Ökade risker för lantarbetare på jobbet


Olyckor är vanligt förekommande inom jordbruken. Maskiner, djur och fall är de främsta orsakerna till skador. Ulf Ekholm arbetar med fjäderfän, är skyddsombud och hans kropp har tagit stryk efter många år som lantarbetare. Idag känner han att även djurrättsaktivisternas kampanjer mot branschen blir ytterligare ett arbetsmiljöproblem.

Under 80-talet växte sig protesterna starka mot pälsindustrin. Minkfarmare blev mordhotade och då tog även debatten om burhöns fart. Idag förekommer mycket kritik mot matindustrin i stort.

Vi lever ständigt med en hotbild ute på gårdarna. Vi är alltid vaksamma på bilar som syns i miljöer som de inte ska befinna sig i, säger Ulf Ekholm.

Det ligger i sakens natur att lantgårdarna ligger isolerade och ensamarbete är vanligt förekommande.

- Det är inte konstigt om lantarbetare kan känna ett obehag att gå från jobbet sent en kväll om det vilar ett hot mot deras verksamhet.

Ett inslag på tv eller i sociala medier är ofta den tändande gnistan till en ökad hotbild. Ulf Ekholm berättar om en film från en grisgård i Värmland som delades mycket för ett par år sedan. Den visade en död gris som ligger i solvärmen utanför stallarna.

- Någon hade filmat en gris som hade självdött. Kadaverbilen var på väg att hämta den och därför hade den släpats ut på gården. Filmen gav en helt felaktig bild om vad som hade inträffat och hur djuren behandlades på gården.

Debatt om produktivitet

Djurhållningen i Sverige är bäst i världen med lägst användning av antibiotika och en djurskyddslag som värnar om djurens miljö.

- Det är inte det att vi inte vill diskutera frågor om djurhållning. Vi måste ta debatten om produktivitet och var gränsen går för att djuren inte längre har det bra. Det är en ekonomiskt pressad bransch och visst finns det avarter.

- Jag vill exempelvis inte ha en sugga som får 30 kultingar så att spenarna inte räcker till allihop.

För Ulf Ekholm är det viktigt att djuren mår bra.

- Personligen tycker jag att avel som leder till att djurens hälsa påverkas negativt måste ifrågasättas. Även många hundarter är sönderavlade och det är viktigt att ta itu med det.

I övriga Europa används antibiotika flitigt i djurhållningen.

- Det är inte bra för djuren och det är också en arbetsmiljöfråga. En dansk lantarbetare på ett svinstall får gå in på smittskyddsavdelningen när de hamnar på sjukhus. Deras arbetsmiljö medför att risken är stor att de är resistenta mot antibiotika.

Farlig bransch

Ulf Ekholm har arbetat med grisar, nöt och idag med fjäderfän. Han är sjukskriven till 25 procent på grund av de åkommor som han har råkat ut för i jobbet. Två kotor i ryggen skadades svårt efter det att en tjur skickade in honom i en betongvägg.

En annan gång försökte han få loss en kviga på 500 kilo som hade fastnat. Kvigan fick panik och slog till honom på hakan med en av klövarna, vilket ledde till en kraftig whiplash-skada.

- Ofta handlar det om att ett djur har fastnat eller av någon anledning har blivit rädd. När det inträffar tänker du instinktivt på hur du ska göra för att djuret inte skadar sig.

Din egen säkerhet kommer i andra hand.

Ulf har till och med slängt sig ned i en fylld gödselbrunn för att rädda en kalv.

-  Det gick bra för kalven. Själv luktade jag lite illa i ett par dagar. Det var tur att jag var ogift på den tiden, säger han och skrattar.

I arbetet med djur förekommer tillbud ständigt i vardagen.

Om en kalkon slår av dig glasögonen är det inget att rapportera för det ingår i jobbet, men om en farlig sugga anfaller eller om du får ett riktigt bett då ska det naturligtvis handhas efter alla regler.

Arbetet med djur

En förutsättning för att sköta om djur dagligen är att du är djurvän.

- Vi går till arbetet för att vi älskar att jobba med djur. Men vi har också ett ansvar att de blir en bra produkt. Vi gör så att de har ett så bra liv som möjligt innan de blir livsmedel, säger han.

Alla människor fungerar inte bra ihop. Precis likadant är det i relationen mellan djur och skötare. 

- En del djur föredrar helt enkelt en viss person. Det finns djur som hellre vill bli ompysslade av kollegor än av mig och tvärtom.

Ulf berättar om en charolaistjur på 1575 kilo som ingen annan kollega vågade gå in till i boxen.

- Bara hans huvud vägde 200 kilo. När jag hade rast var jag alltid inne hos honom. Han var en underbar kompis.

Klyftan mellan stad och land

Ulf Ekholm har funderingar kring hur synen på djur påverkas genom att klyftan mellan stad och landsbygd är så stor idag.

- Vi lever med djurhållning som en del av vår vardag. I storstäder finns enbart sällskapsdjur och man skapar sig en bild av djurvärlden som verkar ha formats av Disneys figurer.

- Lantbruken är en förutsättning för en levande glesbygd.

Ulf Ekholm och hans fru bedriver själva fårskötsel i liten skara. Men framför allt bor Sara, Lilja och favoriten Saga hemma på gården. Han tar fram mobilen och visar bilder på sina två fjällkor och sedan på en stor mörkhårig gris.

- Det här är Saga. Vi älskar varandra, säger han och ler.

Hur gick det då med hans kompis charolaistjuren?

- En dag var han inte längre produktiv och fick tas bort.

När jag frågar om han följde med sin älskade kompis ända till slutet ser Ulf ut som om jag inte har begripigt någonting.

- Självklart gjorde jag det. Det måste jag ju göra, säger han med eftertryck.

Av: Johanna Stjerna

Kategorier

Dela sidan

Kontakta Kommunal

Har du frågor om medlemskap eller behöver du hjälp i något som rör ditt arbetsliv? Ring, så hjälper vi dig!

010-442 70 00Öppettider och andra kontaktvägar