"Vi jobbar med att djuren ska ha det bra, men vi ska också vara effektiva och produktiva"


’’Det är skönt att kunna påverka att grisarna har det bra’’ säger Hanna Skane, som arbetar som djurskötare på en grisgård några mil utanför Karlstad. Gården har fyra anställda djurskötare och alla är medlemmar i Kommunal.

Grisgården ligger intill stora ängar som slutar där skogen tar vid. Intill stallarna finns några vackra rödmålade trähus som är bostäder. Gården ägs av Per Eriksson och han har specialiserat sig på grisar. Kommunals tredje vice ordförande Lisa Bengtsson är här för att träffa medlemmar och lära sig mer om verksamheten på gården. Hon är klädd i skyddsdräkt och händerna är steriliserade för att som besökare inte sprida smittor.

Carin Elfman kommer förbi oss med en skottkärra fylld av halm. Hon har ett stort andningsskydd för ansiktet. Carin Elfman har arbetat i branschen i 18 år.

- Jag försöker få alla unga kollegor att använda munskydd. Grisstövet sitter inte fast i pälsen eftersom de har så lite borst, därför blir luften väldigt dålig och påverkar luftrören. Det är lätt att få astma eller andra problem, berättar hon.

- Men det är fantastiskt att få arbeta med djur. Vi älskar våra stora och små grisar och vi jobbar för att de ska må bra. Vi kliar och pysslar om dem.

Efter fem veckor avvänjs kultingarna.

- Det är kul att se resultatet så snabbt. Då ser vi om vi har gjort ett bra jobb. Kultingarna får växa till sig och suggan får semester, säger hon.

Hundra procents facklig anslutning

Alla djurskötarna är fackligt anslutna i Kommunal. Carin Elfman är arbetsplatsombud, Jenny Andersson är förman och sitter med i Kommunals ungdomskommitté, Regina Johansson och Hanna Skane är medlemmar i Kommunal.

Yngst av de anställda är Hanna Skane som har arbetat på gården sedan i början av året och hon trivs med sitt jobb.

- Arbetsuppgifterna växlar, det är aldrig långrandigt och vi har bra gemenskap. Produktionen har ett dåligt rykte, men vi gör så att djuren har det bra.

Hon har just varit på sitt första fackmöte och ser fram emot att delta i fackliga utbildningar som vänder sig till unga.

- Det var trevligt samtidigt som du lär sig saker, säger Hanna Skane.

Det är så viktigt att vi får in unga i facket om vi ska finnas kvar om tio år, säger Carin Elfman.

Trots att de dagligen ser kultingar och suggor kan de inte låta bli att plocka upp mobilen och fotografera dem då och då.

- De är otroligt söta. Du kan inte få nog med bilder på dem även fast vi jobbar med dem dagligen, säger Carin Elfman.

Gården har expanderat

Gården har drivits av familjen Eriksson i sju generationer och verksamheten har ständigt utvecklats. De senaste åren har produktionen på gården nästan fördubblats.

- Förut hade jag en person som hjälpte till vid arbetstopparna. Idag har jag fyra anställda varav en på heltid. En av dem är förman, berättar Per Eriksson.

Arbetsbelastningen är numer jämn och stabil. Men att ha många anställda blev en stor omställning för Per Eriksson.

När jag bara hade en som arbetade här talade vi med varandra över en kopp kaffe. Det blev en utmaning med fler anställda och det kommer det att vara framöver också, säger han.

Idag måste det finnas arbetsscheman, checklistor, rutiner på återkommande arbetsmoment och Per har utvecklingssamtal.

När du har anställda måste människan komma mer i fokus. Här på gården spelar det ingen roll vem som gör vad. Vi jobbar med att djuren ska ha det bra, men vi ska också vara effektiva och produktiva.

Per Eriksson visar de olika stallarna och först hälsar vi på hos suggorna som går runt i stora boxar. Det är fem suggor i varje box. En del vilar och andra är sällskapliga och vill hälsa. Per berättar om verksamheten samtidigt som han hela tiden klappar en sugga på huvudet.

- Du måste gulla med dem. De är individer de med, säger han.

Suggorna får två kullar om året och max sex kullar under en livstid. Grisarna har knorr på svansen och det ligger halm i boxarna.

- De behöver mycket halm för att stimulera bo-byggandet.

I nästa hall finns suggor med kultingar.

- Suggorna sköter själva grisningen själva. Ofta stör du mer om du försöker hjälpa till. Det blir sällan komplikationer.

Lisa Bengtsson får hålla en kulting som föddes för tre timmar sedan.  Den är så liten, väldigt söt och Lisa håller den försiktigt.

Djur och ekonomi

Pers gård är inte ekologisk utan en vanlig konventionell grisgård. Verksamheten är helt skild från de skräckbilder från utländska grisindustrier där grisarna har avklippta svansar, små boxar utan halm och suggor som ligger fixerade.

Djurhållningen i Sverige är bland de bästa i världen med låg användning av antibiotika och en djurskyddslag som värnar om djurens miljö.

Okunskap om verksamheten är stor. Det är vanligt med vinklad information som ger en felaktig bild, säger Per Eriksson.

Det är en ekonomiskt pressad bransch och det finns en gräns för hur hårt produktiviteten kan drivas menar han.

- Det måste finnas ett samspel mellan djurhållning och att få ekonomin för verksamheten att gå ihop. Vi får aldrig glömma att det är levande djur som vi jobbar med, säger Per Eriksson.

Av: Johanna Stjerna

Kategorier

Dela sidan

Kontakta Kommunal

Har du frågor om medlemskap eller behöver du hjälp i något som rör ditt arbetsliv? Ring, så hjälper vi dig!

010-442 70 00Öppettider och andra kontaktvägar