Vad ska du bli när du blir stor?
Blogginlägg
Treåriga yrkesprogram med högskolebehörighet är en förutsättning för etablering direkt efter examen med bra arbetsvillkor, lön eller fortsatta studier för medlemmarna i Kommunal. Dessutom är det tredje gymnasieåret den allra viktigaste faktorn för etablering. Tyvärr verkar det som om regeringen har en annan agenda.
Att välja utbildning är en utmaning. Arbetslivet är långt – uppemot 50 år. Gymnasietiden är kort – tre år. En gymnasieexamen är både ett bevis på kunskap och förmåga att lära. För många studenter är det också en förutsättning för arbete och fortsatta studier. Det svenska utbildningssystemet möjliggör grund-, vidare- och fördjupningsstudier under hela livet.
Majoriteten av 15-åringar väljer ett teoretiskt program
För de allra flesta är gymnasiet den sista gången som staten betalar eleverna för att studera och föräldrarna har ett försörjningsansvar. Majoriteten av dagens 15-åringar väljer inte en gymnasieutbildning efter vägledande samtal om intresse, talang och arbetsmarknadsbehov med en studie- och yrkesvägledare. I stället är det kompisar, rykten och trender som har större betydelse, liksom drömmar om karriär och snabba enkla pengar. Sociala faktorer, grupptillhörighet och specialintressen spelar också en avgörande roll.
För att skapa bäst förutsättningar för framtida yrkesval och minska risken att bli inlåst i ett yrke väljer majoriteten av ungdomarna att läsa ett teoretiskt program som ger grundläggande behörighet till högskolan. Därmed får de en gymnasieexamen där de direkt kan studera vidare vid högskolan eller fatta beslut om yrkesval efter några års arbetslivserfarenhet. Konsekvensen blir att alltför få ungdomar lämnar gymnasieskolan med en yrkesexamen som matchar arbetsmarknadens behov.
Konsekvensen blir att alltför få ungdomar lämnar gymnasieskolan med en yrkesexamen som matchar arbetsmarknadens behov.
Ökade investeringar i elevernas grundläggande kunskaper
Att unga strategiskt väljer bort yrkesprogrammen är ett resultat av 2011-års gymnasiereform. Den innebar ett systemskifte från att alla teoretiska respektive praktiska program gav högskolebehörighet till en indelning i högskole- respektive yrkesförberedande program. Förändringen fick omfattande effekter på andelen studenters högskolebehörighet, som minskade från 87 procent år 2013 till 52 procent bland studenterna året därpå. Samtidigt minskade intresset för de praktiska programmen med närmare 8 500 elever, vilket motsvarar drygt 10 procent.
Våren 2022 fattade riksdagen, med brett stöd, beslut om att inför höstterminen 2023 återinföra grundläggande högskolebehörighet på alla gymnasieskolans yrkesprogram. Arbetsmarknadens parters gemensamma insatser hade gett resultat. Det innebar ökade investeringar i elevernas grundläggande kunskaper i svenska, engelska och matematik. Något som studenterna behöver för att möta arbetslivets krav på kontinuerligt lärande och omställningsförmåga på en arbetsmarknad i ständig förändring.
Men tio år med färre gymnasialt yrkesexaminerade kommer att få långsiktigt negativa konsekvenser på svensk arbetsmarknad.
Stämpeln kvarstår
Utvecklingen har också gått åt rätt håll, och drygt 70 procent av förra årets studenter lämnade gymnasiet med högskolebehörighet. Men tio år med färre gymnasialt yrkesexaminerade kommer att få långsiktigt negativa konsekvenser på svensk arbetsmarknad. Tyvärr kvarstår stämpeln av yrkesprogrammen som smala, mindre attraktiva utbildningar som ger färre valmöjligheter inför ett långt yrkesliv kvarstår.
Det är därför märkligt att regeringspartierna, i den här situationen, väljer att genom den statliga utredningen "Fler vägar till arbetslivet” lägga fram förslag om nya korta yrkesprogram med otillräckligt kunskapsinnehåll för anställning inom förväntade yrken. Det är svårt att förstå den här politiken. Den är varken förankrad med arbetsmarknadens parter eller utgår från arbetslivets krav. Vem ska läsa dessa utbildningar har de tänkt sig?
