Ny organisation gjorde städarna i Piteå friskare
I början av 2000-talet hade städarna i Piteå kommun en sjukfrånvaro på 20 procent trots försök till att förbättra arbetsmiljön. Då beslutades det att i stället göra en helt ny organisation. Idag är städpersonalen mindre sjukskrivna jämfört med andra anställda i kommunen.
Det är de sista dagarna på vårterminen i Christinaskolan i Piteå. I städenhetens personalrum äter Ingela Lundgren, Cecilia Lundqvist, Louise Sandlund, Ida Degerfeldt, Elin Björkman och Mona Sjödin lunch tillsammans. Sommarlovet är på intågande och därmed kan städarna ägna sig att göra skolans lokaler extra skinande innan de tar semester.
- Det är så kul att göra det riktigt fint. Det är roligt att storstäda, säger Elin Björkman och ler.
Trivs på jobbet
Det märks att det här är ett arbetslag där alla verkar trivas på jobbet. På frågan om vad det är som gör jobbet trivsamt kommer det snabbt flera förklaringar från dem alla:
- Alla jobbar med alla och vi byter arbetsuppgifter så att alla jobbar överallt.
- Vi har roligt på jobbet!
- Alla är delaktiga i beslut som berör jobbet.
- Vi har alla en möjlighet att påverka.
- Det känns att det satsas på vår arbetsmiljö från våra arbetsgivare.
Städarna är anställda av Piteå kommun men det har inte alltid låtit så här positivt. I början av 2000-talet hade städenheten med omkring 90 städare en sjukskrivningsnivå på 20 procent. Trots försök med att förbättra arbetsmiljön och städtekniken sjönk inte sjuktalen. 2009 testades därför en ny organisation där städningen blev en egen resultatenhet med eget ansvar och budget. Nu inleddes en förändringsresa som lika mycket handlade om inflytande och delaktighet för personalen som förbättrad städteknik.
Städarna sitter i ledningsgruppen
Ledningsgruppen består sedan dess av fyra chefer och fem städare som är framröstade av kollegorna. De sitter i ledningsgruppen i tre år. Den nya organisationen medförde att beslutsvägarna blev kortare.
- Det är så lätt att skicka med en fråga till ledningen. Vi får idag alla förutsättningar till att göra ett bra jobb, säger Elin Björkman.
Närheten till cheferna och att det går snabbt att genomföra beslut gör arbetet enklare än förr.
- I maj hade vi ett sjukskrivningstal på 4,5 procent och då var det mest frågan om vanliga förkylningar, berättar Louise Sandlund, arbetsplats- och skyddsombud.
- Jag vet vem jag ska kontakta om jag vill något – det kan handla om allt från arbetsmiljöfrågor, till utbildningar.
Ökad effektivitet och friskare personal
När städarna själva fick utveckla verksamheten ökade såväl effektiviteten som kvaliteten på det utförda arbetet. Personalomsättningen har minskat och insynen i enhetens ekonomi har gjort att de anställda är mer kostnadsmedvetna. Delaktighet kräver dock ett engagemang. Städarna ingår i personalråd och de har arbetsgrupper som arbetar med arbetskläderna, som upphandlas gemensamt.
- Var och en får en summa på 800 kronor per år då vi själva väljer vad vi vill ha utifrån en upphandlad leverantör. Du kan exempelvis välja skor, kjol, t-shirt, byxor etc.
- Jag gillar att vara civilklädd och valde till exempel att jobba i den här västen, säger Elin.
Vid upphandlingar får personalen vara med att prova ut produkter och utvärdera dem.
- Vi kan få en fråga om vi vill prova olika allrengöringsmedel. Sedan påverkar vi inköpet utifrån vilka medel som vi tycker fungerar bäst.
Cheferna ansvarar för fyra olika geografiska områden.
- Men alla chefer känner till vilka vi är. Det är nästan så att de till och med vet vad min katt heter! säger Elin.
Friskvård och arbetsteknik
Städpersonalen arbetar hela tiden med att förbättra arbetstekniken för att undvika skador.
- Vi har sju arbetsteknikombud som är speciellt utbildade kollegor. De ser till att vi exempelvis har rätt moppteknik som är en tung del av arbetet eller att vi byter handgrepp för att undvika för stor fysisk påfrestning.
Alla städarna får träffa en fysioterapeut för att kontrollera arbetstekniken.
- Vi har också en friskvårdstimma som arbetsgivaren pushar på oss att utnyttja. Målet är att vi alla ska arbeta till pensionen utan att bli utslitna, säger Elin.
Mona Sjödin minns hur det var att arbeta på tiden innan de blev en egen resultatenhet.
- Vi hade inget att säga till om då. Det är stor skillnad. Nu känner vi också alla, förr hade vi bara kontakt med dem i din grupp.
Många städare i kommunen arbetar ensamma på exempelvis förskolor.
- I vår grupp har vi flera ensamstädare. De tillhör något av arbetslagen och vi hjälps åt vid behov, säger Louise.
Tävlingar höjer statusen på yrket
Städenheten har deltagit i ett flertal ’’tävlingar’’ och fått flera utmärkelser för att vara en bra arbetsplats som vid Great place to work, Sunt arbetslivspriset och årets städare.
- Tävlingarna har varit kul eftersom vi blir uppmärksammad på ett positivt sätt. Det lyfter städyrket, säger Mona Sjödin.
Therese Öhrling, doktor i arbetsvetenskap vid Luleå universitet, har studerat städenheten i Piteå och hennes forskningsrapport visar att när de anställda får större inflytande över sin arbetssituation minskar sjukfrånvaron. Ledningens arbete med social t stöd har varit en nyckelfaktor till det lyckade resultatet. Goda kontakter mellan chefer och medarbetare har minskat stressen. Förutom storstädning återstår städarnas aktivitetsdag innan semestern.
- Förra året fick vi en guidad stadspromenad av personal från museet, vi fick berättat om stadens planteringar, det blev en promenad i motionsspåret och dagen avslutades med en lunch. Väldigt trevligt! instämmer de allihop.
