avlidit av sina skador. Samtliga av dessa dödsolyckor har orsakats av mjölkrastjurar.
- Mellan åren 2010 och 2016 skedde det i genomsnitt 52 olyckor med nötkreatur per år, och av dessa var tjur inblandad i genomsnitt i drygt åtta olycksfall per år. Olyckorna med tjur är ofta allvarliga, med lång sjukfrånvaro. Det vanligaste motivet var att man använde tjur till betäckning av kvigorna. Det näst vanligaste motivet var att använda tjuren för att ”städa upp”, det vill säga betäcka de kor som inte blivit dräktiga vid semin. Andra motiv var låg dräktighetsprocent, ekonomiskt lönsamt, tidsbrist, naturlig betäckning samt svårt att upptäcka brunst eller att få korna dräktiga.
- Åttiofem procent av lantbrukarna som hade tjur hade också rutiner för hantering av denne. De flesta hade muntliga rutiner, men några lantbrukare hade även skriftliga rutiner.
- Majoritet av lantbrukarna sa att de var minst två personer vid hantering av tjuren, men det var också flera som arbetade ensamma.
- På frågan vad de ansåg vara den främsta orsaken till olycksrisker med tjurar svarade de flesta att det beror på en stressad situation och okunskap. Andra faktorer som ansågs vara betydande var brister i hanteringssystem samt i rutiner.
I rapporten finns råd för en säker tjurhantering. Här kan du läsa rapporten i sin helhet
På arbetsmiljöverkets hemsida finns information som rör tjurar, Arbete med djur (AFS 2008:17), Arbeta säkert med djur (ADI 629) samt en ”checklista” Varning för tjuren!
