Inger Engström, medlem i Kommunal Västra Hisingen och anställd i hemtjänstens kvällspatrull, skriver av sig på GP:s insändarsidor.
Jag läste att personalen inom Göteborgs äldreomsorg ska utökas med 200 personer i år. Det var i grevens tid! På de tre år som jag arbetat i Södra Biskopsgårdens kvällspatrull har jag sett en klar försämring av arbetssituationen. Och den hänger tätt samman med den service jag kan ge ”mina” gamla och dementa.
Jag ser en fara, både för min egen hälsa och för de gamlas, när vi har noll utrymme för att göra mer än det absolut viktigaste. Varje kväll besöker vi minst 15 personer, ibland så många som 30. Vi hinner sällan stanna hela den tid som personen har fått rätt till. Att sätta sig och hämta andan går sällan under de första sex timmarna av arbetspasset. Den otrygga miljön som vi tyvärr har i vår stadsdel leder också till att vi känner oss ännu mer stressade då vi färdas ensamma kvällstid.
För att alls hinna med alla gamla behöver vi fixa och tricksa med schemat och, med deras eller de anhörigas goda minne, hitta lösningar. Även rapporteringen mellan oss i personalen brister, vilket leder till sämre omsorg än vad vi borde kunna ge. När leder den här informationsbristen, eller annat slarvfel som begås i stressen, till att en gammal far illa på allvar? Och vem tar då ansvar för det?
Inger Engström
Texten publicerades i GP 29 juni 2015.