"Vi är bekväma med det vi gör. Vi sköter detta på ett etiskt och korrekt sätt"
800 grader. Den här gången handlar det inte om Ebba Gröns musik utan om temperaturen i krematoriets ugn.
Ett besök på krematoriet i Jönköping
Vi befinner oss i ett vackert rött nybyggt hus med sedumtak och stora fönster . Krematoriet i Jönköping göms inte undan utan ligger intill de andra byggnaderna på Skogskyrkogården. Ordet krematorium för lätt tankarna till något nästan lite skrämmande. Denna byggnad i Skogskyrkogården visar sig vara den vara totala motsatsen till det.
- Hade ni besökt det gamla krematoriet hade ni fått ett helt annat intryck. Då hade ni kommit till mörka, röriga, skitiga lokaler utan fönster och med opraktiska trappor. Till skillnad från förr har även miljön förbättras med rena utsläpp som återanvänds i fjärrvärmen, berättar Niclas Svensson och Jan Samuelsson, som båda har arbetat här i ett par år.
Öppet för både besökare och anhöriga
Krematoriet är en vacker byggnad med ljusa fräscha lokaler. Här är högt i tak och det känns nästan som en kyrkobyggnad. Intill ett fönster står konstverket "Själens flykt" av Gustav Thane. Centralt i rummet är den stora rödfärgade ugnen från Italien.
Krematoriet är öppet både för besökare och anhöriga, menar Jan Samuelsson.
Hinduer och buddister närvarar gärna när någon släkting ska kremeras. Vi brukar också erbjuda våra konfirmander att göra ett besök.
2014 tilldelades krematoriet stadsbyggnadspriset i Jönköping för den goda arkitekturen. En stor anledning till det lyckade resultatet berodde på arkitekten Ingvar Sellses samarbete med personalen.
- Vi hade synpunkter på hans första förslag. Men han hörsammade våra idéer och ändrade på ritningarna. Vi ville åt en öppen känsla med stora fönster så att de som vill kan titta in, säger Niclas Svensson.
Under ett år tar Skogskyrkogårdens krematorium emot omkring tusen avlidna. Ungefär 80 procent av dem som dör kremeras. Efter begravningen kör begravningsbyrån den avlidne till krematoriet. Kistorna förvaras i ett kylrum tills det är dags för kremering.
800 grader
Jan Samuelsson kör in en kista som nu ska kremeras i 800 graders värme. Det hela tar en dryg timme. Begravningslagen säger att en person måste kremeras inom en månad efter dödsfallet. Därefter har de anhöriga ett år på sig att göra urnsättningen. När kremeringen är färdig ska all metall som finns kvar återvinnas.
- Vi rakar ut stoftet och sorterar bort metall från exempelvis proteser, höftkulor, beslag från kistan eller tandguld. Därefter mals stoftet innan det placeras i urnan, säger Jan Samuelsson.
Det är inte ovanligt att anhöriga kan ha stoppat med något i kistan som exempelvis en golfklubba eller en spritflaska.
- Vill man att ett smycke eller ring ska följa med den avlidne ned i graven är det bäst att ge det till oss och så lägger vi ned det i urnan efter kremeringen. Annars smälts det ned, berättar Jan Samuelsson.
Att jobba nära döden
När Niclas Svensson och Jan Samuelsson berättar om vad de jobbar med kan de mötas av skilda reaktioner med allt ifrån ett usch till intresserade frågor.
Vi är bekväma med det vi gör. Vi sköter detta på ett etiskt och korrekt sätt och alla som undrar hur ett krematorium ser ut får gärna göra ett besök.
Krematoriets stora fönster släpper inte bara in ljus utan att den vackra naturen som omger byggnaden skänker även ett lugn inomhus. Det enda som vi vet om livet är att det en dag tar slut. Ändå håller vi i vår kultur hanteringen av de döda långt ifrån vår egen vardag.
Av: Johanna Stjerna
