Hoppa över menyn och gå direkt till innehåller
Anpassa

Kommunal Falköping-Tidaholm: Värdiga löner för välfärdsarbetarna

Undersköterska behandlar patient
Foto: Thomas Johansson
2016-04-01
Varför anses det fortfarande viktigare att ta hand om en maskin än en människa? Varför vill arbetsgivarna inte att välfärdens arbetare ska garanteras en lägsta lön för det viktiga och ansvarsfulla arbete de utför? Varför är det fortfarande så svårt för kommuner och landsting att kunna erbjuda sina anställda inom vård och omsorg en fast anställning på heltid? De här och många andra frågor ställer vi till vår motpart SKL i årets avtalsrörelse.

I vård och omsorg dominerar kvinnorna - nio av tio undersköterskor är kvinnor. De utför ett livsviktigt och kvalificerat arbete som är grunden för vår välfärd: De tar hand om oss när vi blir sjuka och de vårdar oss när vi blir gamla och behöver hjälp och stöd. Men deras insatser syns inte i plånboken när lönen kommer. Medellönen för en heltidsanställd undersköterska är i dag 23 200 kronor i månaden. En verkstadsarbetare tjänar i genomsnitt 2 800 kronor mer i månaden än en undersköterska. Många inom vård och omsorg arbetar dessutom deltid, ofta ofrivilligt. Under 2015 nyanställdes cirka 82 000 personer i arbetaryrken inom vård och omsorg. 72 000 av dem, 87 procent, fick deltidsanställningar. Hälften av de nyanställda tjänade mindre än 10 300 kronor före skatt.

Det finns ett ord för fenomenet när ett typiskt manligt yrke värderas högre än ett typiskt kvinnligt yrke: Värdediskriminering. Det är vad vi sorgligt nog ser är så vanligt inom välfärdsyrkena. Det anses alltså som viktigare att sköta om maskiner än människor - i alla fall om man tittat till utfallet i lönekuvertet. Det är inte okej.

Extrasatsning på undersköterskor

I avtalsrörelsen 2016 kommer vi i Kommunal att driva undersköterskornas rätt till värdiga löner. Vi känner ett mycket starkt stöd från medlemmar, från brukare och deras anhöriga, från andra fackförbund och den breda allmänheten. Arbetsgivarna i Sveriges kommuner och landsting måste erkänna hur betydelsefullt undersköterskeyrket är. Kommunal kräver löneökningar på minst 661 kronor i genomsnitt, per månad och heltidsanställd, samt en extra löneökning på minst 400 kronor till yrkesutbildade undersköterskor. Det innebär att undersköterskorna ska garanteras ett lönelyft på minst 1061 kronor i månaden.

Vi kräver också garanterade lägstalöner och att de nödvändiga löneökningarna garanteras i avtal. Men detta är något som arbetsgivarna bestämt mottsätter sig. I de uttalanden man hittills har hört från kommunerna och landstingen, representerade av motparten SKL, låter det som om de håller med om att undersköterskor och andra välfärdsarbetare ska kunna tjäna mer än idag. Det kan ju låta bra.

Men varför vill de då inte teckna avtal som också slår fast att så verkligen blir fallet? SKL är ivriga förespråkare av så kalllade sifferlösa avtal, vilket i praktiken innebär att man inte vill garantera några löneökningar alls. I arbetsgivarens drömvärld ska personalen i stället själva förhandla sina löner lokalt. De mottsätter sig också tydliga avtal om lägstalöner. Vi kan bara konstara att en sådan modell kraftigt skulle öka godtycket i lönesättningen och förstärka trenden att välfärdsyrkena blir låglöneyrken. Detta i en tid då behovet av kvalificerad och kompetent personal inom vård och omsorg aldrig varit högre.

Avtalsrörelsen 2016 måste bli ett nytt steg i riktning mot en mer jämställd arbetsmarknad. De hårt arbetande välfärdsarbetarna är värda värdiga löner.

Kommunal Falköping-Tidaholm

Publicerad i Falköpings Tidning 1/4 2016