Hoppa över menyn och gå direkt till innehållet

Bemanning och arbetsmiljö inom räddningstjänsten

Brandman tar på brandhjälm
Foto: Kommunal
Arbetsmiljö är en högt prioriterad fråga för medlemmarna i Kommunal. Inom räddningstjänsten, där brister i arbetsmiljö snabbt kan leda till livsfarliga situationer, måste det alltid vara uppe på dagordningen. På samma sätt är hög och rätt bemanning samt goda arbetsvillkor avgörande för en räddningstjänst med hög kvalitet. Det handlar i slutänden om att vi ska vara oss trygga och säkra vad som än händer – när det händer.

2019 presenterade Kommunal rapporten Bättre förutsättningar för räddningstjänsten med syftet att skapa en bild av arbetssituationen och arbetsmiljön inom räddningstjänsten. En tydlig slutsats var att det finns behov av att öka bemanningen för att garantera en god arbetsmiljö för de anställda.

Resultaten skapade dock nya frågor kopplade till bemanning och visade på behovet av ytterligare kunskap för att kunna presentera lösningar för en väl fungerande räddningstjänst med goda arbetsvillkor för de anställda.

Ny rapport om bemanning och arbetsmiljö

Under hösten 2020 tog Kommunal därför fram rapporten "Bemanning och arbetsmiljö inom räddningstjänsten", som bland annat bygger på en enkätundersökning bland förtroendevalda inom räddningstjänsten.

Resultat i urval: 

  • De två vanligaste orsakerna till operativa insatser är bränder i byggnader och trafikolyckor. Hela 84 procent av de förtroendevalda svarar att deras brandstation inte klarar att två samtida larm med nuvarande bemanning utan att begära förstärkning, en förstärkning som dessutom tar längre tid att komma fram.
  • 15 procent av de förtroendevalda uppger att deras brandstation alltid klarar av att upprätthålla minimibemanning vid två oberoende insatser vid en och samma olycksplats. 25 procent svarar att de aldrig klarar detta. 
  • På frågan om en brandstation påbörjar en rökdykarinsats innan det finns en minimibemanning på plats svarade 17 procent ja och 9 procent svarade vet inte. Arbetsuppgiften rökdykning klassificeras av Arbetsmiljöverket som Sveriges farligaste arbetsuppgift och har mycket tydliga regler om minimibemanning för under vilka omständigheter en rökdykarinsats får inledas.

Rapporten visar tydligt på behoven av att öka bemanningen för att kunna garantera en god arbetsmiljö för de anställda inom räddningstjänsten och i förlängningen en väl fungerande räddningstjänst för samhället i stort. En annan väsentlig fråga handlar om i vilken utsträckning som skydds- och arbetsplatsombud är delaktiga och samverkar med arbetsgivaren kring de kommunala handlingsplanerna som styr räddningstjänstverksamheten.
 

Kommunals förslag till åtgärder:

  • En inventering görs av räddningstjänstens behov av övningsverksamhet samt omfattningen av de icke operativa arbetsuppgifterna. Denna ska göras av arbetsgivaren tillsammans med de fackligt förtroendevalda och ligga till grund för kommunernas beslut om resurser till räddningstjänsten.
  • Varje kommun ska göra en risk- och konsekvensbedömning på de handlingsprogram för räddningstjänstverksamheten som de är skyldiga att ta fram. Denna risk- och konsekvensbedömning ska göras ur ett arbetsmiljöperspektiv utifrån de arbetsuppgifter som räddningstjänsten förväntas att göra och de resurser som kommunerna anslår.
  • En handlingsplan tas fram för hur arbetsmiljöarbetet och samverkan ska fungera på arbetsplatsen. Arbetsgivaren tillsammans med de fackligt förtroendevalda har ansvar för att ta fram handlingsplanen. Detta inkluderar krav på utbildning och nödvändig kompetens för chefer, arbetsledare och fackligt förtroendevalda.

Det är bra och viktigt att allmänheten har ett högt förtroende för räddningstjänsten. Det är också ett förtroende som måste värnas. Det här är kvinnor och män som med sin yrkeskunnighet gör skillnad mellan liv och död. Men för att göra det behöver de få utrymme att göra sina jobb som de proffs de är, och för det krävs det rätt förutsättningar.