Hoppa över menyn och gå direkt till innehållet
Anpassa

Viktigt att veta om regleringen av yrket undersköterska

Generell förklaringsprocss
En generell förklaringsprocess på hur det oftast går till från att regeringen vill göra en förändring till att det genomförs i och med en ny lag stiftas.
Foto: Kommunal
Den 29 april 2019 presenterades den statliga utredningen om reglering av yrket undersköterska. Kommunal har skickat in ett remissvar till utredningen där vi ifrågasatt vissa delar av utredningens förlag, men tyckt att vissa förslag var bra. Det som händer nu är att Socialdepartementet läser igenom alla remissvar de fått och utarbetar ett förslag - en proposition – till lagförändring som sedan lämnas till riksdagen.

Vad har Kommunal för synpunkter på utredningens förslag?

Den 21 september gick remisstiden ut för utredningen och fram till dess fanns det möjlighet att lämna synpunkter till utredningen. Kommunal har skrivit och skickat in ett remissvar (sammanfattning):

"Kommunal vill i stort sett styrka förslaget när det gäller en nationell standard på vård- och omsorgsutbildningen och den nya kompetensbeskrivningen. Det är av yttersta vikt att vi får en nationellt sammanhållen utbildning på såväl gymnasie- som komvuxnivå.

För att den stärkta kompetensen ska leda till ökad kvalitet och säkerhet i hälso- och sjukvården samt omsorgen måste arbetsgivarna dock tillvarata denna kompetens genom att anställa utbildade undersköterskor, ställa krav på rätt kompetens och fördela arbete och ansvar efter utbildningsnivå. Det behövs tydliga legala förutsättningar för att kunna ställa krav på verksamhetschefer att upprätthålla kvalitet och säkerhet och därmed ta sitt fulla ansvar för verksamheten.

En skyddad yrkestitel kan vara ett steg i rätt riktning men det är nödvändigt att också koppla arbetsuppgifter till regleringen. Här skiljer sig Kommunals uppfattning från utredningens. Ett exempel av reglering av arbetsuppgifter skulle kunna vara att i författning ange att företrädare för regionfinansierade eller kommunalt finansierade verksamheter ska ha medarbetare med som lägst undersköterskeutbildning för utförande av arbetsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen."

Bakgrund 

Här har vi samlat frågor och svar om regeringens utredning som presenterades i april 2019. Vill du fördjupa dig ytterligare finns har vi ett seminarium om vad utredningen har kommit fram till och vad Kommunal tycker om det. För att se förläsningen behöver du anmäla dig, du får du en länk direkt till föreläsningen.  

Statistiska centralbyrån beräknar att det kommer att saknas 161 000 undersköterskor till år 2035. Yrkets status måste höjas för att klara utmaningen. Kommunals kongress, vårt högsta beslutade organ, fattade 2016 beslut om att Kommunal ska arbeta för att undersköterskorna ska få en yrkeslegitimation. Något som vi gjort intensivt sedan dess. 

FILM: Varför en legitimation för undersköterskor? Emma Ölmebäck förklarar
FILM: I Danmark har undersköterskorna varit legitimerade sedan 2008. 

Behovet av nya undersköterskor är och kommer att vara stort. Trots att undersköterskans kunskap är en förutsättning för en fungerande välfärd, finns inga tydliga kriterier för en undersköterskas utbildning och kompetens. En undersköterskas utbildning, kompetens, inriktning och arbetsuppgifter ser helt olika ut från en arbetsplats till en annan.

Kommunal arbetar för att undersköterskorna ska få en yrkeslegitimation. Det behövs för att:

  • Förbättra patientsäkerheten och öka kvaliteten inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård.
  • Höja statusen och öka attraktionen till yrket. 
  • Förbättra villkoren för personalen genom att yrkesrollen och ansvarsområdet blir tydligare.

Hur långt har vi kommit?

Sedan Kommunals medlemmar motionerat (lagt förslag) om en legitimation för undersköterskor på vår kongress 2016 har det hänt mycket. Vi har kommit långt i diskussionerna med arbetsgivarna och politikerna. Regeringen har tillsatt en utredning om reglering av yrket undersköterska som presenterades den 29 april 2019 och Kommunal har skickat in ett remissvar. 

Socialstyrelsen och Skolverket presenterade i slutet av 2018 nationella kompetenskrav och förslag på en undersköterskeexamen inom såväl gymnasieskolan som inom kom­munala vuxenutbildning för undersköterskor.

Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att skapa ordning och reda i utbildningsinnehåll och yrkesroller för vårdbiträden, undersköterskor och specialistundersköterskor. 

Lenita Granlund och Emma Ölmebäck
Foto: Kommunal

Podd: Lyssna gärna när Lenita Granlund (Kommunals avtalssekretarare) och Emma Ölmebäck pratar om legitimationsfrågan (27 minuter). 

Vad innebär en skyddad yrkestitel för mig som är yrkesutbildad?

Med en skyddad yrkestitel blir det tydliga kompetenskrav och reglerade utbildningsvägar för att få titulera sig som undersköterska. 

Bland Kommunals medlemmar har cirka 85 procent av undersköterskorna yrkesutbildning och har därmed goda möjligheter att direkt kvalificera sig för en skyddad yrkestitel.

Idag har många undersköterskor kompetens att utföra arbetsuppgifter som utförs av andra yrkesgrupper. Det skulle förenkla samarbetet i vårdteamet när rollerna blir tydligare. En skyddad yrkestitel kan skapa ett tydligare ansvarsområde.

Vad innebär det för mig som saknar undersköterskeutbildning?

Kommunal anser att du ska erbjudas validering och eventuellt kompletteringsutbildning. Regleringen kommer att ta flera år att införa och under den perioden kommer det att behövas övergångsregler. Det kommer att behövas en ansvarig myndighet.

Är du inte intresserad av att utbilda dig till undersköterska, finns möjligheten att arbeta som vårdbiträde. 

Hur kommer den skyddade yrkestiteln att vara utformad?

Kommunal vill se en skyddad yrkestitel som kopplas till utbildningen. Det innebär att Vård- och omsorgsprogrammet eller motsvarande inom vuxenutbildningen direkt kommer att leda till en skyddad yrkestitel. Utbildningsinnehållet måste därför regleras så att alla som utbildar sig till undersköterska läser samma kurser.

Skolverket har i uppdrag att se över hur utbildningen ska utforas. Den presenterades i december 2018. 

När skulle i så fall en reglering kunna genomföras?

Det kommer att ta tid innan en reglering kan vara på plats, först måste en utredning arbeta med hur den skyddade yrkestiteln ska vara utformad, övergångsregler etc. Vi kan inte spekulera i tidsaspekten men regeringens utredare som presenterade förslag om regleringen föreslog år 2025.

Vad innebär yrkesutvecklingstrappan?

I samband med att vi arbetar med legitimationsfrågan är det viktigt att även definiera rollerna för andra yrkesgrupper än undersköterskor inom vård och omsorg. Det behövs en yrkesutvecklingstrappa som är hållbar på arbetsplatserna, hos arbetsgivarna, i utbildningssystemet och i arbetsmarknadsutbildningarna. I den ska vårdbiträdets, undersköterskans och specialistundersköterskans roll, ansvar och kompetens göras tydliga.

Undersköterskeutbildningen ska vara på 1500 poäng (1,5 år på heltid på vuxenutbildningen) och vårdbiträdesutbildningen på 800 poäng (9 månader på heltid på vuxenutbildningen). Läs mer om vilka kurser som ingår här

För speciliastutbildningarna krävs 200 poäng (2 år) på yrkeshögskola. 

Varför driver vi frågan om en nationell specialistutbildning?

Kommunal vill att alla specialistutbildningar för undersköterskor på yrkeshögskolenivå ska utvecklas, vara nationellt sammanhållna och erbjudas inom fler områden än idag. Specialistrollerna är många och finns inom psykiatri, sjukvård, äldreomsorg och funktionsnedsättning.

Med en nationellt sammanhållen utbildning blir det tydligt för både studenter och arbetsgivare vad en specialistutbildad undersköterska inom olika områden har för kunskaper. Detta efterfrågas både av Kommunals medlemmar och arbetsgivare.

Har Kommunal glömt bort skötarna?

Nej, vi har inte glömt bort skötarna. Skötaryrket är komplext och kvalificerat, Kommunal anser därför att det är rimligt att uppgradera utbildningen till specialistutbildning. Idag innehåller vård- och omsorgsprogrammet för få kurser psykologi och psykiatri för att möta kompetenskraven att bli skötare. De utbildningar som finns är i regel YH-utbildningar. Så kommer det även att bli i fortsättningen, skötare kommer att ses som specialistutbildning och inte en grundutbildning.

De flesta skötare har en undersköterskeutbildning i botten och kommer därmed att kvalificera sig för en skyddad yrkestitel. Det kommer däremot inte bli någon särskild reglering för skötare.

Vad händer med vårdbiträdena?

Mot bakgrund av det stora rekryteringsbehov som finns i vård och omsorg och att alldeles för få väljer att utbilda sig till undersköterska kommer det att behövas vårdbiträden även i framtiden. I dag är vårdbiträden en yrkestitel för både dem som har formell vårdutbildning och de som helt saknar vård- och omsorgsutbildning. Vård- och omsorgscollege* har tagit beslut om en vårdbiträdestutbildning om 800p (ca 9 mån) vilket kommer att innebära ordning och redan i utbildningsvägar och yrkesroll även för vårdbiträden.

Målet är att alla vårdbiträden på sikt ska ha vårdbiträdesutbildning. Många som saknar utbildning idag kommer att kunna validera sin kunskap.  

Vilka arbetsuppgifter ska kopplas till regleringen?

Utredningen har övervägt tre olika alternativ för reglering: en skyddad yrkestitel, en legitimation och att förbehålla vissa arbetsuppgifter för undersköterskor. Utredningen föreslår att en skyddad yrkestitel införs för undersköterskor.

Här skiljer sig det stort på vad Kommunal tycker och vad utredningen föreslår. Det är ytterst få arbetsuppgifter i vård och omsorg som är reglerade i lag, läkemedelshantering är dock en sådan. Administrering av läkemedel, som i dag delegeras till bland annat undersköterskor, bör ligga i regleringen och inte delegeras till andra yrkesgrupper.

Finns det något annat land som har reglerat yrket undersköterska?

Alla andra nordiska länder har reglerat yrket undersköterskor. Sverige sticker ut som det enda landet där undersköterska är helt oreglerat både gällande titel och gällande arbetsinnehåll.

* Vård- och omsorgscollege är certifierad samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningar som tillsammans skapar attraktiva och moderna verksamheter med hög kvalité. Samverkan finns på lokal och regional nivå, och utgår från tio kvalitetskriterier. Läs mer