Lösningen för äldreomsorgen: "Vi måste investera mer i personalen, stärka deras inflytande, villkor och löner"

Dyster och tung läsning, konstaterade deltagarna i det seminarium som hölls på Kommunal när rapporten presenterades. Vem vill ta jobben om det ser ut så här?

- Jag är överraskad över att utvecklingen har gått bakåt så snabbt. Med den här utvecklingen riskerar vi en samhällskris på sikt. Nu är det akut! Vi måste investera mer i personalen, stärka deras inflytande, villkor och löner. Vi måste sluta tillämpa tidsstyrningsmodeller för företag på äldreomsorgen, det är människor vi har att göra med, sade Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Han ser dock en hoppfull positiv trend i politiken, bland annat genom att regeringen satsat tio miljarder extra på välfärden.

- Den utvecklingen kommer jag fortsätta jobba för, lovar han.

Äldreminister Åsa Regnér hoppas att de extra satsningarna på välfärden ska ge utdelning.

- Jag har fått respons från minst 145 kommuner som tycker att extrapengarna varit positiva och leder till ökad sysselsättning och sänkt stressnivå, sa hon och lovade fortsätta satsa på äldreomsorgen. Just nu väntar en ny kvalitativ plan, som bland annat ska beröra existentiella frågor och ny teknik.

På sina resor möter hon äldre som är nöjda med sin vård – men som uppmanar henne lyssna till personalen, som de ser springa runt och stressa.

- Det finns mycket som behövs göras. Men det är kommunernas uppgift att se till att budgeten för äldreomsorgen räcker.

Negativ utveckling

I rapporten har sammanlagt runt 1200 undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänst och på äldreboende i Sverige intervjuats och 4 400 i övriga nordiska länder. Förändringen har genomgående varit betydligt mer negativ i Sverige. Professor Marta Szebehely ser en del förklaringar till detta:

Mellan 1990 och 2012 minskade de offentliga medlen till äldreomsorgen kontinuerligt, de äldre som tas om hand blir allt sjukare, var fjärde plats i äldreboenden har försvunnit sedan år 2 000 och dessutom har ambitionerna höjts, vården ska bland annat individanpassas.

Delade turer

Detta avspeglar sig i personalens syn på sitt jobb. Här något av vad rapporten visar:
45 procent av svenskarna jobbar delade turer minst en gång i månaden – mot bara två procent i Danmark. Heltidsnormen är flera timmar kortare per vecka i Danmark och Norge än i Sverige och Finland. Sverige har fler typer av skift än de andra nordiska länderna, här jobbar många både dag, kväll, vardag och helg.

Alltfler är missnöjda med arbetstiderna – 41 procent 2015 jämfört med 29 procent 2005. Och de som tycker sämst om arbetstiderna är mest benägna att sluta.
De anställda inom äldreomsorgen i Sverige har mindre möjlighet att utvecklas i yrket än vad de nordiska grannarna uppger. Här har personalen också mindre kontakt med chefer och säger sig få mindre stöd.
Inom hemtjänsten har antalet hjälptagare per arbetspass ökat från 9 stycken 2005 till 12 år 2015. Inom hemtjänsten uppger bara 16 procent att de kan påverka sitt jobb, jämfört med 39 procent för tio år sedan. 59 procent tycker att det är för mycket styrning och kontroll av jobbet, jämfört med 43 procent 2005.

Inom äldreboendena har det inte skett någon faktisk ökning mellan 2005 och 2015 – ändå anser 13 procent fler att de måste hjälpa alltför många personer och inte räcker till. Forskarna menar att det beror på ökad arbetsbelastning och att de boende har större hjälpbehov.

De anställda i äldrevården känner sig också betydligt tröttare, psykiskt och fysiskt, än de gjorde för tio år sedan.

- Alla dessa förändringar och reaktioner är kopplade till att hälften av personalen överväger att sluta. De känner ”jag vill stanna, men min kropp orkar inte”, säger professor Marta Szebehev.

Hennes recept för att få en bättre utveckling framöver är:

• Minska den fysiska och psykiska belastningen.
• Öka handlingsutrymmet för personalen.
• Ge mer stöd till personalen.
• Ordna bättre scheman.

- Utvecklingen har gått mot höjda politiska ambitioner, men resurserna har inte blivit bättre, konstaterade Marta Szebehev och tillade:

- Värdig omsorg kräver värdiga villkor.

Här några kommentarer från seminariet:

”Jag är fast besluten jobba hårdare med detta. Det finns mycket att göra, bland annat behövs mer omfattande samarbete, som mellan kommuner och landsting. Vi ser också över socialtjänstlagen. Men det finns också positiva saker – som att alltfler kommuner nu jobbar mot heltid som norm." Åsa Regnér

”Det här visar på en gigantisk rekryteringsutmaning. Vi har ett jättejobb framför oss, det gäller att skapa nya villkor som lockar personal till äldreomsorgen. Rapporten visar dock att vi på SKL har rätt saker på agendan: Vi arbetar för heltid, bättre arbetsmiljö, ökat inflytande.” Caroline Olsson,chef för arbetslivssektionen på SKL, Sveriges kommuner och landsting.

”Vi måste försöka engagera fler till äldreomsorgen. Det behövs en tydlig ingång i yrket på låg nivå med möjlighet att utbilda sig och utvecklas. Vi behöver också blir attraktiva för fler, som män och nyanlända. Vi måste också sluta styra minutvis och våga sätta tillit till personalen.” Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna

”Hälften vill sluta – och vi måste rekrytera fler! Det är skräckläsning, det går inte ihop.  Det är enormt trist för personalen att gå hem och tänka  ´Idag hann jag inte riktigt med Berit och inte heller Bertil` Man måste få känna att man hinner med sitt jobb!
Vi måste se på de nordiska länderna. Här jobbar bara  50 procent heltid – och jättemånga har delade turer. I de andra länderna lyckas de där inte vi lyckas.” Tobias Baudin

När vi krävde mer dagis skanderade vi Dagis åt alla. Är det inte dags för liknande samling, nu för äldreomsorgen? Ulla Andersson, V, i publiken.

Fotnot:

Rapporten heter Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? och är skriven av professor Marta Szebehely, fil dr Anneli Stranz och Rebecka Strandell, doktorand – vid institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Det är en första rapport utifrån de gjorda enkäterna.