Äldreomsorgslyftet – en viktig pusselbit för rätt bemanning i äldreomsorgen


2022-06-09

Den här rapporten handlar om äldreomsorgslyftet – en statlig satsning som innebär att anställda inom äldreomsorgen kan vidareutbilda sig på betald arbetstid. Rapporten baseras på intervjuer med kommunföreträdare från social- och äldreförvaltningar.

Äldre kvinna med rullator står bredvid kvinna som arbetar på äldreboende. Båda ler in i kameran.
Foto: Jan Töve

Äldreomsorgslyftet är en statlig satsning som innebär att anställda inom äldreomsorgen kan vidareutbilda sig till vårdbiträden, undersköterskor eller specialistundersköterskor på betald arbetstid. Satsningen utgörs av ett statsbidrag som Socialstyrelsen betalar ut till kommunerna och som täcker den anställdes lönekostnader för tiden den är i utbildning. Under äldreomsorgslyftets första år, 2020, användes dock bara en liten del av statsbidraget. Det är en missad chans för kommuner och privata utförare av äldreomsorg att förbättra bemanningen och kompetensen i sina verksamheter, och en missad möjlighet för medlemmarna i Kommunal inom äldreomsorgen att få viktig utbildning och kompetensutveckling.

Rapporten beskriver flera skäl till varför kommunerna inte använt hela statsbidraget. Kommunerna uppger att de har för korta planeringshorisonter att hantera statsbidraget. Vidare menar de att det inte går att ta ut en för stor del av arbetskraften i utbildning samtidigt, utan att det på kort sikt drabbar verksamhetens kvalitet. En del kommuner beskriver också att brist på platser på komvux skapar problem i antagningen till vård- och omsorgsutbildningen. Om det är fler sökande än platser till vård- och omsorgsutbildningen prioriteras inte deltagarna i äldreomsorgslyftet, eftersom de redan har ett jobb.

Kommunals förslag

Kommunal vill att:

· Äldreomsorgslyftet förlängs till 2033. Den kraftiga ökningen av antalet personer över 80 år som är att vänta de närmaste åren kommer att innebära stora rekryteringsbehov i äldreomsorgen – en verksamhet som redan är kraftigt underbemannad. Rejäla satsningar på fler yrkesutbildade inom äldreomsorgen är nu nödvändiga. Den skyddade yrkestiteln för undersköterskor som införs 2023 kommer också innebära att efterfrågan på kompetensutveckling kommer att vara extra stor under den period då undersköterskor behöver komplettera sina utbildningar. Äldreomsorgslyftet bör därför förlängas till 2033. En förlängning av äldreomsorgslyftet skulle förbättra kommunernas möjligheter att planera utbildningsinsatserna.

· Äldreomsorgslyftet också används som ett språklyft. Förutom att utbilda vårdbiträden och undersköterskor kan äldreomsorgslyftet användas för att anställda ska kunna gå en utbildning i svenska på betald arbetstid. Språkinsatserna behöver dock växlas upp. Alla ska kunna prata, läsa, skriva och förstå svenska på arbetsplatsen. Arbetsgivarna behöver ännu bättre utnyttja möjligheten som äldreomsorgslyftet ger att höja den språkliga kompetensen i äldreomsorgen.

· Det införs bindande nationella bemanningsriktlinjer kring personaltäthet och utbildning. Att kommuner upplever sig ha för låg bemanning för att låta fler anställda delta i utbildningsinsatser genom äldreomsorgslyftet är ett problem som inte kan lösas inom ramen för själva statsbidraget. Grundbemanningen måste vara tillräcklig för att kunna ge en vård och omsorg av god kvalitet, samtidigt som arbetstagarna har tid till yrkesutveckling och att fortbilda sig på arbetstid. Att medarbetarna har möjligheter till kontinuerlig yrkesutveckling är en del i att skapa attraktiva jobb, vilket behövs för att trygga en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning. Idag saknas bindande regler för rätt utbildningsnivå i äldreomsorgen.

Kommunal vill att det införs nationella bemanningsriktlinjer och att de innefattar krav på (1) ett lägsta antal heltidsanställda per äldre, (2) att 90 procent av personalen ska vara tillsvidareanställd, (3) att heltidsarbete ska vara norm och (4) att 100 procent av personalen ska vara yrkesutbildad inom vård och omsorg eller under utbildning. Utbildat vårdbiträde ska vara lägsta utbildningsnivå i äldreomsorgen.

· Vård- och omsorgsutbildningen på komvux dimensioneras upp. För att säkra kompetensförsörjningen i äldreomsorgen måste behöriga sökande till vård- och omsorgsutbildningar beredas en plats, på en utbildning av hög kvalitet. Och för att säkerställa att de som vill delta i äldreomsorgslyftet kan göra det behöver kommunerna öka antalet platser på vård- och omsorgsutbildningarna på komvux. Vid färre platser än sökande riskerar potentiella deltagare i äldreomsorgslyftet nekas plats på utbildningen med hänvisning till att de redan har ett jobb. Yrkesutbildningarna på komvux behöver dimensioneras utifrån deras utökade uppgift att stå för kompetensutveckling, omställning och livslångt lärande.

Kategorier

Dela sidan