Lär känna avdelningsordförande Sara Sjödin.

Snabbfakta

Ålder: 34 år.

Bor: Villa i Vågsnäs,Domsjö. (Örnsköldsvik)

Kommer från: Född i Hudiksvall, men uppvuxen i en lite by som heter Judeby som ligger i Ramvik.

Har vuxit upp på bondgård med flera olika djur runt mig.

Familj: Sambo

Största intressen: Ha kvalitetstid med familj, nära och kära. Njuta av livet, kämpa tillsammans med kamraterna i arbetarrörelsen. Älskar att köra skoter när snödjupet tillåter, tycker om att upptäcka nya saker.

Livsmotto: Att våga är att förlora fästet med marken för en stund, att inte våga är förlora sig själv och mer där till. Tillsammans är vi starka.

Vad betyder 8 mars för dig?

Såklart betyder denna dag mycket för mig, det är en dag då vi uppmärksammar och lyfter de mänskliga rättigheterna.

Jag tycker det är viktigt att vi måste lära oss av historien och av de orättvisor, förtyck och övergrepp som sker idag för att forma framtiden till någonting mycket bättre.

Historiskt har ju denna dag funnits officiellt sen någon gång på senare 1970-talet av initiativ av FN.

Denna kamp har inneburit väldigt mycket jobb både i arbetarrörelsen och framförallt inom kvinnorörelsen långt innan denna dag blev officiell. Från allra första början var det arbetarrörelsen som började lyfta dessa frågor om kvinnors rättigheter m.m. Det handlar om att uppmärksamma ojämställdheten som existerar i hög grad och hur kvinnors situation är i Sverige och runt om i världen.

Vi har ju alla att vinna på en jämlik värld därför tycker jag att det är så trist att vi hela tiden måste kämpa för att få ett jämställt och jämlikt Sverige och värld.

Det är helt oacceptabelt att kvinnor och män 2020 med motsvarande lika långa utbildningar har flera 1000-tals kronor skillnad i lön. Så kan vi helt enkelt inte ha det.

Jag har fått förmånen att resa runt i världen och har sett med egna ögon hur fruktansvärt det är för många kvinnor i andra delar av världen. Det är en kamp som jag kommer att stå upp för, en kamp som jag kommer att ta tillsammans med alla de andra kamraterna inom arbetarrörelsen. Vi är bland de mest jämställda länder i världen och trots det så har vi  oerhört lång kvar, vi ser varje dag hur kvinnoförnedrande kommentarer finns överallt i sociala medier. Vi vet att politiska partier har en människosyn som gör att dagar som denna verkligen behövs 2020. 

Trots sina unga 34 år börjar Sara bli en rutinerad och etablerad röst inom Kommunal. Hon har till exempel suttit i Kommunals förbundsstyrelse i snart sju år. Innan rollen som avdelningsordförande satt hon i avdelningsstyrelsen för Kommunal Mellersta Norrland.

Som ung var Sara en aktiv tjej som höll på med olika idrotter på elitnivå och hon kan tydligt se likheterna med idrotten och hennes engagemang i den fackliga världen.  Tillsammans är vi starka och det är bara när vi spelar som ett lag vi också kommer vinna de stora segrarna kring förhandlingsborden och i debatterna, kan låta väldigt klyschigt men det är faktiskt så det är menar hon.  - Du är med i en idrottsförening för att du gillar, tycker om och kanske vill utveckla sporten. Du är med i en fackförening för att du vill utveckla och bryr dig om dina förutsättningar som du har på arbetet.

Hon har haft stora fackliga förebilder i sin närhet hela uppväxten som t.ex. gammelmorfar och sina föräldrar som fortfarande är aktiva inom Kommunal. - Det har varit naturligt att engagera sig och stå upp för sig själv och för de in sin omgivning som kanske inte har den förmågan eller förutsättningarna. Många av de lärdomar jag fick som väldigt ung anammar jag i mitt vardagliga fackliga arbete. Man kanske vill höja statusen för sitt yrke, få bättre arbetsmiljö m.m. och man får stöd av alla de kamrater som också är fackligt organiserade.

För snart tre år sedan vart Sara vald till avdelningsordförande för Kommunal Mellersta Norrland, ett av det absolut finaste uppdragen enligt henne själv – tänk att få vara förtroendevald ledare och representera medlemmarna. Det är oerhört hedersfullt och jag måste lyfta medlemmarnas vilja i de olika sammanhangen som jag befinner mig i.

Vad är det roligaste med ditt uppdrag som avdelningsordförande?

Det absolut roligaste med mitt uppdrag är att besöka alla de fackliga hjältarna i vardagen, på deras arbetsplatser. Kommunal är ett gigantiskt förbund med en mångfald som är få förunnat. Det är vår styrka och det är intressant och viktigt att få se hur vardagen är för alla de som jobbar inom våra ca: 230 olika yrken.

Vad är den största utmaningen med att var ordförande?

Den största utmaningen just nu, är att hålla ihop styrkan i mångfalden. Vi står inför stora samhällsförändringar där främlingsfientligheten tar plats och sprider sig.  Det är just nu viktigare en någonsin att ha en fackligt/politisk samverkan och tydliggöra de frågorna som verkligen är viktiga för alla våra medlemmar i Mellersta Norrland.  

Nu är Kommunal även inne i en av de största avtalsrörelser förbundet haft, vilken roll har du som avdelningsordförande i den?

Främst är det att prata med alla jag träffar om just avtalsrörelsen, föra dialog och kanske i vissa fall förklara hur en avtalsrörelse går till. Givetvis så måste jag också försöka bidra till att vi växer och bli starkare som organisation. Alla medlemmar som går med bidrar till att stärka Kommunal under denna avtalsrörelse. Därför är det viktigt att alla jag möter måste få frågan om de är medlemmar eller vill bli medlem.

Hur tror du att Kommunal står sig mot arbetsgivarna i årets avtalsrörelse nu när man står utan LO-samordningen?

Såklart är det supertråkigt att Kommunal tvingades ta det beslutet och det kommer bli en stor utmaning att stå utanför LO,s avtalskrav. Det är alltid en styrka att vara en stor grupp kamrater som kan sympatistrejka, stötta och ställa upp för varandra.

Men det är självklart att jag tror att vi klarar det.

Vi är ett mycket stort förbund, med stor mångfald inom många branscher och yrken. Är de någon som ska klara det så är det vi på Kommunal.  Vi måste hela tiden tänka på medlemmarnas bästa och tyvärr kunde inte LO gå med på våra krav i denna avtalsrörelse likväl som att vi inte kunde gå med på alla de krav som LO la fram. Det gynnar inte våra medlemmar och då kan vi inte säga ja till ett samarbete.

Vad hoppas du på för resultat?

Jag hoppas på att vi kommer att förflytta positionerna ett steg och rätt håll.  Att många fler kommer att förstå hur viktigt det är att tillhöra ett fackförbund. Jag hoppas verkligen att arbetsgivarna ser hur viktiga våra medlemmar är och att man i förhandlingarna faktiskt lyssnar och är tillmötesgående i kraven.

Verkligheten ser ju dock oftast annorlunda ut. Det finns två helt olika intressen från oss som fackförening och arbetsgivarna, det handlar hela tiden om att ge och ta. Men samtidigt ser ju också vår motpart vilka utmaningar samhället och bland annat välfärden står inför. Det är ju också en av anledningarna till att alla som kan vara med i kommunal också ska få frågan om att bli medlem. Det är bara när vi är många som vi också kommer kunna bli lyssnad på och kunna förändra till det bättre.

'

Snart stundar som sagt den internationella kvinnodagen, vad ska du själv göra då?

Jag ska vara i Ånge och prata om den kamp som vi bedrivit och bedriver.

Lyfta hur viktigt det är vi står upp för denna dag eller rättare sagt detta arbete kring mänskliga rättigheter som vi tillsammans uppmärksammar och strider för varje dag, på olika vis. Det är bara vi som kan ändra på detta om vi tillsammans bildar en stor opinion och lyfter blickarna mot dit vi vill för ett jämställt Sverige och värld. En kamp som är minst lika viktigt idag som för över 100 år sedan.