Nya lagen om offentlig säljverksamhet – till vilken nytta?
Blogginlägg
Den 1 augusti 2026 trädde den nya lagen om offentlig säljverksamhet (LOS) i kraft. Regeringen beskriver lagen som ett sätt att skydda privata företag från osund konkurrens från offentliga aktörer. Det låter kanske rimligt men frågan är: vilket problem är det egentligen som ska lösas?
Debatten om den nya lagen har hittills kretsat mycket kring nöjesparken Liseberg i Göteborg. Men frågan är långt större än så. Det som kallas offentlig säljverksamhet är oftast mer oglamoröst och småskaligt. Det kan handla om försäljning av festis och chokladboll i en ishall, uthyrning av kajaker vid en badplats eller en museibutik som säljer böcker och vykort.
Det kan handla om försäljning av festis och chokladboll i en ishall
Dessa verksamheter finns runt om i Sverige och är ofta välfungerande och uppskattade av allmänheten. De har vuxit fram därför att de tjänar ett allmänintresse: kommuner och regioner har sett ett behov som marknaden inte alltid kunnat eller velat möta. I många av dessa verksamheter arbetar medlemmar i Kommunal. När verksamheter pressas tillbaka eller läggs ned är det därför inte bara en fråga om service till allmänheten utan också om jobb och arbetsvillkor.
Den nya lagen ger Konkurrensverket långtgående verktyg att ingripa mot offentlig verksamhet som anses påverka privata aktörers möjligheter på marknaden. Lagen flyttar på det sättet makt från folkvalda kommun- och regionpolitiker till myndighetsjurister. När nu privata vinstintressen prioriteras riskerar också andra värden som tillgänglighet, sysselsättning och lokal utveckling att trängas undan.
Rapporter från kommuner och regioner ger en bild av att den nya lagen skapat mycket nervositet och merarbete i förvaltningarna. Det är resurser och energi som i stället hade kunnat läggas på att motverka arbetslivskriminalitet i välfärden och följa upp arbetsvillkor i offentlig upphandling.
Risken är också att den nya lagen leder till överdriven försiktighet och riskminimering, det vill säga att också verksamheter som mycket väl skulle kunna vara lagliga enligt undantagen i den nya lagen försvinner. När osäkerheten ökar blir den säkra vägen ofta att lägga ned verksamheten. Resultatet kan bli att fullt fungerande verksamheter försvinner, inte för att de bryter mot lagen utan för att ingen vill ta risken att försvara dem.
Bakom varje verksamhet finns arbetsplatser och anställda och när de läggs ned, säljs ut eller flyttas över till privat regi är det medlemmar i Kommunal som drabbas. Deras arbetsvillkor, anställningstrygghet och möjligheter att påverka sin arbetssituation står på spel.
Det är onödigt att laga något som inte är sönder.
Det är svårt att se samhällsnyttan i denna lagändring. Det är onödigt att laga något som inte är sönder. Därför är det välkommet att Socialdemokraterna vill riva upp lagen. Kommunal förväntar sig att det löftet omsätts i praktisk politik efter valet.
