Hoppa över menyn och gå direkt till innehållet

Frågor och svar om kollektivavtalet för dig som arbetar inom kommuner eller regioner

Kvinna och barn sitter vid ett bord.
Foto: Fredrik Sandin Carlson.
Här besvarar vi samlat vanliga frågor och svar om kollektivavtalet mellan Kommunal och SKR/Sobona. Hör av dig till Kommunal Direkt eller till din sektion om du har frågor som gäller din specifika arbetssituation.

(Detta gäller inte dig inom Sobona branschavtal, till exempel buss, energi och fastigheter.)

Om Kommunals avtal med SKR och Sobona

Vad innebär det nya avtalet? 

Högre löner för alla och en extra satsning på yrkesutbildade i välfärden. Ett engångsbelopp om 5500 kronor kommer att betalas ut till alla månadsavlönade arbetstagare på avtalsområdet. Summan 5500 kr gäller heltidsanställd och summan räknas om utifrån din sysselsättningsgrad om du är anställd på deltid. Läs mer längre ner om engångsbeloppet.

Utöver höjda löner innebär avtalet centrala villkorsförbättringar för bland annat semester och arbetstider. För nattarbetare sänks antalet timmar som ingår i en heltidstjänst – vilket ökar möjligheterna till återhämtning och ett hållbart arbetsliv. Dessutom innebär avtalet ett steg mot ökad trygghet när perioden för tidsbegränsade anställningar förkortas.

Hur långt är det nya avtalet? 

Löper över fyra år och gäller 1 november 2020 till och med 31 mars 2024, alltså 41 månader. 

Vilka omfattas av det nya avtalet?

Detta avtal gäller dig som omfattas av kollektivavtalet HÖK AB mellan parterna ”Sveriges kommuner och regioner och Sobona" och "Kommunal”.

Gäller avtalet för vikarier?

Det nya avtalet gäller alla arbetstagare på kollektivavtalsområdet, oavsett anställningsform.

Många vikarier är dock timavlönade och timlöner justeras inte i det här avtalet. I och med att lönerna höjs kommer timlönerna också att justeras. Det sker lokalt. En kortare konverteringstid för att bli tillsvidareanställd (från 24 mån till 18 mån) är också något som vi hoppas kommer göra att många av de som idag är timavlönade på kortare anställningar istället i stället blir månadsavlönade.

Är du vikarie kan du ha rätt till engångsbeloppet beroende på anställningsperiod (se frågan ”Vilka får ta del av engångsbeloppet på 5500 kronor?” längre ner), men bara om du är månadsavlönad, det vill säga om du har timlön får du inte det. 

Om du är osäker på vilket kollektivavtal då tillhör kan du se det när du loggar in på Mina sidor på Kommunal.se, eller fråga din arbetsgivare. 

Vad hände med oss timanställda?

Vi förstår att många timavlönade är besvikna på att de inte har rätt till engångsbeloppet. Det centrala avtalet mellan Kommunal och SKR/Sobona reglerar inte löner eller ersättningar för timanställda. De förhandlas lokalt, men ska utgå från det centrala löneavtalet. 
 
Anställningstryggheten för medlemmarna i Kommunal är en av våra viktigaste frågor. En framgång i det nya avtalet är att vi nu har lyckats korta tiden man kan arbeta som vikarie eller på allmän visstid, utan att ha rätt att bli tillsvidareanställd, till 18 månader. Detta är något som vi hoppas kommer göra att många av de som idag är timavlönade på kortare anställningar istället blir månadsavlönade. Som medlem i Kommunal vill vi uppmuntra dig att ta hjälp av din sektion för att få hjälp att hålla koll på just dina anställningsdagar. 
 

Hur stora blir löneökningarna?

Sammanlagt ger avtalet ett löneutrymme på 5,4 procent på 29 månader. År 2023 fastställs utrymmet av de centrala parterna.

Utöver detta tillkommer en extra lönesatsning för yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg för åren 2020–2022. Den består av en insamlingsmodell på 0,3 procent på den totala lönesumman som sedan fördelas på yrkesutbildade, vilket är ungefär hälften av arbetstagarna. Det innebär cirka 0,6 procent för de som är yrkesutbildade. Utrymmet fördelas i lokala förhandlingar. Med yrkesutbildning avses sådan utbildning som är relevant för medarbetarens anställning/arbetsuppgifter.

2020

Avtalet bygger på en insamlingsmodell. Det innebär att det finns en pott att fördela som motsvarar 520 kronor per anställd. Det ska sedan förhandlas lokalt och fördelas individuellt och differentierat till arbetstagarna. Den modellen gäller för hela avtalsperioden. 

520 kr (motsvarar 2 procent) + ett engångsbelopp på 5 500 kronor. 

Extrasatsning på yrkesutbildade. Insamlingsmodell på 0,3 procent på alla anställda som sedan fördelas individuellt och differentierat till yrkesutbildade. 

2021

530 kr (motsvarar 2 procent).

Extrasatsning på yrkesutbildade. Insamlingsmodell på 0,3 procent på alla anställda som sedan fördelas individuellt och differentierat till yrkesutbildade. 

2022 

380 kr (motsvarar 1,4 procent). 

Extrasatsning på yrkesutbildade. Insamlingsmodell på 0,3 procent på alla anställda som sedan fördelas individuellt och differentierat till yrkesutbildade. 

2023

Utrymmet fastställs av centrala parter.

Så fungerar yrkesutbildningssatsningen 
Satsningen bygger på en insamlingsmodell. I den modellen genererar varje anställd X antal kronor till en gemensam pott som sedan ska förhandlas och fördelas individuellt. I det nya avtalet bidrar varje individ med 520 kronor samt 0,3 procent på summan av sin lön till potten (för år 2020). Extrasatsningen på 0,3 procent ska gå till yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg. Eftersom inte alla anställda har yrkesutbildning, utan bara ungefär varannan anställd, genereras de 0,3 procenten på alla anställda (exempelvis 100 personer), men delas bara ut till ca hälften (50 personer). Därför blir procentsatsen cirka 0,6 per yrkesutbildad (0,3 x 2 = 0,6). De som inte har yrkesutbildning träffas inte av extrasatsningen. 

Lönen såväl som extrasatsningen förhandlas lokalt och fördelas individuellt och differentierat. Olika personer kan därför få olika mycket och det finns inga garantier för löneökningar för alla.

Vad händer med OB-ersättningen? 

Ersättningen för obekväm arbetstid höjs med 3 % den 1 april 2021 samt 2,4 % den 1 april 2022. OB-tillägg på pingsten tas bort och fördelas istället ut på helger och nätter så att dessa tillägg blir större. 

Höjs lägstalönen? 

Ja. Lön för outbildad arbetstagare är från och med den 1 januari 2022 fastställt till 19 940 kronor, samt från och med den 1 januari 2023 till 20 220 kronor. Lönen ska sättas utifrån tidigare erfarenhet, vilket innebär att för dig med erfarenhet ska lönen ligga högre än lägsta lön.

Lön för utbildad arbetstagare är från och med den 1 januari 2022 fastställt till 22 185 kronor, samt från och med den 1 januari 2023 till 22 500 kronor. Alla som har utbildning för de arbetsuppgifter man anställs för ska ha lägst denna lön vid nyanställning.

Blev det ingen retroaktiv lön?

Nej. Vi har förhandlat fram en löneförhöjning som kommer redan i november och ett engångsbelopp till alla månadsavlönade arbetstagare. 

Vad är de viktigaste förändringarna för mig som arbetstagare? 

  • Högre lön (se fråga ovan)
  • Kortare nattarbetstid. Arbetstiden för ständig natt sänks till 34,20 timmar/vecka jämfört med dagens 36,20 timmar/vecka.
  • Tryggare anställningar. Den som har en visstidsanställning eller ett vikariat ska erbjudas en tillsvidareanställning efter 18 månader istället för dagens 24 månader. Gäller från och med 1 oktober 2021. 
  • Sammanhållen semester. Om semesterledighet på arbetsgivarens begäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni–augusti får en arbetstagare, som fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni–augusti, 2 betalda semesterdagar extra under semesteråret samt ett engångsbelopp om 5000 kronor. 
  • En arbetstagare som fått 15-19 dagar förlagda under juni–augusti får en betald semesterdag extra under semesteråret samt ett engångsbelopp om 3000 kronor.

Höjs min lön automatiskt enligt nya avtalet?

Efter att löneutrymmet fastställts i de centrala förhandlingarna ska lönerna förhandlas lokalt. Utrymmet fördelas då individuellt och differentierat till arbetstagarna.  

Vad innebär ett kortare arbetstidsmått för natten? 

Det innebär att en heltid beräknas på ett färre antal timmar. Istället för att du skulle jobba 36 timmar och 20 minuter per vecka behöver du nu bara jobba 34 timmar och 20 minuter. Varje timme blir alltså värd mer. Detta gäller från 1 april 2022. 

När kommer den nya lönen? 

Efter det att det centrala avtalet är slutet sker lokala förhandlingar så snart som möjligt. Tidpunkter för de lokala förhandlingarna kan variera. När de lokala förhandlingarna är klara görs lönerevisionen och du får din nya lön. 

När betalas engångsbeloppet på 5500 kronor ut?

Engångsbeloppet ska betalas ut i december 2020 av arbetsgivaren.  

Vilka får ta del av engångsbeloppet på 5500 kronor?

För att få ta del av engångsbeloppet ska du jobba inom region eller kommun och kommunalförbund som ingår i Kommunals kollektivavtalsområde. Du ska vara månadsavlönad arbetstagare, alltså inte anställd med timlön.

Engångsbeloppet har Kommunal förhandlat fram för hela kollektivet. Beloppet betalas ut av arbetsgivaren. 

Deltidsarbetande 

Engångbelopp gäller för perioden 2020-05-01 - 2020-10-31. För deltidsarbetande, liksom för anställd under del av perioden, betalas beloppet ut i proportion till sysselsättningsgrad och anställningstid. Det innebär att om du har arbetat 50 % under hela perioden får du halva beloppet. 

Anställningstid

Engångsbeloppet betalas ut i proportion till anställningstid under den aktuella perioden 2020-05-01 - 2020-10-31. Det betyder att om du blivit anställd under den perioden så får du ett reducerat belopp. 

Föräldraledig, sjukskriven

Frånvaro på grund av sjukdom och föräldraledighet med ersättning från försäkringskassan räknas inte av från beloppet. Det betyder att om du har varit föräldraledig med föräldrapenning eller sjukskriven med sjukpenning har du också rätt till engångsbeloppet. 

Tjänstledighet för till exempel studier och annan frånvaro

Har du varit frånvarande av andra anledningar än föräldraledighet eller sjukskrivning under perioden 2020-05-01 - 2020-10-31 räknas det bort från engångsbeloppet. Har du varit frånvarande hela perioden får du inget engångsbelopp. Har du arbetat en del av perioden så får du ett reducerat belopp.

Beskattning

Engångsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst. Det går inte att svara på exakt hur mycket varje enskild person ska skatta på beloppet. I engångsbeloppet ingår semesterlön och semesterersättning, beloppet är pensionsgrundande.   

 

Vi förstår att många gärna vill veta exakt hur det kommer se ut med engångsbeloppet för just mig. Det är svårt för oss på central nivå att säga något om. Det är flera faktorer som spelar in och vi har inte hela bilden om hur situationen ser ut för just dig eller hos just din arbetsgivare. Avtalet är rykande färskt fortfarande, men när arbetsgivare och lokala företrädare för Kommunal har börjat sätta sig in i vad som gäller kan du som arbetstagare vända dig till dem för att reda ut exakt vad som gäller för dig.  

Kontakta din sektion

Vad menas med yrkesutbildad i välfärden?

Med yrkesutbildning avses sådan utbildning som är relevant för medarbetarens anställning och arbetsuppgifter. Exakt hur löneökningsutrymmet för yrkesutbildade ska fördelas kommer att förhandlas lokalt. Det är viktigt att ditt arbetsplatsombud och din sektion vet vilken utbildning du har. 

Hur blir det med de delade turerna?

Kommunal drev ett yrkande om att delade turer skulle kosta för arbetsgivaren, vilket vi tyvärr inte fick gehör för. Däremot har vi fått till en skarpare skrivning i avtalet om att arbetsgivaren bör förlägga sammanhållen arbetstid. Det är viktigt att tillsammans med skyddsombudet på din arbetsplats värna om en hållbar schemaläggning och återhämtning.

Vad händer med karensavdraget? 

Kommunal hade yrkat på ett slopat karensavdrag för anställda inom välfärden. Eftersom den frågan regleras av politiken och inte direkt av arbetsmarknadens parter, behövde vi få gehör på den från regeringen. Det har vi inte ännu fått, och därför lyckades vi inte med detta yrkande denna gång. Karensavdragsfrågan är dock mycket relevant för politikerna i och med pandemin och kommer med all säkerhet diskuteras vidare.

Bilaga J förtydligas

Parterna har gjort en gemensam kommentar som ska förtydliga förläggningen av jourpass. Kommentaren säger bl.a. att förläggningen av jourpass ska följa brukarens och verksamhetens behov av jour nattetid samt att utgångspunkten är att arbetstagaren sover under jourtid.

Vad är nytt i BEA 20? 

De viktigaste förändringarna i avtalet BEA (Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser) handlar om att säkerställa att rätt personer går på avtalet och att bestämmelserna är tydliga. 

  • Den som går på BEA ska inte ersätta ordinarie personal och därför inte heller själv ersättas vid frånvaro. 
  • Arbetstagaren ska inte självständigt utföra jour eller beredskap, utan endast i undantagsfall om man följer en annan medarbetare som har jour eller beredskap. 
  • Ingångslönen kan numera vara antingen timlön eller månadslön och lönen ska under anställningen avspegla hur arbetstagaren utvecklas. 
  • Det går att lokalt förhandla om att arbetstagaren ska få semesterledighet samma år som intjänandeåret. 

Vilka partsgemensamma arbeten har vi kommit överens om? 

Heltid

Centrala parter ska gemensamt arbeta för att andelen medarbetare som arbetar heltid ökar.
Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid heltidsanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid.

Parterna ska gemensamt utarbeta råd och stöd till lokala parter, och årligen göra en uppföljning av utvecklingen av andelen heltidsarbetande på nationell nivå. 

Partsgemensamt arbete om arbetstider 

Parterna ska utifrån verksamhetens behov utreda om det krävs förändringar i kollektivavtalet, alternativt förtydliganden i rådgivningen. 

Partsgemensamt arbete för friskare arbetsplatser

Ett fortsatt arbete utifrån avsiktsförklaringen 2016 med fokus på friskare arbetsplatser.