Inget fusk och mindre stress ger säkrare miljö i ladugården

Hon fick medhåll av bland andra Cecilia Lindahl, forskare vid Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI. Deras forskning visar att antalet olyckor som drabbar kvinnor i jordbruket under perioden 2009-2013 ökade kraftigt. Särskilt kvinnor under 25 år är utsatta och JTIs slutsats är att det behövs utbildning i trygg och säker djurhantering för alla djurslag och framför allt när det gäller nötkreatur och hästar. ”Det kan tänkas att det finns behov av kurser eller annan fortbildning för lantbrukare och deras anställda för att öka kunskaperna om till exempel djurhantering, djurbeteende och säkra och effektiva rutiner”, skriver JTI i sin rapport.

Linda Thulin har tio års erfarenhet av verksamheten i ladugårdarna på De Lavals försöksgård Hamra Gård. Där pågår ett ständigt arbete för att förbättra säkerheten och minska olycksriskerna.

– Alla 14 som jobbar i våra tre ladugårdar ingår i ett lag där rutiner, schema och arbetsklimat har blivit huvudpunkter på våra återkommande möten. Det skapar en trygghet där vi ställer upp för varandra och hjälps åt att minska stressen och undvika slarv eller fusk, säger Linda Thulin.

Inte minst arbetsschemat har anpassats för att ge utrymme för att hinna med arbetsuppgifterna i stället för att prioritera snabbhet.

Snäll mot djuren - mindre risk för skador

Linda Thulin och hennes arbetslag har också tagit fram regler för hur riskerna med framför allt nötkreaturen ska kunna minskas. Lösningen heter: Var snäll!

– Ja, vi pratar mycket om hur djuren behandlas, alltså hur de vill ha det. En nyfödd kalv som blir omklappad under sina första tre dagar i livet känner trygghet och vet att de som sköter om kalven är snälla vilket i sin tur minskar djurets stresskänslighet.

Just detta är mycket viktigt enligt den undersökning som JTI har gjort. I den sägs att de vanligaste arbetsmomenten som utfördes i samband med olycka var mjölkning, flytt eller sortering av nötkreatur ”samt övrig hantering av nötkreatur”. Nästan hälften av alla olyckor, 49 procent, drabbade kvinnor i yrkesgruppen djurskötare. Detta pekar på ytterligare en avgörande fråga när det gäller arbetsmiljön för kvinnor i jordbruket, menar Linda Thulin.

– Jag kan gå till mig själv. Jag är varken stor eller stark. Männen utnyttjar sin styrka medan jag måste jobba med andra medel. Det tankesättet har jag tagit med mig i personalmöten. Jag vill visa att det inte handlar om att ha pondus och vara stark utan om att samverka och jobba i lag. Vi sätter gemensamt upp regler om hur vi ska bete oss och går något fel så hjälps vi åt att läsa problemet, säger hon.

Unikt arbetsmiljösamarbete

Detta var sjätte gången som Lantbrukets Arbetsmiljökommitté, LAMK, höll sin årliga arbetsmiljökonferens och Anja Westberg, ordförande i LAMK och ombudsman i Kommunal, var nöjd.

– Ja, detta var över förväntan. Ämnet den här gången, "Kvinnors arbetsmiljö inom jordbruket", är lite smalare än vi är vana vid. Ändå samlade det 56 deltagare från hela landet, varav nära en tredjedel är huvudskyddsombud i Kommunal, säger hon.

LAMK är en unik organisation även i internationell jämförelse. Här möts anställda och arbetsgivare tillsammans med forskare och andra representanter för institutioner och organisationer som har anknytning till den gröna sektorn.

– I år hade vi som tema kvinnornas situation i lantbruket. Vi vet att trots att Sverige är ett föregångsland i säkerhetsarbete så sker många dödsolyckor i jordbruket. Skaderisken är mycket stor och olyckorna drabbar i första hand kvinnor. 

FOTNOT: LAMK är ett nätverk som består av representanter för myndigheter, institutioner, rådgivande organ och organisationer med anknytning till den gröna sektorn, jord och trädgård, däribland Kommunal.

Av: Gösta Elmquist