En effektivare kommunal räddningstjänst?

– Det är en intressant utredning. Den lyfter flera förslag på författningsändringar. Bland annat föreslås att kommunerna ska ta fram handlingsplaner som är tydligare. Kommunerna ska då beskriva vilka mål de har för verksamheten, förmåga att leva upp till de målen samt ange vilka resurser som finns för att klara av arbetet, säger Hans Kotzan.

– Vidare problematiseras också ett antal saker, som exempelvis krav på minimikompetens för att bli brandman. Men där väljer utredaren att inte föreslå några förändringar. Synd, för det hade varit intressant.

Tycker du att utredningen lyfter några bra förslag kring utbildning?

– Nja… Ett förslag i utredningen gäller utbildningen SMO (Skydd Mot Olyckor) som rör antagningen. Det rör möjligheterna till att vidga urvalskriterierna när man söker till SMO-utbildningen. Det är det enda förslaget, säger Hans och fortsätter:

– Här har Kommunal mer genomgripande förbättringsförslag. Vi tycker att SMO-utbildningen bör ses över, förändras och kvalitetssäkras i sin helhet. För när en elev avslutar utbildningen har hen inte den grundkompetens som krävs för att bli brandman. Istället håller brandkårer och förbund egna internutbildningar, för att kompensera för bristerna i den nationella utbildningen.

Bristerna i SMO påverkar även andra grupper

Utbildningens brister påverkar inte bara nyutbildade brandmän.

– Säg att en erfaren brandman jobbar på en räddningstjänst i Malmö, men vill börja jobba någon annanstans i landet. Då måste hen ändå göra om alla tester och prov och omverifiera sin kunskap genom att gå en internutbildning på den nya arbetsplatsen. Det är helt enkelt inte hållbart.

– Därför vill vi att SMO-utbildningen ses över och kvalitetssäkras, så att elever som avslutar sin utbildning har tillräckliga kunskaper för att kunna arbeta som brandman ­– oavsett var man söker en tjänst, sammanfattar Hans Kotzan.

Vilka andra områden lyfter rapporten?

– Andra intressanta förslag handlar om att se över Arbetsmiljöverkets föreskrifter kring rök- och kemdyk. Att uppdatera reglerna är förstås positivt. Men som rapporten är skriven, verkar fokus i förslaget mer ligga på att ge kommunerna möjlighet att kunna bemanna sina organisationer på ett annat sätt än enligt de krav föreskrifterna ställer idag. Om man ändrar minimibemanningen för insatserna, ökar samtidigt riskerna för de som ger sig ut på uppdraget.

Ta istället hänsyn till nya riskbilder

Kommunal tycker att föreskrifterna istället bör uppdateras mot nya riskbilder.

– De gamla reglerna tillkom med utgångspunkt i en gammal riskbild och nu flera år senare kan riskbilden se väldigt annorlunda ut.

Vad ser du som mest positivt i utredningen?

– Det verkligt positiva som föreslås är tydliggörandet av handlingsplanerna. Kommunernas ansvar att ange vilka resurser som finns för att kunna nå målen tydliggörs. Det är viktigt att analysera de risker som finns och vilken bemanning man har, för att veta vilka resurser som behövs för att kunna utföra sina ålagda uppgifter.

Hur ser rapporten på de utmaningar som finns för deltidsbrandmännen?

– Rapporten har lyft en del brister vad gäller personalförsörjningen av deltidsbrandmän. Man har lagt ett förbättringsförslag som handlar om att det ska finnas undantag för deltidsbrandmän i arbetslöshetsförsäkringen.

– Tanken är då att beredskap och övningar inte ska räknas som arbetstid, så att dessa arbetsuppgifter inte kunna ge avdrag i arbetslöshetsförsäkringen om deltidsbrandmannen blir av med sitt jobb, men väljer att fortsätta med beredskapen som deltidsbrandman, fortsätter Hans Kotzan och avslutar:

Förändring är bra, men...

– Visst är förändring bra, men det finns fortfarande andra angelägna frågor, som utredaren gärna fått titta närmare på. Ett exempel är att om en deltidsbrandman i utryckning skadar sig, är det huvudarbetsgivaren som får bekosta rehabilitering och liknande insatser. Det minskar chansen att man får samtycke ifrån huvudarbetsgivaren att vara deltidsbrandman.