Lönestatistik – så fungerar det

Lönestatistik i Lönekartan

Vill du se löner för fler yrken eller olika delar av landet? 

Som medlem i Kommunal får du tillgång till verktyget Lönekartan där du enkelt kan jämföra löner. De flesta yrken som är vanliga inom kommun och region finns med.

Lönekartan visar statistik från över 300 000 löner inom 290 kommuner och 21 regioner. 

I Lönekartan kan du bland annat:

• söka på ditt yrke
• jämföra löner
• se lönestatistik för olika delar av landet
• använda statistiken som underlag inför lönesamtalet

Du som jobbar på ett privat företag kan också använda lönestatistiken för att ta reda på vad din erfarenhet och kompetens är värd.

Läs mer om Lönekartan här

Vad påverkar din lön?

Din lön påverkas av flera saker. Vilket kollektivavtal du har är viktigt. Där står reglerna för hur lönen sätts och vad du har rätt till.

Andra saker som kan påverka din lön är:

Dina arbetsuppgifter och ditt ansvar
Mer kvalificerade arbetsuppgifter eller ansvar för till exempel personal, ekonomi eller teknik kan påverka lönen.

Din utbildning och erfarenhet
Din utbildning, hur länge du har arbetat i yrket och vilken kompetens du har kan påverka lönen.

Din arbetsinsats
Hur du utför ditt arbete och bidrar till verksamheten kan påverka lönen.

Efterfrågan på yrket
Hur stor efterfrågan det finns på ditt yrke kan påverka lönenivåerna.

Kollektivavtal och märket
Kollektivavtal påverkar ofta hur lönerna höjs. Det så kallade märket anger ofta nivån för löneökningarna.

Individuella faktorer
Till exempel hur du tar initiativ, löser problem och samarbetar med andra.

Förutsättningarna på jobbet

För att kunna göra ett bra jobb behöver du ha bra förutsättningar. Arbetsmiljö, bemanning, ledarskap och möjligheten att utvecklas påverkar ditt arbete och hur chefen bedömer det.

Dåliga arbetsförhållanden ska inte påverka din lön negativt. Om du upplever att dina förutsättningar på jobbet är dåliga är det viktigt att säga ifrån. Är du medlem i Kommunal kan vi hjälpa dig.

Läs mer om vad som påverkar din lön

Vad får inte påverka din lön?

Lönen kan skilja sig mellan dig och dina kollegor. Men vissa saker får inte påverka vilken lön du får. Det gäller till exempel kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och ålder.

Du ska inte heller få lägre lön för att du har en visstidsanställning eller arbetar deltid. Här jämförs lönen som om du arbetade heltid. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att lönesättningen inte är diskriminerande.

I dag är lönerna ofta lägre i yrken där många kvinnor arbetar än i yrken där många män arbetar. Det beror bland annat på att kvinnodominerade yrken ofta värderas lägre. Det brukar kallas strukturella löneskillnader. Kommunal arbetar för att förändra det och för att höja lönerna i de yrken vi organiserar.

Ha koll på dina rättigheter och prata om din lön. Förbered dig inför lönesamtalet, ta reda på vad andra i ditt yrke tjänar och berätta hur du bidrar i arbetet. Kommunal finns också som stöd om du behöver råd eller hjälp.

Medellön och medianlön – vad betyder det?

Skillnaden mellan medellön och medianlön

Medellön är det vanligaste sättet att beskriva lönen i en grupp. Man räknar ut medellönen genom att lägga ihop alla löner och dela summan med antalet personer.

Medellönen visar genomsnittet, men den säger inget om hur lönerna är fördelade i gruppen. Därför är det bra att också titta på medianlönen.

Medianlön är den lön som ligger i mitten när man sorterar alla löner från lägst till högst. Hälften tjänar mer än medianlönen och hälften tjänar mindre.

Hur du jämför lön – inte bara med genomsnittet i landet

Det är bra att ta reda på hur lönerna ser ut i ditt yrke inför lönesamtalet. 

Titta inte bara på genomsnittet i Sverige (riksgenomsnittet). Undersök också lönen i din kommun, i din åldersgrupp och på din arbetsplats.

Kom ihåg att medellönen är ett genomsnitt. I din lön ska erfarenhet och utbildning också räknas in. Därför kan du ha goda skäl att begära en högre lön än genomsnittet i de grupper du jämför dig med.

Finns det någon lägstalön eller minimilön i Sverige?

Lägstalöner eller minimilöner regleras i kollektivavtal

Sverige har ingen lag som bestämmer en lägstalön för hela arbetsmarknaden. I stället regleras lägstalöner oftast i kollektivavtal.

Cirka 88 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal. Många av avtalen innehåller lägstalöner.

Alla Kommunals kollektivavtal innehåller en eller flera lägstalöner. Det är den lägsta lön som arbetsgivaren får betala. I vissa avtal finns flera lägstalöner.

En högre lägstalön kan till exempel gälla om du har en yrkesförberedande gymnasieutbildning.

Lägstalönen är ett minimum – inte en övre gräns. Du kan alltså ha en högre lön. Din utbildning, erfarenhet och arbetsuppgifter kan påverka vilken lön du får.

Hur mycket lägstalönerna höjs varje år bestäms när fack och arbetsgivare förhandlar om nya kollektivavtal. Ofta höjs lägstalönerna i samma takt som andra ersättningar i avtalet.

Ibland kommer fack och arbetsgivare överens om extra löneökningar. I avtalsrörelsen 2025 förhandlade Kommunal fram extra löneökningar i de flesta av sina avtal.

Exempel på lägstalöner inom avtalsområden i Kommunal

Lägstalönen varierar mellan Kommunals olika kollektivavtal.

I det största avtalet, Huvudöverenskommelsen med SKR och Sobona, finns två lägstalöner:

• Är du 19 år eller äldre är lägstalönen 23 638 kronor i månaden från och med 1 januari 2026.
• Har du en yrkesförberedande gymnasieutbildning är lägstalönen 25 798 kronor i månaden.

I Kommunals andra kollektivavtal gäller andra lägstalöner. Du hittar rätt lägstalön för din arbetsplats i kollektivavtalet som gäller där.

Finns det en lag som garanterar löneökning?

Har du rätt till löneökning?

Det finns ingen lag som garanterar löneökningar, det är kollektivavtalet som bestämmer rätten till löneökningar.

Arbetsgivare får enligt lag inte behandla sina anställda olika beroende på vilken anställningsform de har, men om du har en kort anställning på exempelvis bara några månader är det inte säkert att du får lönehöjning. 

Om du jobbar hos samma arbetsgivare i mer än ett år, har du rätt till en årlig löneökning. 

Här gäller det att du står på dig och pratar med din arbetsgivare om din rätt till löneförhöjning, kontakta den sektion du tillhör om du behöver hjälp av Kommunal.

Märket – vad är det?

Märket är den nivå som löneökningarna på arbetsmarknaden brukar utgå från.

Märket bestäms när fack och arbetsgivare inom industrin förhandlar om nya kollektivavtal. Den procentuella löneökning som de kommer överens om blir märket.

Märket fungerar sedan som ett riktmärke för andra branscher när de förhandlar om löneökningar.

Tanken med märket är att lönerna ska öka i en takt som fungerar för både löntagare och företag och som gör att svenska företag kan konkurrera med företag i andra länder.

Så bestäms löneökningarna i kollektivavtal

Hur mycket lönerna ska höjas bestäms när fack och arbetsgivare förhandlar om ett nytt kollektivavtal.

Förhandlingarna utgår från märket. Parterna kan också komma överens om att använda en del av utrymmet till annat, till exempel högre pensionsavsättningar.

I kollektivavtalet står det hur mycket pengar som totalt finns till löneökningar. Pengarna fördelas sedan mellan de anställda enligt reglerna i avtalet.

I många av Kommunals avtal sätts lönen individuellt. Därför kan löneökningen skilja sig mellan olika anställda.

I de flesta av Kommunals avtal anges löneutrymmet i kronor. I vissa avtal anges det i procent.

Lokala lönesamtal kan påverka – därför är facket viktigt

Det centrala kollektivavtalet bestämmer reglerna för lönerevisionen. På arbetsplatsen följer arbetsgivaren sedan reglerna och fördelar löneökningarna mellan de anställda.

Därför är det bra att vara medlem i facket. Om arbetsgivaren inte följer kollektivavtalet kan du få stöd och hjälp av Kommunal.

Se allt du får som medlem i Kommunal

Har din arbetsgivare kollektivavtal?

Med Kommunals verktyg Kollektivavtalskollen kan du enkelt söka på din arbetsgivare och se om det finns ett avtal på din arbetsplats.