Hoppa över menyn och gå direkt till innehållet

Arbete på villkor som andra - Dags att styra upp den personliga assistansen!

2016-05-24
Kommunals medlemmar älskar sina arbeten – men hatar många gånger sina arbetsvillkor. Branschen personlig assistans utmärker sig särskilt där personliga assistenter är undantagna vanliga arbetsrättsliga regler. Systemet för assistansen behöver styras upp för en ökad professionalisering av yrke och bransch. Det krävs för en höjd verksamhetskvalitet, förbättrad arbetsmiljö och för att säkra förutsättningarna för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

I rapporten Arbete på samma villkor som andra - dags att styra upp den personliga assistansen! har Kommunal analyserat och utvärderat insatsen personlig assistans ur ett styrningsperspektiv. Det är en komplex välfärdstjänst som påverkas av flera olika lagar, regler och institutioner. Kommunals utgångspunkt för förändringar på området är behovet av en ökad professionalisering av yrke och bransch.

Grunden för en sådan professionalisering måste vara att ställa krav på utbildning samt att ge de personliga assistenterna samma villkor som övriga anställda på arbetsmarknaden. På samma sätt som de assistansberättigade ska ges möjlighet att få leva som andra måste de personliga assistenterna ges möjlighet att få arbeta som andra. Här ser Kommunal stora behov av förbättringar för att säkra verksamhetskvaliteten, arbetsmiljön och förutsättningarna för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Tydligare fokus på professionell assistans

Personlig assistans ska, liksom alla välfärdstjänster, utföras av professionell personal. Anhörigassistans bör som regel förordas restriktivt. Idag utförs cirka en femtedel av den personliga assistansen av anhöriga till den assistansberättigade. Det tyder på en oroande utveckling.

Det är även viktigt att komma till rätta med de oseriösa anordnarna. Dessa personer och företag har inte inom funktionshinderpolitiken att göra och systemet måste med högre precision än idag se till att de utestängs. Det får inte råda några tvivel om att den behovsprövade assistansen syftar till att hjälpa och stödja den assistansberättigade, inte ingå i ett upplägg för att maximera anordnarens vinster.

För att främja den professionella assistansen föreslår Kommunal följande:

  • Att utbildningskrav införs för personliga assistenter. Barn och fritidsprogrammet, inriktning socialt arbete med programfördjupningen vård och omsorg samt specialpedagogik 1 och 2, bör vara ingången till yrket.
  • Att anhörigassistansen bör minska till förmån för professionell assistans. Det gäller för insatsen som helhet men särskilt för assistansberättigade där anhörigassistans inte främjar lagens mål. Det behöver införas en möjlighet för kommuner och Försäkringskassan att besluta att viss assistans ska ges av professionell personal.
  • Att anordnarnas arbetsgivaransvar tydliggörs i lag. Det innebär att det i LSS bör anges att kommuner och privata anordnare har en skyldighet att anställa brukarens val av assistent och att det med denna skyldighet följer samma arbetsrättsliga ansvar som på den övriga arbetsmarknaden.
  • Att personliga assistenter ska omfattas av samma arbetsrättsliga lagar som övriga anställda på arbetsmarknaden. Det innebär att tillämpningsområdet för arbetstidslagen och lagen om anställningsskydd behöver ändras så att samtliga personliga assistenter omfattas. Hushållslagen bör inte tillämpas för personliga assistenter.
  • Att alla kollektivavtal inom den personliga assistansen bör utformas med anställningsformer enligt lagen om anställningsskydd. Det bör endast finnas ett slags avtal för samtliga assistenter, oavsett arbetsgivare. Genom en sådan förändring säkras de anställdas villkor samtidigt som dagens skilda konkurrensförutsättningar mellan offentlig och privat drift korrigeras.
  • Att det införs nya krav på anordnare för att beviljas tillstånd att bedriva assistans. Egna arbetsgivares undantag från tillståndsplikt bör också avskaffas.
  • Att systemförändringar genomförs så att det skapas en tydligare styrning av anordnarnas verksamhet. Antingen kan detta ske genom en förbättrad samverkan mellan Försäkringskassan och Inspektionen för vård och omsorg eller genom att huvudmannaskapet förändras och kommunerna ensamma tar ansvar för insatsen.
  • Att den så kallade 1,4 procentsregeln för schablonersättningen avskaffas. Denna regel var ett desperat försök från regeringen att hantera kostnadsutvecklingen men innebär ett allvarligt ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.