Hoppa över menyn och gå direkt till innehåller
Anpassa

Allt du behöver veta om legitimation för undersköterskor

Legitimera undersköterskor!
Foto: Kommunal
Statistiska centralbyrån beräknar att det kommer att saknas 161 000 undersköterskor till år 2035. Yrkets status måste höjas för att klara utmaningen. Kommunals kongress, vårt högsta beslutade organ, fattade 2016 beslut om att Kommunal ska arbeta för att undersköterskorna ska få en yrkeslegitimation. Något som vi gjort intensivt sedan dess.

Varför driver Kommunal frågan om legitimation för undersköterskor?

FILM: Varför en legitimation för undersköterskor? Emma Ölmebäck förklarar

Behovet av nya undersköterskor är och kommer att vara stort. Trots att undersköterskans kunskap är en förutsättning för en fungerande välfärd, finns inga tydliga kriterier för en undersköterskas utbildning och kompetens. En undersköterskas utbildning, kompetens, inriktning och arbetsuppgifter ser helt olika ut från en arbetsplats till en annan.

Kommunal arbetar för att undersköterskorna ska få en yrkeslegitimation. Det behövs för att:

  • Förbättra patientsäkerheten och öka kvaliteten inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård.
  • Höja statusen och öka attraktionen till yrket. 
  • Förbättra villkoren för personalen genom att yrkesrollen och ansvarsområdet blir tydligare.

Hur långt har vi kommit?

Sedan Kommunals medlemmar motionerat (lagt förslag) om en legitimation för undersköterskor på vår kongress 2016 har det hänt mycket. Vi har kommit långt i diskussionerna med arbetsgivarna och politikerna. Regeringen har tillsatt en utredning om reglering av yrket undersköterska som ska vara klar i april 2019.

Socialstyrelsen och Skolverket har i uppdrag att ta fram nationella kompetenskrav och kvalitetssäkra utbildningen för undersköterskor. Detta ska vara klart i slutet 2018.

Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att skapa ordning och reda i utbildningsinnehåll och yrkesroller för vårdbiträden, undersköterskor och specialistundersköterskor. 

Lenita Granlund och Emma Ölmebäck
Foto: Kommunal

Podd: Lyssna gärna när Lenita Granlund (Kommunals avtalssekretarare) och Emma Ölmebäck pratar om legitimationsfrågan (27 minuter). 

Vad innebär en undersköterskelegitimation för mig som är yrkesutbildad?

Med en legitimation blir det tydliga kompetenskrav och reglerade utbildningsvägar för att få titulera sig som undersköterska. För dig som har yrkesutbildning kommer införande av en legitimation innebära möjlighet till en tydligare yrkesroll och möjlighet till yrkesutveckling.

Bland Kommunals medlemmar har cirka 85 procent av undersköterskorna yrkesutbildning och har därmed goda möjligheter att direkt kvalificera sig för en legitimation.

Idag har många undersköterskor kompetens att utföra arbetsuppgifter som utförs av andra yrkesgrupper. Det skulle förenkla samarbetet i vårdteamet när rollerna blir tydligare. En legitimation kan skapa ett tydligare ansvarsområde.

Vad innebär det för mig som saknar undersköterskeutbildning?

Kommunal anser att du ska erbjudas validering och eventuellt kompletteringsutbildning. Legitimationen kommer att ta flera år att införa och under den perioden kommer det att behövas övergångsregler. Det kommer att behövas en ansvarig myndighet.

Är du inte intresserad av att utbilda dig till undersköterska, finns möjligheten att arbeta som vårdbiträde. 

Hur kommer legitimationen att vara utformad?

Kommunal vill se en legitimation som kopplas till utbildningen. Det innebär att Vård- och omsorgsprogrammet eller motsvarande inom vuxenutbildningen direkt kommer att leda till en legitimation. Utbildningsinnehållet måste därför regleras så att alla som utbildar sig till undersköterska läser samma kurser.

Skolverket har i uppdrag att se över hur utbildningen ska utforas. De ska presentera detta i december 2018. 

När skulle i så fall en legitimation kunna genomföras?

Det kommer att ta tid innan en legitimation kan vara på plats, först måste en utredning arbeta med hur legitimationen ska vara utformad, övergångsregler etc. Vi kan inte spekulera i tidsaspekten men regeringens utredare som presenterade förslag om legitimation i förra veckan föreslog år 2025.

(Utredningen: ”Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer”, SOU 2017:21)

Hur kommer man att ansöka om legitimation?

De yrken som har legitimation idag ansöker efter slutförd utbildning om sin legitimation hos Socialstyrelsen. Om undersköterska blir ett legitimationsyrke kommer processen med största sannolikhet att se likadan ut.

Vad innebär yrkesutvecklingstrappan?

I samband med att vi arbetar med legitimationsfrågan är det viktigt att även definiera rollerna för andra yrkesgrupper än undersköterskor inom vård och omsorg. Det behövs en yrkesutvecklingstrappa som är hållbar på arbetsplatserna, hos arbetsgivarna, i utbildningssystemet och i arbetsmarknadsutbildningarna. I den ska vårdbiträdets, undersköterskans och specialistundersköterskans roll, ansvar och kompetens göras tydliga.

Undersköterskeutbildningen ska vara på 1500 poäng (1,5 år på heltid på vuxenutbildningen) och vårdbiträdesutbildningen på 800 poäng (9 månader på heltid på vuxenutbildningen). Läs mer om vilka kurser som ingår här

För speciliastutbildningarna krävs 200 poäng (2 år) på yrkeshögskola. 

Varför driver vi frågan om en nationell specialistutbildning?

Kommunal vill att alla specialistutbildningar för undersköterskor på yrkeshögskolenivå ska utvecklas, vara nationellt sammanhållna och erbjudas inom fler områden än idag. Specialistrollerna är många och finns inom psykiatri, sjukvård, äldreomsorg och funktionsnedsättning.

Med en nationellt sammanhållen utbildning blir det tydligt för både studenter och arbetsgivare vad en specialistutbildad undersköterska inom olika områden har för kunskaper. Detta efterfrågas både av Kommunals medlemmar och arbetsgivare.

Har Kommunal glömt bort skötarna?

Nej, vi har inte glömt bort skötarna. Skötaryrket är komplext och kvalificerat, Kommunal anser därför att det är rimligt att uppgradera utbildningen till specialistutbildning. Idag innehåller vård- och omsorgsprogrammet för få kurser psykologi och psykiatri för att möta kompetenskraven att bli skötare. De utbildningar som finns är i regel YH-utbildningar. Så kommer det även att bli i fortsättningen, skötare kommer att ses som specialistutbildning och inte en grundutbildning.

De flesta skötare har en undersköterskeutbildning i botten och kommer därmed att kvalificera sig för en legitimation. Det kommer däremot inte bli någon särskild legitimation för skötare.

Vad händer med vårdbiträdena?

Mot bakgrund av det stora rekryteringsbehov som finns i vård och omsorg och att alldeles för få väljer att utbilda sig till undersköterska kommer det att behövas vårdbiträden även i framtiden. I dag är vårdbiträden en yrkestitel för både dem som har formell vårdutbildning och de som helt saknar vård- och omsorgsutbildning. Vård- och omsorgscollege* har tagit beslut om en vårdbiträdestutbildning om 800p (ca 9 mån) vilket kommer att innebära ordning och redan i utbildningsvägar och yrkesroll även för vårdbiträden.

Målet är att alla vårdbiträden på sikt ska ha vårdbiträdesutbildning. Många som saknar utbildning idag kommer att kunna validera sin kunskap.  

Vilka arbetsuppgifter ska kopplas till legitimationen?

Det är ytterst få arbetsuppgifter i vård och omsorg som är reglerade i lag, läkemedelshantering är dock en sådan. Administrering av läkemedel, som i dag delegeras till bland annat undersköterskor, bör ligga i legitimationen och inte delegeras till andra yrkesgrupper exempelvis vårdbiträden. Till skillnad från idag, när många arbetsuppgifter delegeras från sjuksköterskor, kommer legitimationen innebära att undersköterskor arbetar självständigt med eget ansvar för sina arbetsuppgifter.

Finns det något annat land som har legitimation för undersköterskor?

Alla andra nordiska länder har legitimation eller auktorisation för undersköterskor. Sverige sticker ut som det enda landet där undersköterska är helt oreglerat både gällande titel och gällande arbetsinnehåll.

* Vård- och omsorgscollege är certifierad samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningar som tillsammans skapar attraktiva och moderna verksamheter med hög kvalité. Samverkan finns på lokal och regional nivå, och utgår från tio kvalitetskriterier. Läs mer