Hoppa över menyn och gå direkt till innehållet
Anpassa

Arbetstidslagen

Arbetstidslagen styr arbetstiden och rätten till viloperioder från arbetet. Men Kommunal och arbetsgivaren kan dessutom komma överens om andra regler än vad lagen säger. I så fall ska det som skiljer sig från lagen stå med i kollektivavtalet.

Vill du ha koll på detaljerna inom ett visst område i arbetstidslagen är det smart att läsa själva lagtexten. På riksdagens webbplats kan du läsa vad som gäller enligt lagen.

På den här sidan sammanfattar vi några viktiga begrepp i arbetstidslagen.

Ordinarie arbetstid

Ordinarie arbetstid per vecka är högst 40 timmar, oavsett vilka dagar och vilken tid på dygnet arbete utförs.

Jourtid

Arbetstagare får ha jourtid högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Aktivt arbete under jourtid betraktas inte som jour utan som övertidsarbete.

Övertid

Arbetstagare får arbeta allmän övertid högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 200 timmar under ett kalenderår. Ingen får arbeta mer än 150 timmar extra övertid under ett kalenderår.

Sammanlagd arbetstid

Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får vara högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Semester och sjukfrånvaro räknas som fullgjord arbetstid.

Dygnsvila

Alla arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande dygnsvila per varje period om 24 timmar. I dygnsvilan ska tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå. Avvikelse från lagen får göras om verksamheten måste bedrivas dygnets alla timmar.

Nattarbete

Arbetstiden för dig som är nattarbetande får under varje period om 24 timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Avvikelse från lagen får göras om verksamhet måste bedrivas dygnets alla timmar.

Veckovila

Arbetstagare ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Veckovilan ska så långt som möjligt ligga under veckoslutet. Till veckovila räknas inte beredskapstid, när arbetstagare ska stå till arbetsgivarens förfogande på hemmaplan för att vid behov utföra arbete.

Rast, måltidsuppehåll och paus

Rast betyder avbrott i den ordinarie arbetstiden. Rast är obetald tid och räknas inte in i den ordinarie arbetstiden. Du är inte skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen under rasten.

Rast ska ligga så att du inte behöver arbeta mer än fem timmar i följd. Rastens längd och när den äger rum ska vara välkända för arbetstagarna.

Rast får bytas mot måltidsuppehåll om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Måltidsuppehåll görs på betald arbetstid vilket innebär att om arbetet så kräver måste arbetstagare utföra arbete under ett måltidsuppehåll. Måltidsuppehåll räknas som ordinarie arbetstid.

Arbetsgivare ska organisera arbetet så att arbetstagare får möjlighet till de pauser som behövs utöver rast eller måltidsuppehåll. Paus räknas in i arbetstiden.

Avvikelser från arbetstidslagen

Kommunal och arbetsgivaren får komma överens om andra regler än vad lagen säger. I så fall ska de ändringarna finnas inskrivna i kollektivavtalet.

Men om Kommunal och arbetsgivaren inte kan komma överens om vilka avvikelser från lagen som ska gälla, så är det Arbetsmiljöverket som bestämmer om det är okej att ha andra arbetstider än de som gäller enligt lag.

Kategorier

Arbetstid