Johanna Haraldsson (S) besöker Eksjö Sjukhus

Kommunal tycker det är viktigt att politiker tar ett kliv ut i verkligheten, och tar chansen att prata med medlemmaran i Kommunal. Det tycker Johanna Haraldsson också.

- Ja det är jätteviktigt. Vart man än befinner sig kan man lära sig mycket av att komma ut på olika arbetsplatser, säger Johanna Haraldsson som tidigare också följt en kommunalare.

Att "följa en kommunalare" handlar om att provjobba en dag i något av de yrken kommunal organiserar, och förstå hur politika beslut påverkar medlemmar i Kommunal.

- Jag följde en kommunalare på särskilt boende för dementa, och en undersköterska som jobbade i hemtjänsten i Vetlanda. När man är ute får man en annan bild än vid uppstyrda möten med verksamhetschefer, ett naturligt samtal med de som arbetar och en helt annan förståelse för hantverket. Jag rekommenderar andra politiker att följa en kommunalare.

Den 1 januari 2015 ombildades landstinget till region Jönköpings län. Bland annat ska det satsas på tre akutsjukhus, det tillträder en regionschef, sjukhusen fick nya geografiska indelningar och ny besparingar i form av färre vårdplatser, vilket inte minst drabbar Eksjö Sjukhus. De undersköterskor vi möter i Eksjö är lätt skeptiska till omorganiseringen.

- Satsa på tre akutsjukhus, vet de vad de säger, menar en undersköterska.

- Förtroendet fick en knäck i omorganisationen, säger en annan.

I och med omorganisationen, som nu är inne i sin slutfas, upplever undersköterskorna att de inte fått samma information som andra yrkesgrupper på sjukhuset. Och man är frustrerad över att besparingarna innebär att det är undersköterskorna som ska flytta på sig. Men trots en stor omorganisation tycker undersköterskorna vi träffar att det är god stämning, många trivs med sitt arbete och känner stor ansvarskänsla.

På en dag och två möten, med flera undersköterskor, är det svårt att få en helhetsbild. Men vad är ditt intryck av Eksjö sjukhus?

- Det har varit en bara dag. Undersköterskorna på båda klinikerna har varit öppna och vågat säga vad de tycker. Det visar på ett öppet klimat. Ibland när jag är ute på arbetsplatsbesök känns det som man bara springer runt på avdelningarna, men idag har vi fått tid att prata. Trots att en del är upprörda över omorganiseringen och besparingar, är mitt intryck att man har en bra arbetsplats.

För att möta besparingskraven ska Eksjö sjukhus dra ber anatalet vårdplatser. Det innebär att personal på avdelningarna, där man drar ner på antalet vårdplatser, blir övertaliga. För att behålla personalen satsar sjukhuset på interna förflyttingar. Detta har skapat oro bland undersköterskorna, som känner att de är dem som ska flytta på sig. Vad tänker du om detta?

- Risken med minskade vårdplatser kan jag inte uttala mig om, men jag känner ingen risk att någon skulle bli arbetslös; behovet av undersköterskor är fortfarande stort. Förstår att man kan känna oro inför en eventuell förflyttning, men det är otroligt bra att man försöker behålla arbetsstyrkan.

Det är fortfarande få inga undersköterskor som arbetar på Eksjö Sjukhus, och det finns olika förklaringar till det. En förklaring som kom upp idag var att nyexaminerade undersköterskor kräver heltid. Hur tycker du en arbetsgivaren bör reagera på detta krav?

- Det är viktigt att man möter de kraven för att behålla unga undersköterskor, de kommer behövas i framtiden. Unga personer som kommer in och arbetar i vården idag måste kunna försörja sig på sitt arbete, då är heltid ett viktigt och rimligt krav.

Många undersköterskor upplever att de inte hinner med sitt arbetsschema. De springer i korridorerna och hinner knappt ta raster för att hinna med. Vad gör regeringen för att få bukt med detta?

- Regeringen gör mycket för att komma åt detta, bland annat gör vi riktade satsningar i budgeten för vård och omsorg. Dels en extra miljard till regionerna, och riktade statsbidrag för att öka bemanningen i äldreomsorgen.

 Det finns en oro att flyktingmottagandet kommer påverka möjligheten att finansiera välfärden framöver. Hur möter regeringen denna oro?

- Vi möter oron att mottagandet av våra nya medborgare ska påverka välfärden negativt, med en tilläggsbudget. Vi ger mer pengar till kommuner och landsting baserat på hur stort ansvar kommunerna regionerna tar, ju mer flyktingar desto mer extrapengar. Dessa pangar får man använda fritt i välfärden för att den ska fungera bra även när befolkningen växer snabbt.