Hoppa över menyn och gå direkt till innehållet

Frågor och svar om krislägesavtalet

Under 2020 och första halvan av 2021 beslutade flera av Sveriges regioner att periodvis aktivera krislägesavtalet, på grund av Covid-19. Sedan den 1 juli 2021 finns ett nytt krislägesavtal med förbättrade möjligheter till återhämtning. Här hittar du vanliga frågor och svar om krislägesavtalet.

Krislägesavtalet kan aktiveras när ett särskilt krisläge uppstår exempelvis vid en pandemi, men också vid bränder, översvämningar eller terrorhot. Här hittar du vanliga frågor och svar om krislägesavtalet.

Från den 1 juli 2021 gäller ett omförhandlat krislägesavtal med förbättrade möjligheter till återhämtning och ramar för aktivering. 

Så funkar krislägesavtalet
 

  • Vilka omfattas av avtalet?
    Den personal som anvisas av arbetsgivaren omfattas av krislägesavtalet.
  • Hur mycket mer ersättning utgår?
    Utöver den vanliga lönen ges en krisersättning på 130 % av timlönen. Nödfallsövertid ersätts med ett tillägg på 180 %. Däremot utgår ingen jour, beredskap, ob-ersättning eller övertidsersättning. 

  • Hur mycket får jag arbeta som mest?
    Arbetstiden i KLA är 48 timmar per vecka. En anställd kan vara anvisad högst 8 veckor sammanlagt (4+4). Efter dessa 8 veckor får den anställda automatiskt en karens från KLA i 12 veckor. 
    Direkt efter sista arbetspasset på KLA eller mellan anvisningar ska arbetsgivaren förlägga 36 timmars vila inom senast tre dagar. 

  • Vad händer med min semester? 
    Arbetsgivaren ska planera för semester som vanligt, men om regionen har aktiverat KLA kan det innebära att enskilda anställda blir tvungna att avbryta sin semester alternativt inte får sin semester som planerat.

    I KLA regleras inte semester. Det betyder att du inte kan vara anvisad att jobba på KLA och ha semester samtidigt, utan då behöver arbetsgivaren avbryta anvisningen och du ska gå på ditt vanliga kollektivavtal i stället.

  • Vad gäller för mig som är deltidsanställd?
    Arbetsgivaren har möjlighet att öka arbetstiden för den som är deltidsanställd, först räknas lönen upp till heltid och sedan utgår ersättningar och arbetstid utifrån krislägesavtalet. De som har en partiell ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet eller annan lagstadgad ledighet omfattas inte. Arbetsgivaren kan fråga om arbetstagaren vill avbryta föräldraledighet eller studieledighet.

  • Vad innebär särskild nödfallsövertid?

    Det är arbetstid som fullgörs utifrån rådande situation – pandemin. Det är arbetstid som arbetsgivaren kan ta ut i den utsträckning som krävs. Från och med den 1 juli 2021 ersätts särskild nödfallsövertid i krislägesavtalet 180 % av timlönen. Detta innebär sammantaget en ersättning på 280 % av lönen per timme.

  • När börjar avtalet gälla?
    När det är aktiverat av SKR:s styrelse och arbetsgivaren anvisat arbetstagaren att avtalet gäller. Du behöver alltså få en särskild anvisning från din arbetsgivare.

  • Hur länge gäller avtalet?
    Avtalet gäller från det aktiveras tills det inaktiveras. En anställd kan vara anvisad högst 8 veckor sammanlagt (4+4). Efter dessa 8 veckor får den anställda automatiskt en karens från KLA i 12 veckor. 

  • Vad händer med ordinarie kollektivavtal?
    Krislägesavtalet ersätter ordinarie avtal så länge arbetstagaren inte blir sjuk.

  • Gäller arbetsmiljölagen trots att Krislägesavtalet aktiverats?
    Ja. Krislägesavtalet ger en inskränkning i arbetstidslagen, men det är viktigt att komma ihåg att arbetsmiljölagen fortfarande gäller. 

  • Vilken är min arbetsgivare om jag blir anvisad arbete på annan ort?
    Blir du som är anställd i region eller kommun anvisad att utföra arbete på annan ort på grund av att krisavtalet aktiverats så är du fortfarande anställd av din ordinarie arbetsgivare.

  • Kan jag bli beordrad att utföra arbete jag normalt inte gör?
    Utgångspunkten är alltid att arbetstagaren sysselsätts inom ramen för sina allmänna yrkeskvalifikationer hos den egna arbetsgivaren. Om situationen ändå inte kan lösas, kan arbetsgivaren behöva anvisa annan arbetstagare att utföra arbete som denne vanligtvis inte utför.

  • Min arbetsgivare vill att jag ska arbeta på annan ort, kan jag vägra?
    Utgångspunkten är att situationen löses i första hand frivilligt men om frivillighet inte löser situationen kan du beordras att utföra arbete på annan ort än där arbetstagaren normalt arbetar.