Regeringens nya utbildningskrav riskerar att vältra över kostnaderna på de anställda
Blogginlägg
Den 1 juli 2025 inför regeringen nya formella utbildningskrav för personal som arbetar inom hem för vård eller boende (HVB). Från och med då måste personal ha minst en tvåårig eftergymnasial utbildning inom exempelvis socialt arbete, socialpedagogik eller beteendevetenskap. En övergångsperiod på sex år införs fram till den 1 juli 2031 där man får fortsätta arbeta. Under den tiden måste dock kraven uppfyllas.
Det är i grunden positivt att branschen får tydligare regler. Idag saknas tillräckliga krav, vilket drabbar både personal och de människor som vistas på HVB-hemmen. Men vad innebär förändringen i praktiken för medlemmarna i Kommunal?
Många av Kommunals medlemmar inom HVB har lång erfarenhet, stor yrkesskicklighet och arbetar varje dag med utsatta människor. Men trots sin kompetens saknar många den formella eftergymnasiala utbildning som nu blir ett krav. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram former för att validera personalens befintliga kunskaper. Det är bra.
När regeringen höjer utbildningskraven måste den också ta ansvar för att anställda får rimliga förutsättningar att nå upp till dem. I uppdraget till Socialstyrelsen skriver regeringen att de som omfattas av validering är personer som "redan har god kompetens inom området". Om det behövs kan de därefter komplettera med ytterligare utbildning för att uppfylla kraven.
När regeringen höjer kompetenskraven måste den också ta ansvar för att anställda får rimliga förutsättningar att nå upp till dem.
Men oavsett om man anses ha "god kompetens" och går direkt in i en valideringsprocess och kanske därefter behöver komplettera med utbildning, eller om man bedöms behöva gå en hel tvåårig eftergymnasial utbildning, väcks viktiga frågor: Ska medlemmarna i Kommunal själva bekosta utbildningen? Ska de studera på kvällar och helger efter långa arbetspass?
Staten har tidigare visat att det att det går att skapa förutsättningar för arbetstagare att uppfylla nya utbildningskrav utan att de behöver gå ner i arbetstid eller lön, exempelvis genom äldreomsorgslyftet – där anställda fick möjlighet att utbilda sig på betald arbetstid med bibehållen lön.
Risk för kompetensförsörjningsproblem och fler otrygga anställningar
De nya utbildningskraven riskerar att leda till ökad personalomsättning och fler otrygga anställningar. Förslaget kan bland annat innebära att personal med eftergymnasial utbildning får arbetsuppgifter som inte motsvarar deras utbildning, vilket i sin tur kan leda till att de lämnar branschen. På HVB utgör omvårdnad och praktiskt stöd en stor del av arbetet.
En förtroendevald i Kommunal beskriver jobbet på ett hem där de boende har missbruksproblem så här:
"Det är mycket på jobbet som handlar om att bara vara där. Som stöd när någon tänder av eller när ångesten kommer krypande på natten. Då behövs någon som kan omvårdnad."
Hen fortsätter med att beskriva att det också kan handla om att fixa med bank-id, boka tid till tandläkare eller annat som handlar om att få huvudpersonen på benen.
Redan idag har var fjärde person som arbetar som skötare, vårdare eller boendestödjare en tidsbegränsad anställning. Det är en situation som riskerar att förvärras
Risken med förslaget är också en utveckling där ännu fler får en tidsbegränsad anställning i väntan på personal som har den utbildning som lagen kräver. Det märks redan idag på HVB där verksamheter ställer krav på att enbart personal med eftergymnasial utbildning ska anställas. På grund av kompetensbristen anställs personal, som saknar den utbildning som krävs, på timbasis för bland annat nattarbete. Det finns även boenden där arbetsgivarna aktivt väljer att anställa personal med eftergymnasial utbildning på dagtid, och personal som saknar utbildning på kvällar och nätter.
Redan idag har var fjärde person som arbetar som skötare, vårdare eller boendestödjare en tidsbegränsad anställning. Det är en situation som riskerar att förvärras – i en verksamhet som är starkt beroende av kontinuitet i personalgruppen, eftersom man arbetar med människor, ofta barn, i utsatta livssituationer.
Därför kräver Kommunal bland annat att:
- De anställda som idag saknar rekommenderad utbildning måste erbjudas en utbildning på arbetstid med bibehållen lön– oavsett anställningsform. Staten bör ta det finansiella ansvaret motsvarande äldreomsorgslyftet i det här skedet.
- Minst 90 procent av de anställda på arbetsplatsen ska vara tillsvidareanställda, heltid ska vara norm och kommunerna bör införa vikariepooler i egen regi där alla anställda är tillsvidareanställd på heltid.
- Arbetsmarknadens parter måste ges inflytande – både vid definitionen av yrkesroller och uppdatering av kompetensmål, samt vid utformningen av valideringsmodellen, yrkesutbildningen och dimensioneringen av utbildningar. Utbildningarna till olika målyrken bör vara nationellt enhetliga.
Relaterat innehåll
Blogginlägg av Sofia Lindqvist
En god beredskap börjar med en stark välfärd
De senaste åren har visat oss hur viktig välfärden är när krisen kommer. Oavsett om det handlar om pandemier, skogsbränder eller en orolig omvärld, är det medlemmarna i Kommunal som står i frontlinjen och håller ihop samhället.Blogginlägg av Sofia Lindqvist
Investeringar i välfärden är avgörande för klimatomställningen
Välfärden är avgörande för att Sverige ska kunna nå de klimatpolitiska målen. Samtidigt har kommunerna och regionerna svårt att få ihop sin ekonomi. I stället för att investera i välfärden och andra nödvändiga sektorer i omställningen, gör regeringens politik idag att utsläppen riskerar att öka. Regeringen måste snabbt vända utvecklingen och investera i ett gott samhälle för oss och kommande generationer.
