Hoppa över menyn och gå direkt till innehållet
Anpassa

Till skyddsombuden inom Äldreomsorgen och Boendestöd Kiruna Kommun

2020-04-06
Som ni vet har man i socialnämnden tagit beslut om att nerdragning av bemanning från dagens 0,97 till 0.85 ska göras. De tycker att kostnaderna är för höga och därför vill de verkställa nerdragningen, utifrån ett beslut, som är taget i nämnden 2007. Trots att detta beslut togs för länge sedan och förutsättningarna för vården över tid har förändrats, och även i underlaget fastställts att vårdtyngden blivit större, så anser inte arbetsgivaren att det behövs vare sig förhandlas eller göras riskbedömningar inför förändringen. Kommunal har begärt förhandling om brott mot MBL i frågan, men arbetsgivaren visar inget intresse.

Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att göra riskbedömningar vid förändringar.

De är även skyldiga att bjuda in skyddsombuden i detta arbete. De kan alltså inte ensidigt göra dessa. Ni skyddsombud har rätt att vara med.

 För att nå framgång och skapa möjligheter att bibehålla en god arbetsmiljö är det viktigt att ni skyddsombud tillsammans ställer krav på att risk- och konsekvensanalyser genomförs.

Om arbetsgivaren vägrar att genomföra dessa behöver ni ställa krav med hjälp av Arbetsmiljölagens 6 kap 6a§ en s.k. 6.6a.

När ni nu ska vara med på riskbedömningen så är det viktigt att tänka på att även väga in det som händer nu under coronakrisen, alltså om det gjorts riskbedömningar utifrån corona, så behöver de riskerna också vägas in utifrån denna neddragning av personal, och vad det får för extra konsekvenser utifrån riskerna man ser, utifrån dagens bemanning.

Om ni har gjort en riskbedömning redan gällande nerdragningen, och inte vägt in riskerna kring corona, så behöver ni kräva att göra en ny riskbedömning.

 Hur ska man tänka?

När man står inför en förändring måste man ha klart för sig att man måste skilja på nuläget och vad som komma skall.

De brister som finns idag på arbetsplatsen måste drivas enskilt och skall inte finnas med på konsekvensutredningen.

Inriktning måste bli själva förändringen, här är några punkter att fundera över:

  • Kommer verksamheten att bedrivas som tidigare och/eller i samma omfattning?
  • Hur kommer arbetsmiljön att påverkas för kvarvarande personal?
  •  Gör en nulägesanalys, där det framkommer:
    • Hur är personalens tid fördelad över dag/dygn/vecka?
    • Vilka arbetsuppgifter finns idag?
    • Hur är de fördelade över dag/dygn/vecka?
    • Hur ser täthetsschemat ut, (rastuttag, överlappning, rapporteringstid, möjlighet till paus i arbetet)?
    • Hur lång tid tar arbetsuppgiften?
    • Sker uppgiften som ensamarbete eller krävs dubbelbemanning?                                         

Efter nulägesanalysen är gjord kan man övergå till att se vilka konsekvenser förändringen får, här är några punkter över det:

    • Vad händer om förändringen medför att arbetsuppgiften görs ensam, om den kräver dubbelbemanning idag?
    • Hur påverkas personalen om arbetsuppgifterna måste göras på kortare tid?
    • Kan uppgiften göras annan tid och/eller dag och/eller omfattning?
    • Vilka konsekvenser får det?
    • Påverkas täthetsschemat, möjligheten att få paus i arbetet?
    • Kan arbetsuppgiften utföras enklare och/eller snabbare med ny teknisk utrustning, som inte finns idag?
    • Kommer förändringen innebära en kompetensförlust som innebär att kvarvarande personal behöver utbildningsinsatser?
    • Kan arbetsuppgiften plockas bort?
    • Vad får det för konsekvenser?
    • Kan arbetsuppgiften läggas på annan yrkeskategori/verksamhet?
    • Vilken konsekvens får det?

Politiskt inriktningsbeslut om omorganisering

När det gäller omorganiseringar i offentlig verksamhet, kan det vara bra att veta att facket inte kan göra något åt politiska inriktningsbeslut, därför måste inriktningen läggas på, vad som sker med den kvarvarande personalen, i de fall det handlar om neddragningar. I annat fall tittar man på hur arbetstagarna drabbas arbetsmiljömässigt av de konsekvenser beslutet medför.

Även om förändringen kommer sig av politiska inriktningsbeslut, ska dessa verksamhetsförändringar riskbedömas.

Konsekvensbedömningar, värdering av risker samt handlingsplaner ska göras utifrån de kvarvarande arbetstagares kommande situation. Berör inriktningsbeslutet fler än en arbetsplats ska frågan även behandlas i skyddskommittén.

Trots att inriktningsbeslutet i sig inte går att göra något åt, så har politiken ändå det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. De måste ta hänsyn till de risker som deras beslut medför. Därför ska åtgärder som tar bort/minskar risken för ohälsa, sättas in.

Konsekvensen för politikerna kan i slutändan ändå bli, att det kostar mer än det smakar, vilket i förlängningen kan leda till att de måste göra ett nytt inriktningsbeslut, men det är som sagt en politisk fråga, inte en fråga som SO/HSO i sin roll ska tampas med.

SO/HSO ska inrikta sig på de konsekvenser och risker som arbetstagarna kan drabbas av, och de kan därför även göra en begäran enligt AML 6 kap 6a§ om arbetsgivaren inte kan säkerställa arbetsmiljön,(att riskbedömningarna inte är tillfredsställande). Skyddsombudet kan inte ställa krav på ändring av inriktningsbeslutet, däremot kan de ställa krav på att tillfredsställande åtgärder sätts in för att ta bort de risker som beslutet medför.

Om ni behöver stöd och hjälp är ni välkommen att ringa Kommunal Norrbottens ”Skyddshjälpen”  på telefon 010-442 9898 eller skicka mejl till norrbotten@kommunal.se

 

Kategorier

Äldreomsorg KIRUNA KOMMUN Norrbotten Kiruna