Trygga jobb är en viktig del i kampen mot arbetslivskriminalitet
Blogginlägg
Personlig assistans bärs upp av nära 100 000 assistenter. De har bäst insyn i verksamheterna och störst möjlighet att upptäcka missförhållanden. Samtidigt har de välfärdens otryggaste anställningar och riskerar att förlora jobbet med kort varsel. Det går inte ihop om vi menar allvar med att bekämpa välfärdsbrott.
Den som larmar riskerar jobbet
Många gånger är de personliga assistenterna både röst, armar och ben åt den assistansberättigade och står därmed den assistansberättigade mycket nära. Det är ett kvalificerat arbete med stort ansvar. Just därför har personliga assistenter också bäst insyn i verksamheten och störst möjlighet att upptäcka missförhållanden.
De som har bäst förutsättningar att upptäcka missförhållanden har samtidigt välfärdens otryggaste anställningar
Samtidigt präglas stora delar av branschen av otrygga anställningar. Till skillnad från den kommunala assistansen, där tillsvidareanställning är huvudregel, är anställningsformen ”så länge uppdraget varar” (SLUV) huvudregel hos privata assistansanordnare. Det innebär att en assistent kan förlora sitt arbete inom två veckor när ett uppdrag avslutas.
Samma person som förväntas uppmärksamma fusk, missförhållanden och våga säga ifrån när något är fel, riskerar därmed också att stå utan arbete. Det är inte svårt att förstå att viljan att slå larm påverkas när den som berättar om missförhållanden samtidigt riskerar att förlora sitt jobb.
Kontroll räcker inte mot arbetslivskriminalitet
När regeringen nu vill komma åt välfärdsbrott inom personlig assistans handlar åtgärderna främst om skärpta regelverk och nya kontrollverktyg. Det är viktiga åtgärder. Fusk och kriminalitet skadar både kvaliteten i verksamheten och förtroendet för assistansreformen. Men fokus på kontroll riskerar att missa villkoren för de personliga assistenterna, trots den centrala roll de har i verksamheten.
När anställningen kan försvinna inom två veckor blir tröskeln högre för att rapportera brister
Otryggheten påverkar inte bara möjligheten att slå larm. Den gör också branschen svårare att organisera fackligt. Personliga assistenter arbetar ofta ensamma i den assistansberättigades hem och anställningen är som huvudregel knuten till ett enskilt assistansuppdrag. Det skapar en särskild sårbarhet. När anställningen kan upphöra med kort varsel ökar riskerna med att engagera sig fackligt, ställa krav på arbetsgivaren eller ta på sig uppdrag som skyddsombud. Resultatet blir en svagare facklig part på arbetsplatserna.
Det är problematiskt eftersom starka parter är en central del av den svenska modellen. När fack och seriösa arbetsgivare kan teckna starka kollektivavtal och tillsammans driva arbetsmiljöfrågor, blir det svårare för oseriösa aktörer att konkurrera med sämre löner och sämre villkor.
Här skiljer sig synen på personlig assistans från andra delar av välfärden. När regeringen har velat komma åt oseriösa aktörer inom exempelvis HVB-verksamhet har åtgärderna handlat om bland annat utbildningskrav och ökad bemanning. Där finns en tydligare förståelse för att kvaliteten i verksamheten hänger samman med personalens arbetsmiljö och möjligheten att förebygga missförhållanden.
Trygga villkor stärker kvaliteten
Frågan handlar dessutom om mer än att motverka fusk. Personlig assistans bygger på relationer och kontinuitet. För den assistansberättigade är det ofta avgörande att möta samma personer över tid. Otrygga villkor gör att erfarna assistenter lämnar yrket och att det blir svårare att rekrytera och behålla personal.
En annan aktuell fråga är behovet av höjd och indexerad assistansersättning. Det är en viktig insats för en seriös bransch, men historiskt har högre ersättningsnivåer inte lett till någon tydlig förbättring av de personliga assistenternas villkor. Att enbart höja ersättningen utan att samtidigt stärka villkoren riskerar därför att gynna de aktörer som konkurrerar med låga personalkostnader.
Om vi vill minska utrymmet för arbetslivskriminalitet och välfärdsbrott behöver diskussionen därför handla om mer än kontroll. Inom andra välfärdsverksamheter ses kompetens, bemanning och villkor som en del av arbetet mot missförhållanden. Det borde också gälla inom den personliga assistansen.
