Möt Kommunal Norrbottens nya ordförande

1. Vad heter du? 

Mitt namn är Hanna Ling, jag är 36 år och barnskötare.

2. Du har nyligen blivit vald till avdelningsordförande, hur känns det?

Det känns stort och ärofyllt! Jag är ju lite av en ”Pippi Långstrump” och har inställningen att: ”Det har jag aldrig provat tidigare så det klarar jag helt säkert”. Jag brukar tänka att utmaningar gör livet intressant och att övervinna dem skapar mening! Med rätt förutsättningar och lite mer pepp till sig själv så känns det riktigt roligt. 

3. Vad gör du som avdelningsordförande?

Jag ny i uppdraget så det blir mycket “learning by doing” just nu. Det är en hel del ny och nyttig information som ska tas in. Jag ska sätta mig in i vad mitt uppdrag innefattar till 100%, samt lära mig avdelningens struktur och ta reda på vad medlemmarna förväntar sig av mig. 

Det är ett stort uppdrag och jag ska först och främst hitta mitt sätt att bidra till att vi tillsammans når våra uppsatta mål. Min vision är att jag vill ut på arbetsplatserna och träffa medlemmar. Jag vill också hitta nya stjärnor som har en nyfikenhet för att engagera sig fackligt och att vi tillsammans hittar olika sätt att ta vara på den nyfikenheten, för alla behövs! 

Mitt mål är att vi tillsammans hjälps åt att rekrytera ombud ute på arbetsplatserna runt om i Norrbotten. Jag vill också kunna peppa och stötta sektionerna och deras företrädare i det viktiga arbete som dom gör dagligen. Jag ser fram emot att lära känna både nya företrädare och dem som vart aktiva under en längre tid. Jag tänker att vi lär så länge vi lever och vi har mycket att lära av varandra, samt att syns man inte så finns man inte. När jag landat i mitt uppdrag ser jag också framemot att kunna fortsätta utveckla och förstärka det tvärfackliga och viktiga arbetet med LO. 

Kommunal är faktiskt ett av de största fackförbunden inom LO så känns det viktigt att våra frågor lyfts fram och drivs även där. En kommunalare är rent krasst med dig genom hela livet. För att förtydliga hur jag menar i stora drag så har du redan på BB undersköterskan i rummet. Det är vi som tar hand om barnen på förskolan, ser till att lokalerna är rena och att maten serveras. Det är kommunalarna som kör bussen till och från skolan eller arbetet och det är vi som tar hand om dina anhöriga när dom blir äldre så att du själv ska kunna utföra ditt viktiga jobb. Slutligen är det även en kommunalare som gräver din grav och planterar dina blommor när du ska få din sista vila. 

4. Har du haft tidigare uppdrag inom Kommunal?

Jag började mitt engagemang lite ”baklänges”, genom att engagera mig tvärfackligt genom LO ung. I Kommunal har jag varit både ungdomsansvarig på sektionsnivå och även engagerad i skola och ungdomsfrågor här på avdelningen. Skolinformation och ungutbildningar har varit en stor del av mitt fokus då jag även vart skolorganisatör för Norra Sverige. 

Jag brukar tänka att kunskap är makt och att jag redan som ung från skolan fått med mig en övergripande förståelse om arbetarrörelsens historia och att vårt kollektivavtal inte är någonting man kan ta förgivet. Det är för mig viktigt och skapar förutsättningar för unga som kommer ut i arbetslivet så att de inte blir utnyttjade och att det redan här blir en naturlig del att man är med i en fackförening. 

Sen har jag även haft andra uppdrag inom Kommunal som arbetsplatsombud på min egen arbetsplats, men jag har också varit handledare för bland annat förtroendevalda och andra medlemsutbildningar. 

5. Varför valde du att bli en facklig företrädare?

För att jag vill vara med och förändra. Jag är alldeles för frågvis för att inte engagera mig. Jag brukar tänka att man inte kan ligga hemma eller gå runt i korridorerna och sjunga på en klagosång. 

Folk som ifrågasätter varför man ska vara med i facket att det bara kostar pengar men händer ingenting?  Det brukar jag jämföra med alla dessa som varje år kommer med nyårslöften och ska börja ta hand om sig själva och köper ett gymkort tex. Du blir inte starkare eller mår bättre av att ligga hemma på soffan med handen i chipspåsen och betala ett medlemskap på gymmet varje månad. Det krävs att du gör ett aktivt val och faktiskt tar dig dit. Det är samma sak som med fackavgiften. Jag kan inte förvänta mig att människor ska göra saker åt mig, jag måste själv vara aktiv och ta vara på medlemskapet och engagera mig.

6. Var arbetar du annars?

Jag är barnskötare på Rosviks förskola, Piteå Kommun.

7. Vad är det bästa med att arbeta på en förskola?

Det bästa av allt är barnen såklart! Det är ett fantastiskt jobb och vi får dessutom vara med och forma framtidens ledare och medmänniskor. Att skapa trygga barn är lättare än att laga trasiga vuxna. Barn är så nyfikna och suger åt sig av ny kunskap och lär sig nya saker på sitt alldeles egna sätt, vi lär tillsammans. Jag vill även lyfta mina närmsta kollegor som är min trygga punkt på arbetsplatsen. Man spenderar så många timmar på jobbet, en bra arbetsmiljö är otroligt viktigt. Alla människor ska känna glädje att gå till jobbet. Man ska få vara precis som man är och känna att man är en viktig del för att få verksamheten att fungera på bästa möjliga sätt.

8. Vilka utmaningar ser du inom arbetet?
   För stora barngrupper och för få pedagoger är nog den absolut största utmaningen. Man känner sig otillräcklig och det skapar såklart stress och sämre arbetsmiljö. Vi ska hinna se och bemöta alla på deras sätt. Som det ser ut runt om på de flera förskolor idag med mindre folk, fler barn och mer arbetsuppgifter får vi inte rätt förutsättningar att göra vårt viktiga jobb på bästa sätt.

9. Varför ska man vara med i facket?

Jag skulle vilja vända på frågan och säga varför ska man inte vara med?
Som jag nämnde tidigare, vår historia och allt som idag tas förgivet. Det måste vi bevara och det gör vi genom vårt medlemskap och att fler hörs mer. För mig är det såklart en självklarhet. Det ger mig större möjlighet att kunna påverka och det är en investering för framtid och samhälle. Samt att du även får schyssta medlemsförsäkringar och andra förmåner tack vare ditt medlemskap. Är du fackligt ansluten är du aldrig ensam. Man vågar ta plats och vara lite besvärlig.  Jag ägde ett smycke en gång i livet med budskapet ”Höj din röst och backa inte, vi håller varandras händer när det blir läskigt”. De orden tycker jag sammanfattar varför man ska vara medlem väldigt bra.