Hoppa över menyn och gå direkt till innehåller
Anpassa

Kedjan som brast – en berättelse om Kommunals utförsäkrade medlemmar

2011-12-01
Kommunals rapport "Kedjan som brast – en berättelse om Kommunals utförsäkrade medlemmar" visar att få utförsäkrade har återgått till arbete och majoriteten förlorar flera tusen kronor varje månad. Orsaken är en icke-fungerande rehabiliteringskedja.

- Rapporten pekar på flera allvarliga brister i regeringens kritiserade rehabiliteringskedja. Men framförallt blir det tydligt att vi idag har ett arbetsliv som producerar ohälsa och en arbetsmiljö som inte tillåter att man blir sjuk på riktigt, säger Annelie Nordström, Kommunals ordförande.

- Det är framförallt på arbetsplatserna man kan komma åt problemen som sedan leder till långtidssjukskrivningar. Allt för få arbetsgivare anpassar arbetet och bidrar till att skapa en situation som gör att den sjuka kan komma tillbaka. Här behövs sanktioner mot arbetsgivare som inte tar sitt ansvar, fortsätter Annelie Nordström.

Riksdagens förändringar i sjukförsäkringen, den så kallade rehabiliteringskedjan, har haft stor påverkan på tiotusentals sjukskrivna. Cirka var femte person som utförsäkrades från sjukförsäkringen och genomgick arbetslivsintroduktion under 2010 var medlem i Kommunal och Kommunals a-kassa. Den här undersökningen, som är genomförd med telefonintervjuer, handlar om ett representativt urval av dem.

- Rehabiliteringskedjan i sig fungerar inte. Endast en av tio kommer tillbaka i jobb när de gått igenom alla steg. Det är förfärligt. Därtill har de sjuka fått mycket lägre ersättningar. Förutom att klara av sin sjukdom straffas de med en ekonomi i ruiner, avslutar Annelie Nordström.

Undersökningen visar på följande:

• Stödet från arbetsgivarna för en snabb återgång till arbete vid sjukdom är bristfälligt. Endast 15 procent fick anpassade arbetsuppgifter för att komma tillbaka i arbete. Anställningsformen verkar ha stor betydelse. Bland tillsvidareanställda fick drygt 20 procent anpassade arbetsuppgifter, jämfört med fem procent av de visstidsanställda.

• Många är missnöjda med stödet från Försäkringskassan. Sex av tio uppger att de inte fick tillräckligt med stöd av Försäkringskassan för att återgå i arbete.

• Få har återgått i arbete – endast drygt tio procent. Majoriteten av de utförsäkrade, 57 procent, har återvänt till sjukförsäkringen och 24 procent deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

• Arbetslivsintroduktionen har inte ökat chanserna att få eller motivationen att söka ett arbete, men den har ändå varit uppskattad. Över 80 procent av de intervjuade tror inte att deras chanser att arbeta ökat efter deltagande i arbetslivsintroduktion. Medlemmarna har inte heller fått någon ökad motivation för att söka arbete eller att börja studera. Däremot är många, 70 procent, nöjda med stödet från Arbetsförmedlingen. De har blivit sedda och har fått ett stärkt självförtroende.

• Utförsäkringen har lett till omfattande negativa ekonomiska konsekvenser. Cirka åtta av tio har påverkats negativt ekonomiskt av utförsäkringen. En dryg tredjedel, 36 procent, har förlorat över 5 000 kronor i månaden. Ytterligare nästan lika många, 27 procent, har förlorat över 2 500 kronor i månaden.

Kommunals krav

Återgång till arbete ska alltid vara målet för insatserna riktade till den sjuke. För att underlätta övergången mellan sjukdom och arbete krävs både förebyggande insatser gällande arbetsmiljön på medlemmarnas arbetsplatser och direkta förändringar i regelverket kring sjukförsäkringen.

För en snabbare rehabilitering och en bättre arbetsmiljö på arbetsplatserna;

  • Fler fasta jobb utgör grunden för en hög bemanning i verksamheterna som garanterar arbetsmiljön, både för anställda och för brukare.
  • En obligatorisk företagshälsovård skapar bättre förutsättningar för arbetsanpassningar. Sanktioner mot arbetsgivare ger fler incitament att fullgöra sitt rehabiliterings- och omplaceringsansvar.
  • Ett särskilt uppdrag till Arbetsmiljöverket. Sjukskrivningstalen varierar kraftigt mellan branscher. Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att göra särskilda kontroller av arbetsmiljön i branscher med höga sjukskrivningstal.
  • Mer arbetslivsforskning – särskilt kring kvinnors arbetsmiljö som tydliggör klass- och könsdimensioner i arbetslivet.

För återgång till arbete och en sjukförsäkring som underlättar rehabilitering;

  • Sjukskrivningsprocessen ska vara rättssäker och därför finns det behov av en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika aktörer som samarbetar kring individens rehabilitering. Arbetsförmedlingen har en viktig roll att fylla, särskilt när individen saknar en anställning.
  • Möjligheterna till olika former av rehabiliteringsåtgärder måste bli fler. Det kan exempelvis ske genom att fler långtidssjukskrivna får möjlighet till lönesubventionerade anställningar och arbetshjälpmedel.
  • De absoluta tidsgränserna i sjukförsäkringen ska bort. Undersökningen visar att de flesta utförsäkrade faktiskt är alltför sjuka för att delta i Arbetsförmedlingens aktiviteter. Även reglerna kring beviljandet av sjukersättning behöver ändras. De är både orimliga och rättsosäkra.
  • Omställningen mellan sjukdom och arbete ska ske med en god ekonomisk trygghet – inte i en privatekonomisk kris. De två försäkringarna, sjukrespektive arbetslöshetsförsäkringen, ska därför vara jämställda i sin ersättningsnivå på 80 procent. Det är möjligt genom höjd ersättning och höjda tak i arbetslöshetsförsäkringen.

Rapporten är skriven av Kommunals utredare Anna Spånt Enbuske, december 2011.

Läs mer i dessa dokument

Kategorier

Sjukskrivning