Med jämställdhetspolitiken som motor för samhället
Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister, leder den svenska delegationen vid FNs kvinnokommissions årliga möte som pågår 9-20 mars i New York. Hon har en viktig roll för jämställdhet både internationellt och på hemmaplan.
I år är det 20 år sedan FNs medlemsstater vid ett möte i Peking antog en handlingsplanför kvinnors rättigheter. Vid FNs kvinnokommissions årliga möte, som just nu pågår i New York, stämmer medlemsländerna av hur väl de lever upp till intentionerna i handlingsplanen. Det är viktigt för Sverige att delta, säger Åsa Regnér, svensk barn-, äldre- och jämställdhetsminister, på plats vid mötet.
- Jämställdhet är en fråga som har stor betydelse för Sverige, en viktig del av agendan för mänskliga rättigheter. Jag var själv med i Peking 1995 och Sverige var oerhört aktivt i förhandlingarna då och har fortsatt vara det under de 20 år som gått. Tyvärr möter jämställdhetsfrågorna mer motstånd idag än för 20 år sedan. Därför måste Sverige och andra länder som tycker det här är viktigt vara med och driva.
Feministisk regering väcker diskussioner
Som minister i en feministisk regering har Åsa Regnér under konferensen mötts av positiva reaktioner – och en lust att diskutera vad det egentligen innebär att Sveriges regering är uttalat feministisk.
Regeringen ser jämställdhetspolitiken som utvecklingsmotor för hela samhället, brukar jag svara.
- Till exempel är det viktigt att kvinnor och män kan förvärvsarbeta på lika goda villkor. Samhället investerar mycket i utbildning och vi vet att kvinnor utbildar sig i högre grad än män på alla nivåer. Ändå är det färre kvinnor än män som jobbar heltid och som är chefer. Det är en rättighetsfråga men också en resursfråga.
Även om Sverige i en global jämförelse kommit långt när det gäller jämställdhet finns det många områden där en feministisk regering har arbete att göra. Inte minst när det gäller den svenska arbetsmarknaden.
- Det är ett faktum att yrken där det traditionellt jobbar många kvinnor har sämre villkor än de traditionellt mansdominerade. Regeringen har ambitioner om mindre löneskillnader, heltid som norm, fler arbetade timmar och så vidare. Även pensioner är ett viktigt område. Kvinnor har bara 60 procent av mäns pensioner. Många av medlemmarna i Kommunal får ju till exempel väldigt låga pensioner. Det speglar vad som har hänt under ett helt arbetsliv och privatliv, säger Åsa Regnér.
Sätta press för jämställda löner
När det gäller jämställda löner har Sverige halkat efter och är nu långt ifrån bäst, visar statistik från EU. Regeringen kan inte lägga sig i lönebildningen, den svenska modellen går ut på att arbetsmarknadens parter sköter den. Men det finns ändå saker regeringen kan göra, tycker Åsa Regnér.
- Det är viktigt att bevara den modell vi har, men vi kan sätta press runtom lönebildningen. Till exempel är ett arbete igång redan när det gäller diskrimineringslagstiftningen. Vi vill återinföra lönekartläggning varje år. Vi vill också att arbetsplatserna ska kunna redogöra för könsfördelningen i befattningsgrupper. Var finns kvinnorna, var finns männen – och varför är det så? Är skälen sakliga? Har det möjligen något med kön att göra?
- Sen har arbetsmarknadsministern gett Medlingsinstitutet i uppdrag att analysera avtal och lönebildning utifrån ett könsperspektiv och Arbetsförmedlingen har fått ett nytt uppdrag att jobba mot könssegregeringen på arbetsmarknaden. Vi jobbar tillsammans med parterna och Kommunal är en viktig kontakt.
Ansvar att göra skillnad
Strukturerna är ingrodda och svåra att få bukt med. Men det faktum att regeringen är feministisk ger stora möjligheter, menar Åsa Regnér och säger att hon känner starkt stöd från både statsministern och de övriga kollegorna i regeringen.
Men det är också ett stort ansvar som regeringen nu har att leva upp till. Vårt tydliga fokus på jämställdhet måste göra skillnad.
Det är ett pågående arbete som tar vid igen så snart Åsa Regnér landar på svensk mark. Men det viktigaste hon tar med sig från FNs kvinnokommissions möte rör FNs framtid och riktning, mot ökad jämställdhet i världen.
- Det finns en stark förväntan på Sverige att vara solidariskt och drivande i jämställdhetsfrågorna globalt. I september ska FN besluta om de nya utvecklingsmålen, det som kallas Post 2015-agendan. Under mötet har jag haft stora möjligheter att framföra Sveriges budskap om vikten av ett starkt jämställdhetsperspektiv till generalsekreteraren, chefen för UN Women och till väldigt många av världens ministrar. Inte minst genom mitt tal i början av veckan. Där lyfte jag kvinnors rätt till egen försörjning, mäns och pojkars roll för jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, frivilligorganisationers betydelse och kvinnors rätt till frihet. En viktig uppgift för Sverige är att driva de här frågorna, att stödja processerna och att stå fast i de sista förhandlingarna.
