Närodlade grönsaker får arbetsglädjen att blomstra i Kramforsskolans kök

Det är lunchdags i Kramforsskolan. I matsalen, som är kokerskan Maggan Sundins högljudda hemmaplan, ringlar kön till morots- och broccolibiffarna lång. Förutom att morötterna är gula ser salladsbuffén och dagens två rätter ut som de alltid har gjort. Men med nästan fyrtio års erfarenhet från skolkök vet Maggan Sundin skillnaden.

Sedan ett par månader fylls skolköket veckovis med allt från savoykål och stjälkselleri till polkabetor och majrova. Allt ekologiskt odlat på Torsåkers gårdsodling, ett par mil norr om Kramfors, där kommunen upphandlat halva skörden. Andelsodlandet, där både privata och professionella köpare förbeställer och betalar för skörden ger odlarna en ekonomisk trygghet tidigt på året. I dagsläget odlar man trettiotalet andelar, där en andel motsvarar grönsaker till en familj, och kommunen köper hälften.

Ovanliga grönsaker sporrar kreativiteten

Tidigare har kommunen beställt mat från grossister och planerat inköpen via matsedeln. Nu vet de på förhand inte vad de får. Men vad de vet är att det är en annan kvalitet på grönsakerna.

– Det är både godare och mer miljövänligt. Sedan odlar de mycket gammeldags sorter som är roliga att pröva på. Det är något helt annat än det konventionella. Vi får en råvara och funderar på vad man kan göra utifrån det. Det är roligt för barnen att få pröva något nytt, säger Maggan.

Den nya maten har också fått henne och kollegorna i köket att vara på tårna. När den första leveransen med tjugoen olika grönsaker och kryddor kom på sensommaren var det lite chockartat. Vad lagar man på ett par säckar mangold? Vad finns det för maträtter med kålrabbi?     

– De nya grönsakerna har gjort det roligare att laga maten. Tidigare har det lätt blivit att man lagar samma gamla rätter, tycker Maggan.

Och barnen då. Vad tycker de?

– Maten går alltid åt! Barnen är väldigt nyfikna, säger hon.

Fackligt arbete viktigt för kommunens framtid

Förutom att det är en fråga om miljövänligare, bättre och mer varierad mat, menar Maggan att det kan sättas i ett större sammanhang än så. Hon säger att det i förlängningen handlar om Kramfors överlevnad.

¬– Det möjliggör att någon kan odla i Kramfors. Annars växer allt igen här, säger Maggan.

Efter sexton år som arbetsplats- och skyddsombud i en kommun som, förutom förra året, lidit av en ständig befolkningsminskning har Maggan förstått vikten av det fackliga arbetet. För i och med den stadiga befolkningsminskningen har skolor fått stänga och arbetstillfällen försvunnit. Hon har själv jobbat på flera arbetsplatser som fått lägga ned.

– Det är otroligt viktigt att vara med tidigt i diskussioner av den typen. Tycker jag något är fel kan jag vara med och påverka. Det känns bra.

Maggan är även med och påverkar i mer lokala arbetsplatsfrågor.  Det gäller allt ifrån anställningar till inköp. Senast gällde det ett platsbyggt kokeri där risken att bränna sig var stor och där det krävdes tunga lyft. Nu har hon sett till att det inte används längre och att nya grytor har införskaffats.

På Kramforsskolan har klockan ringt för rast. I matsalen jobbar Maggan snabbt och vant undan dagens disk och spill. För att vara ombud för hela Höga Kustenområdet anser hon att det är ett ganska lugnt jobb.

– Jag finns alltid här om det är någon som behöver mig, avslutar Maggan.