Kommunals syn på regeringens utredningar om trygghet och omställning

– Nu finns det reformförslag som skulle stärka visstidsanställdas trygghet på arbetsmarknaden, skapa ett robust paket kring omställning och utbildning och bringa ordning och reda när det gäller missbruket av ofrivilligt sänkt sysselsättningsgrad. Ett rejält kliv fram på vägen mot ökad trygghet för medlemmarna i Kommunal, säger Tobias Baudin, förbundsordförande.

Det är första gången på flera decennier som det finns politiska förslag som stärker tryggheten på arbetsmarknaden för medlemmarna i Kommunal. Bland annat så avsätts det riktiga resurser och skapas ett fungerande regelverk kring vem som får möjlighet att utbilda sig. 

– Förslaget innebär att det bli möjligt att vidareutbilda sig med lön efter att ha arbetat 8 år på till exempel ett äldreboende eller en förskola. Det är så otroligt värdefullt för individen och något jag vet att många medlemmar i Kommunal vill. Men det är också grundläggande för att svensk arbetsmarknad även i framtiden ska vara livskraftig, flexibel och trygg, säger Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal. 

De reformförslag som idag överlämnats till regeringen kommer gå ut på remiss och sedan är det upp till riksdagen att fatta beslut. 

Tre snabba frågor till avtalssekreterare Johan Ingelskog

Vad är de viktigaste förändringarna för medlemmarna i Kommunal i de här reformförslagen?

– Det utredningarna presenterat bygger på den principöverenskommelse som IF Metall, PTK, Svenskt Näringsliv och Kommunal kommit överens om. Förslaget skapar en bra helhet men naturligtvis känns det extra bra att tryggheten för visstidsanställda stärks, att vi skapar ordning och reda kring ofrivilligt sänkt sysselsättningsgrad och att det skapas ett bra paket kring grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Att det även skapas ett fungerande regelverk kring vem som får möjlighet att utbilda sig känns riktigt bra. Det här var långt ifrån självklart när vi började förhandla. 

När kommer de här förändringarna börja gälla? 

– Det finns mycket kvar att göra och det är en tuff tidsplan som gäller. Men enligt tidsplanen så ska förändringarna träda i kraft under andra halvan av 2022. 

Med facit i hand – vad har det betytt att Kommunal valde att ansluta sig till förhandlingarna i slutet av förra året? 

– Det har betytt mycket. Medlemmarnas perspektiv hade inte funnits med i utredningarna om vi inte suttit vid förhandlingsbordet. Nu lyckas vi sätta medlemmarnas trygghet i fokus och för första gången på år finns det nu reformförslag som stärker arbetarkvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Så här långt hade vi aldrig nått om Kommunal suttit passivt vid sidlinjen, säger Johan Ingelskog.    

Podcasten Förhandlarna om trygghet och omställning

Förhandlarna har spelat in tre avsnitt som handlar om LAS och där Johan Ingelskog djupdyker i frågan. Den tredje och sista delen handlar om de utredningar som nu presenterats och gästas av Malin Sjunnebo, Kommunals chefsjurist, och Torbjörn Dalin, Kommunals chefsekonom. Malin och Torbjörn har suttit i varsin arbetsgrupp som arbetat med LAS-utredningarna och förklarar vad de innehåller, vad de innebär och hur de påverkar Kommunals medlemmar.

Avsnittet "Det behövs ett annat system"- Om trygghet och omställning" är den tredje delen och går att lyssna på här, i din poddspelare eller på Spotify. 

Del 2, "Ska vi förekomma eller förekommas" går att lyssna på här, och del 1, "Allt om LAS-förhandlingen" går att lyssna på här, i din poddspelare eller på Spotify.

Frågor och svar om regeringens utredningar 

Vad har hänt? 

I december 2020 valde Kommunal att sätta sig vid förhandlingsbordet med Svensk Näringsliv, PTK och IF Metall för att tillsammans ta ansvar för att förhandla fram en överenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd. Förhandlingarna resulterade bland annat i en principöverenskommelse som överlämnades till regeringen för att omvandlas till lagstiftning. 

Regeringen har nu presenterat resultatet av de tre utredningar som tillsattes för att ta fram förslag till lagändringar, så att arbetsmarknaden ska kunna reformeras enligt partsöverenskommelsen. Utredningarna rör: omställning, studiestöd och anställningsskydd och a-kassa. 

Kommunal, IF Metall, PTK och Svenskt Näringsliv menar att utredningarna på ett bra sätt speglar de krav som parterna ställt på lagstiftaren att uppfylla och att utredningarna tillsammans skapar en bra helhet. Det här är därför ett första steg mot att överenskommelsen i sin helhet ska kunna bli verklighet. 

Vilka är de tre utredningarna? 

Beskrivningarna av utredningarna är övergripande och innehåller inte alla detaljer. Du kan läsa mer om utredningarna på regeringens webbplats. 

Ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd 

I dagsläget har du som omfattas av ett kollektivavtal generellt sett möjlighet att genom en omställningsorganisation få omställningsstöd som betalas av arbetsgivaren. Arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal har inte den möjligheten.

För att fler arbetstagare ska omfattas av stöd föreslås ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. Det nya stödet ska omfatta både anställda arbetstagare och arbetstagare vars anställning har upphört och som uppfyller kriterierna för stödet. 

De grundläggande tjänsterna som tillhandahålls av den nya offentliga omställningsorganisationen ska bestå av vägledning, rådgivning och förstärkt stöd (för den som har särskilda behov till följd av ohälsa eller sjukdom).
Utredningen förslår även att de arbetsgivare som redan finansierar omställning via en omställningsorganisation ska kunna få ersättning för det genom en ansökan. Det säkerställer också att alla omställningsstöd blir likvärdiga. 

Ett nytt offentligt studiestöd – omställningsstudiestöd 

Den här utredningen gäller ett nytt offentligt studiestöd som ska ges till personer som är eller har varit yrkesverksamma och som vill stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom att utbilda sig. Omställningsstudiestödet ska bestå av ett omställningsstudiebidrag och ett omställningsstudielån.

Omställningsstudiestöd ska kunna användas för studier på utbildningar i Sverige som är studiemedelsberättigade idag men även för utbildningar som finansieras av en omställningsorganisation. Utbildningen ska omfatta minst en veckas studier på heltid. För den som är under 40 år ska omställningsstudiestöd bara få användas för utbildningar som motsvarar högst 80 heltidsveckor. Från och med 40 års ålder upphör denna begränsning.  

En förutsättning för att kunna beviljas omställningsstudiestöd är att man kvalificerar sig för stödet och att utbildningen stärker individens ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. 

Arbetsrätten reformeras 

Parterna har förhandlat och kommit överens om hur arbetsrätten ska reformeras. Utredningen gäller ändringar i en rad olika frågor som vi här beskriver övergripande: 

• Grunden för uppsägning som tidigare hetat ”saklig grund” ersätts med ”sakliga skäl”. Vad gäller arbetsbrist sker inga förändringar, men vad gäller personliga skäl finns några förändringar kring hur det ska bedömas. 
• Arbetsgivare kunna undanta högst tre arbetstagare som har särskild betydelse för den fortsatta verksamheten vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist. Detta ska gälla alla oavsett antal anställda. För ett nytt sådant undantag från turordningsreglerna ska det behöva gå minst tre månader. Avvikelser från turordningsreglerna ska även fortsättningsvis kunna göras genom kollektivavtal. 
• En anställning upphör vid uppsägningstidens slut, även om det pågår en tvist om ogiltigförklaring av uppsägningen. I stället höjs skadestånden vid felaktiga uppsägningar och avskedanden. Efter uppsägningstidens slut har arbetstagaren möjlighet att söka a-kassa.
• Turordningsregler och omställningstid ska gälla vid så kallad ”hyvling”, alltså en ofrivilligt sänkt sysselsättningsgrad. 
• Anställningsformen allmän visstidsanställning slopas och ersätts med den nya anställningsformen särskild visstidsanställning. Konverteringstiden sänks till 12 månader. Om arbetstagaren haft tre eller fler särskilda visstidsanställningar under en månad får även tiden mellan anställningarna räknas som anställningstid. Dessutom förbättras företrädesrätten till återanställning för den som varit anställd i särskild visstidsanställning.
• Heltidsanställning ska vara huvudregel, om inget annat avtalas. Arbetstagare ska ha rätt till en skriftlig förklaring om en anställning inte omfattar heltid. 
• Den som har varit anställd hos ett bemanningsföretag och uthyrd till en och samma kund har rätt att bli anställd på kundföretaget efter 12 månader. 

Vilka är de viktigaste resultaten för medlemmarna i Kommunal?

Utredningarna skapar en bra helhet och gör att vi tar ett rejält steg på vägen mot ökad trygghet för medlemmarna i Kommunal. Men vi vill särskilt lyfta att: 

• Visstidsanställdas trygghet på arbetsmarknaden stärks. 
• Det skapas ett robust och kraftigt förbättrat paket kring omställning och utbildning. 
• Det skapas ordning och reda när det gäller missbruket av ofrivilligt sänkt sysselsättningsgrad, så kallad ”hyvling”.

För första gången på flera decennier finns nu ett politiskt förslag som stärker tryggheten på arbetsmarknaden för medlemmarna i Kommunal. Utredningarna som regeringen har presenterat är ett resultat av att parterna har gett i uppdrag till regeringen att utreda hur man ska genomföra lagändringarna som behövs för att överenskommelsen ska fungera. 

Vad går överenskommelsen ut på (nu igen)? 

Partsöverenskommelsen som Kommunal har anslutit sig till är ett avtal mellan arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, PTK (samverkansorganisation för fackförbund som organiserar tjänstemän) och fackförbunden Kommunal och IF Metall. Överenskommelsen träffades i december 2020. 

Regeringen har nu alltså gjort de utredningar som krävdes i och med partsöverenskommelsen. Vill du läsa mer om överenskommelsen kan du göra det här. 

Varför vill Kommunal göra de här förändringarna? 

För Kommunal är det naturligt att i alla lägen välja att vara med och påverka när möjlighet ges. Vi sitter inte på läktaren när vi kan delta vid förhandlingsbordet och öka tryggheten på arbetsmarknaden. Fokus är att få fram så bra resultat som möjligt för medlemmarna i Kommunal.

Redan i november 2017 ville LO förhandla med Svenskt Näringsliv om trygghet och omställning på arbetsmarknaden. Syftet var bland annat att förbättra visstidsanställdas position på arbetsmarknaden och förbättra möjligheterna till omställning och utbildning under arbetslivet. Under resans gång förändrades förutsättningarna i och med januariavtalet och den utredning som tillsattes om arbetsrätten. Regeringen meddelade i och med detta att om inte parterna kommer överens så var det denna mycket långtgående utredning (den så kallade ”Toijerutredningen”), som skulle ligga till grund för förändringarna i LAS. 

LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandlade under hösten 2020 med målet att hitta en gemensam överenskommelse. De förhandlingarna gav inte det resultat man hade hoppats på och LO tackade nej till uppgörelsen. Regeringen valde ändå att gå vidare med Svenskt Näringslivs och PTK:s överenskommelse, och när möjligheten gavs att vara med och påverka anslöt sig Kommunal och IF Metall till förhandlingarna som ledde fram till överenskommelsen. 

Genom att förhandla med Svenskt Näringsliv hade Kommunal möjlighet att få till förbättringar i överenskommelsen och har även kunnat bevaka och påverka att lagförslagen enligt utredningarna är anpassade efter arbetarnas förutsättningar och villkor. Kommunal har drivit de frågor som är viktiga för arbetare och för de som jobbar i de till största del kvinnodominerade yrken som Kommunal företräder. Utan Kommunal vid förhandlingsbordet hade många av de frågorna kommit i skymundan till förmån för tjänstemännens prioriteringar. 

Kommunal har hela tiden menat att det ligger i medlemmarnas intresse att Sverige får en moderniserad arbetsrätt som har fokus på arbetstagarnas trygghet också i framtiden. 

Vad ska hända nu? 

Nu när utredningarna är klara fortgår ett arbete för att förslagen ska kunna beslutas av riksdagen och träda i kraft under mitten av 2022. 

Vet man med säkerhet att de här nya förslagen kommer gå igenom? 

De delar av förslagen som kräver lagändringar beslutas av riksdagen, så innan den omröstningen är genomförd vet man inte säkert. 

Hur påverkas jag som medlem i Kommunal av allt detta om det blir verklighet?

Partsöverenskommelsen och lagförslagen är omfattande, men de mest relevanta förändringarna för dig som medlem är: 

• Omställning: Förenklat uttryckt innebär partsöverenskommelsen en ökad möjlighet till omställning och kompetensstöd, som även kommer att gälla visstidsanställda och personliga assistenter. Utredningen föreslår även att ett statligt omställningsstöd ska finnas för de som inte omfattas av ett kollektivavtal. 
• Studiestöd: Förslaget innebär att alla på svensk arbetsmarknad, som kvalificerar sig, kommer kunna söka studiestöd för att utbilda sig för att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden, alltså ha större chans att få ett arbete i framtiden. 
• Anställningsskydd: Förslaget innebär bland annat att det tar kortare tid att få sin visstidsanställning omvandlad till en fast anställning (konverteringstiden sänks till 12 mån). Det skapas även mer ordning och reda om en arbetsgivare ska göra en så kallad ”hyvling” – alltså att oönskat sänka sysselsättningsgraden. Förslaget innebär också att saklig grund ändras till sakliga skäl och att alla arbetsgivare får undanta tre personer från turordningsreglerna, vilket kan ses som lättnader för arbetsgivaren.