Demokratisk rätt att rösta i kyrkovalet – men också skyldighet
Från och med måndagen den 6 september fram tills valdagen den 19 september kan du rösta i kyrkovalet. Förtidsrösta eller inte – de två kandidaterna som själva kandiderar här nedan är helt överens om att det är viktigt att rösta, att man använder sin demokratiska rätt och röstar. Här är Mikaela Larsson och Elisabeth Rådström-Paavonen, två exempel på Kommunalmedlemmar som kandiderar i kyrkovalet.

Skoghallsbon Mikaela Larsson kandiderar igen. Hon har tidigare suttit i kyrkorådet, kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige. Nu kandiderar Mikaela Larsson ”bara” till kyrkofullmäktige Hammarö församling, som tillhör Karlstad stift.
Varför är det viktigt att rösta?
– Kyrkan är endel av vårt historiska arv och det ska vi förvalta för barn, barnbarn och barnbarns barn. Jag tror att många i min generation tar Kyrkan för givet. Men kommer inga till kyrkorna har vi inte råd att ha dem kvar. Kyrkan har ju så mycket fantastisk verksamhet som man kan vara med i, säger Mikaela Larsson, och nämner babyrytmik, konfirmationsläger och frukostträffar.
– Frukostträffar då man bjuds på frukost kan vara jättetrevligt och viktigt för dem som är ensamma exempelvis.
Du kandiderar. Hur kommer det sig?
– Jag halkade in på ett bananskal. En kompis frågade och sa att vi behövde bli lite fler yngre, säger Mikaela Larsson, som till vardags (utöver sina politiska uppdrag inom Hammarö kommun) jobbar på ett LSS-boende.
Mikaela Larsson kandiderar på kyrkofullmäktigelistan för Socialdemokraterna på plats nummer 6.
Tidigare som kyrkopolitiker har hon varit med och drivit igenom högt som lågt, exempelvis en ny utrymningsväg från orgelläktaren i Skoghalls kyrka och även varit med så att det blivit en totalrenovering av kyrkogårdsexpeditionen.
Vad är viktiga frågor för dig att driva?
– En kyrka som står upp för alla oavsett var i livet du är, eller vilka funktionsvariationer du har. Den ska vara fri från diskriminering. Jag vill ha en kyrka som tar ansvar, värnar om kulturlivet och är varsam om klimatet och miljön. Viktig fråga för mig är också en hållbar arbetsmiljö, säger Mikaela Larsson.
– Med facket är det också så att man tar det mycket för givet. Först när det händer något vill man att de ska finnas där för en. Då tänker jag såhär: För att kunna påverka måste du vara med och medverka.
I Grythyttans församling finns det cirka 900 röstberättigade. Elisabeth Rådström-Paavonen bor i Grythyttan och kandiderar i Grythyttans församling för Socialdemokraterna på plats nummer 2. Grythyttans församling ligger i Västerås stift.
Varför är det viktigt att rösta?
Elisabeth Rådström-Paavonen svarar snabbt utan minsta betänketid:
– För att det är en demokratisk rättighet och skyldighet. Det var det första jag lärde mig av farsan. Och ska vi ha en demokratisk kyrka så ska vi gå och rösta!
Du kandiderar. Hur kommer det sig?
– Jag har varit regionpolitiker, kommunpolitiker och kyrkopolitiker några omgångar och nu är det tredje gången jag står som kandidat i kyrkovalet. Men nu trappar jag ner en aning. Jag är kommunpolitiker nu mandatperioden ut. Det är viktigt att man har tid för det också. Och nu engagerar jag mig i Kommunal också.
Därför har hon gjort sitt i kommunpolitiken. I alla fall för ett tag.
I detta nu är Elisabeth Rådström-Paavonen vice ordförande i kyrkorådet, men det är inget som tar någon större tid, en gång i månaden och då kvällstid.
Kyrkoherdar kom och gick
Under de år Elisabeth Rådström-Paavonen varit kyrkopolitiker har mycket åstadkommits. Men också tyvärr en hel del av tiden som upptagits av att rekrytera.
– Vi har inte haft det lätt att få kyrkoherdar. Förr kunde vi ha tre kyrkoherdar på ett år. Då upptog en stor del tid åt att rekrytera.
Vad är viktiga frågor för dig att driva?
Snabbt kommer svaret ”arbetsmiljö”.
– Jag är också regionalt skyddsombud så det kanske kommer naturligt att jag tar upp arbetsmiljön. Annars driver jag gärna frågor som jämställdhet, en öppen och demokratisk kyrka men även kollektivavtal ligger högt bland mina frågor, säger hon.
Inom Svenska kyrkan finns en stor del skog och det som hör till det. Då är det viktigt att ha kollektivavtal.
– Svenska kyrkan har kollektivavtal med Kommunal men kyrkans medarbetare kan också tillhöra exempelvis GS-facket (grafiker och skog. - reds anm.). Underleverantörerna har ju då inte kollektivavtal med Kommunal. De ska ha med respektive fackförening. Är det exempelvis reparationer, exempelvis el, då ska det vara kollektivavtal med Elektrikerförbundet, säger Elisabeth Rådström-Paavonen.