Hoppa över menyn och gå direkt till innehåller
Anpassa

Bredd i räddningstjänsten – men hur då?

2016-10-20
”Vem känner en kvinna som sagt upp sig från räddningstjänsten?” En snabb handuppräckning visade att nästan varannan deltagare i den årliga nätverksträffen för Kvinnor inom Räddningstjänsten kände någon som inte orkat vara kvar längre.

Räddningstjänsten bättre med mångfald

Kvinnor inom Räddningstjänsten hade sin årliga nätverksträff i Göteborg den 11–12 oktober, och under ett panelsamtal diskuterades varför det är viktigt att kvinnor arbetar i räddningstjänsten, vilka planer som finns för att nå dit, hur anställningstesterna är anpassade till den önskade mångfalden och varför kvinnor i så hög utsträckning lämnar räddningstjänsten. Panelen som bestod av representanter från MSB, kommunpolitiken, forskarvärlden och idrottssverige, var enig i att kvinnliga brandmän borde vara en självklarhet – det blir helt enkelt en bättre räddningstjänst när arbetsstyrkan representerar befolkningen.

Ansvaret skyfflas runt

Men när diskussionen gällde hur det ska gå till att öka antalet kvinnliga brandmän, blev det inte lika lätt att ge tydliga svar. Kvinnor inom Räddningstjänsten pekade på att arbetsvardagen för många kvinnliga brandmän präglas av pressen att behöva prestera extra bra för att bemöta omgivningens negativa attityder. Dessutom har många kommit till arbetsplatser där de praktiska förutsättningarna saknats: varken lokaler eller kläder fungerar för alla. Diskussionen gäller alltså inte bara representation, utan hur situationen ser ut för de kvinnor som redan är på plats.

Kvinnor inom Räddningstjänsten ställde frågan: hur länge kommer ansvaret för detta att skyfflas runt mellan myndigheter och politiker innan det ger någon effekt?

Är anställningstesterna anpassade?

En annan het fråga är anställningstesterna. Meningarna går isär om huruvida de är anpassade för brandmannayrket, och huruvida testerna bidrar till en mångfald i rekryteringen – som myndigheterna har för avsikt.

Panelens diskussioner rörde sig mycket kring fystesterna och de fysiologiska förutsättningarna för kvinnor och män. Både testledaren Emma Belforth och innebandylegenden Kristina Landgren-Carestam menade att individen alltid kan prestera om rätt förutsättningar ges.

I många andra sammanhang har Kommunal tidigare framfört åsikten att det bästa för en rättvis rekrytering vore att se på helheten för individen och att ta fram en nationell standard för fystesterna.