Hoppa över menyn och gå direkt till innehåller
Anpassa

Här är kvinnliga brandmän inte en minoritet längre

Brandman Linda Ljung
Linda Ljung på Lunds brandstation tycker arbetet med att göra hennes arbetsplats till en jämställd mönsterstation fungerat bra. ”Vi har tillsammans förändrat vår arbetsmiljö så att den passar alla bättre.”, säger hon.
Foto: Hilde Skar Olsen/Räddningstjänsten Syd
2016-03-31
På många håll är det riktigt tufft att vara kvinnlig brandman idag. Ofta är du den enda tjejen, måste bevisa att du klarar att vara en i gänget och dessutom är arbetsmiljön och kläderna inte tänkta för dig. Ändå var Linda Ljung på Lunds brandstation skeptisk när hon fick veta att Räddningstjänst Syd skulle göra hennes arbetsplats till en jämställd mönsterstation med en särskild satsning på en lika stor representation av kvinnor och män i arbetslagen.

- Jag tänkte ”Håll mig utanför, jag vill bara göra mitt jobb och inte ha med projektet att göra”. Jag jobbade redan då tillsammans med två andra tjejer i laget och tyckte inte att det behövdes något projekt…  Men när allt väl drog igång och det hade gått ett tag så bestämde jag mig för att göra det bästa av det. Och det har verkligen blivit bra! Vi har tillsammans förändrat vår arbetsmiljö så att den passar alla bättre. I och med att vi är fler kvinnor på arbetsplatsen nu blir det automatiskt lite andra samtalsämnen och jargongen annorlunda.

Många jämställdhetssatsningar har varit inriktade på att förändra attityderna hos män på mansdominerade arbetsplatser där det i bästa fall arbetar en ensam kvinna. Det har inte alltid fungerat så bra, särskilt inte för kvinnan som både måste hantera att vara i minoritet och att vara uppmärksammad. Projektet på Lunds brandstation utgår från motsatt strategi, inspirerad av den brittiske brandmannen och forskaren David Baigent: Att helt enkelt samla fler kvinnor på en arbetsplats. När kvinnor inte längre är undantagen går det inte heller att vifta bort förändringsförslagen. Tanken var att Lund skulle bli modellen, som andra kunde inspireras av och ta efter.  Förutom en satsning på att rekrytera kvinnor ingick även ett mentorprogram, förbättringar av lokaler, utrustning och kläder.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, finansierade projektet för att det stod klart att förändring av normer och attityder krävde nytänkande.

- Det är bilden av en brandman som en stor, stark, svensk man som är ett hinder för många att söka sig till yrket. Förändringen går långsamt, men vi är på väg, säger Lena Brunzell, handläggare på MSB.

Den tredje kvinnliga brandmannen gör skillnaden

Linda började arbeta som brandman på heltid för 14 år sedan, efter att ha varit deltidsbrandman i Ängelholm i två år. 2002 anställdes hon och en kollega i Lund, bland endast tolv kvinnliga brandmän i Sverige. Uppmärksamheten blev stor, ständigt skulle de visas upp medan de själva bara ville bli accepterade och utföra sina arbetsuppgifter.

När beskedet om projektet kom började snacket: Skulle det bli kvotering? Skulle det rekryteras personer som inte var redo? Skulle det bli särskilda arbetslag med bara tjejer? Skulle Lund bli ”tjejstationen”? Linda förklarar:

- När du är ensam tjej kommer du in i gänget, och blir en av dem. När man blir två tjejer riskerar man att bedömas som ett par istället för en egen individ. Men när man blir tre så blir man tre individer i laget. I mitt arbetslag är vi tre tjejer av sju.  Vi är så många tjejer på stationen nu, så det finns alltid någon i omklädningsrummet att snacka med. Förr var jag oftast ensam där.

Det som började som ett projekt på brandstationen i Lund ska nu börja föras över till den dagliga verksamheten. Maya Stål Söndergaard, produktionschef på Räddningstjänst Syd, är medveten om att mycket av arbetet återstår att göra:

- Projektet har gett oss möjlighet att fokusera extra och göra förändringar på kortare tid än vad vi annars kunnat. Vi har lärt oss jättemycket under de här åren, inte minst att det krävs uthållighet när man jobbar med mångfald och jämställdhet.

Av: Anna Sahlée

Fakta

Det MSB-finansierade projektet En brandstation för alla sattes igång för fem år sedan. Målet var en jämställd representation i arbetslagen, bättre ergonomi och en arbetsplats fri från kränkningar och särbehandling. Idag är tre av fem skiftlag på brandstationen i Lund numerärt jämställda. Under 2015 rekryterades i Räddningstjänst Syd 19 anställda varav nio är kvinnor. Det innebär ungefär nio procent av de heltidsanställda brandmännen i Region Syd är kvinnor, jämfört med det nationella snittet fyra procent. MSB kommer med en slutrapport från projektet i april.

När det gäller kvinnlig representation ligger Sverige bäst till i Norden. Här finns det 185 heltidsanställda kvinnliga brandmän. I Norge 50, i Finland fem och i Danmark inga alls.

Mona Hjortzberg på Kommunal skriver en sammanställning om kvinnlig representation inom räddningstjänsten i Sverige. Snart kan du läsa den här!