Hoppa över menyn och gå direkt till innehållet
Anpassa

Arbetstidsmodeller och scheman

Få frågor engagerar medlemmar i Kommunal lika mycket som arbetstiderna och schemat. Ett bra schema gör livet lättare att leva medan ett dåligt kan skapa dålig arbetsmiljö och stress.

Gemensamt för de flesta arbetstidsmodeller är att planeringen görs med hjälp av datasystem där uppgifter om bemanningsbehov matas in och matchas mot arbetstagarnas önskemål. Systemet lägger sedan ett schema som gäller för en bestämd period.

Flexibilitet på lika villkor

Arbetstidsmodeller istället för fasta scheman kan vara ett sätt att öka arbetstagarnas inflytande över arbetstiderna i utbyte mot ökad flexibilitet av arbetstidens förläggning. Men det är svårt att få till scheman som gör alla nöjda. Kanske leder uttrycket ”önskeschema” tankarna åt fel håll, för det är sällan som någon får igenom sina önskemål fullt ut. Arbetstidsmodeller handlar snarare om individuellt förlagd arbetstid.

En väl fungerande arbetstidsmodell bygger på ett givande och tagande. Flexibiliteten ska gälla både arbetsgivare och arbetstagare och inte enbart gå ut på att arbetstagarna ska vara flexibla gentemot sin arbetsgivare.

Det finns olika datasystem för planering av arbetstiden, till exempel Time Care, Medvind och Palett. Gemensamt är att datasystemen brukar dela in året i olika schemaperioder. Inför varje ny period lämnar arbetstagarna sina önskemål om arbetstidens förläggning.

Arbetstidsmodeller kräver oftast lokala kollektivavtal

Det finns mycket att tänka på när en arbetsgivare vill byta arbetstidsmodell. Om en arbetstidsmodell innebär avsteg från lag och centralt kollektivavtal måste Kommunal och arbetsgivaren komma överens om vad som ska gälla i ett lokalt kollektivavtal om arbetstid. Om Kommunal anser att arbetstidsmodellen innebär en försämring för medlemmarna i jämförelse med rättigheterna enligt lag och centrala kollektivavtal blir det inget lokalt kollektivavtal.

Om Kommunal lokalt tecknat ett arbetstidsavtal och det sedan inte fungerar enligt intentionerna kan Kommunal säga upp arbetstidsavtalet, vilket också händer då och då.

Vanliga arbetstidsmodeller

Poängmodeller
På vissa arbetsplatser används poängmodeller som innebär att dygnets alla timmar har olika värden beroende på hur attraktiva de är att arbeta på. Att arbeta nätter och helger ger högre poängvärde än att arbete dagtid. Dessa poäng omvandlas till pengar enligt principen ju högre poäng desto högre ersättning.

3-3-modeller
3-3-modeller finns i olika varianter. De bygger på principen arbete i tre dagar och sedan ledig i tre dagar, oavsett vardagar eller helg. Men arbetsgivarna får även schemalägga arbetstagarna ytterligare ett antal av de lediga dagarna.

Årsarbetstid
Årsarbetstid innebär att arbetstiden för ett helt år fastställs vid ett tillfälle. Arbetstiden förläggs utifrån arbetstagarnas önskemål samt verksamhetens behov. Om årsarbetstid tillämpas finns även en timbank för aktuellt år med plus- och minustid.

Delade turer
I en del verksamheter är arbetet mer intensivt vid vissa tidpunkter på dygnet. En del arbetsgivare väljer då att ha deltidsanställda som arbetar när arbetet är som mest intensivt för att sedan gå hem. Andra arbetsgivare tillämpar så kallat delade turer, vilket innebär att arbetstagarna arbetar några timmar på morgonen, är lediga utan lön ett antal timmar mitt på dagen och arbetar igen ett antal timmar på kvällen. 

Läs mer om vad Kommunal tycker om delade turer.

Flytande tid
I flertalet av de verksamheter där Kommunals medlemmar arbetar är bemanningen sedan länge åtstramad av ekonomiska skäl. Det finns ingen personal som kan täcka upp när någon är frånvarande. Vikarier rings inte in vid kortare frånvaro. Det har lett till att arbetsgivare vill teckna lokala kollektivavtal om flytande tid. Flytande tid innebär att arbetstagarna har timmar att arbeta som inte är schemalagda och som arbetsgivare kan använda när behov av personal uppstår. Den flytande tiden kan ligga mellan fem och 20 procent av arbetstiden.

Kategorier

Arbetstid