Koordinatörsroll för anhöriga när hälso- och sjukvården kring äldre brister
Undermålig samordning av vård och omsorg av sjuka äldre drabbar även många anhöriga som tvingas in i en ofrivillig, tidskrävande koordinatörsroll. Tre av fem anhöriga ställer sig samtidigt kritiska till att privatiseringar och valfrihetssystem är bra reformer för att förbättra för äldre och deras anhöriga. Samordningsproblematiken kan dock lösas genom ett flertal konkreta förbättringsförslag. Det är några av slutsatserna i Kommunals rapport ”Lapptäcke utan sömmar - en rapport om äldre med stora vård- och omsorgsbehov och deras anhöriga”.
I rapporten intervjuas 1006 anhörigvårdare som får ge sin bild av hur den offentliga vården och omsorgen fungerar. Rapporten tar avstamp i den erkänt bristande samordningen mellan vård- och omsorgsinsatserna. Detta drabbar primärt de äldre, men påverkar också anhöriga som tvingas täcka upp hälso- och sjukvårdens bristfälliga synkronisering och försöka hålla ihop det lapptäcke av insatser som kringgärdar den sjuke.
- Koordinationen av vård- och omsorgsinsatser kring sjuka äldre lämnar idag mycket i övrigt att önska. Den kommunala äldreomsorgen lyckas helt enkelt inte axla det huvudansvar för de äldres omsorg som den har. Kontakten mellan landstingens hälso- och sjukvård och den kommunala äldreomsorgen drivs mer av ekonomiska incitament än av de äldres behov. De äldre är idag utlämnade till detta systemfel, och får tacka sin lyckliga stjärna om de har någon anhörig som kan kliva in och sy ihop den krävande samordningen. Äldreomsorgen måste organiseras på ett helt annat vis - man måste utgå från personalkontinuitet och tid för personalen att arbeta professionellt, säger Annelie Nordström, ordförande för Kommunal.
Merparten av de anhöriga är nöjda och tacksamma över vård- och omsorgsinsatserna. Men själva samordningen mellan vård och omsorg pekas ut som ett av de allra största problemen. Det gör att de anhöriga får agera allt från samordnare till försvarare och inspektör. Rapporten visar också på att anhörigvårdandet inverkar på både arbetsliv och privatliv. Strax över var tionde anhörigvårdare hinner aldrig träffa vänner, och många tvingas ta till semester eller kompledigt för att hinna med sina sjuka anhöriga.
- Den frustration, sorg och ilska som samordningsbristerna väcker hos sjuka äldre och deras anhöriga är våra medlemmar i vården och äldreomsorgen ständiga vittnen till. Situationen är ovärdig och ohållbar, säger Annelie Nordström.
Undersökningen visar även att tre av fem tillfrågade anhöriga inte hyser förhoppningar om att privatiseringar och kundval är förändringar som kan förbättra situationen för dem själva eller deras sjuka anhöriga. En övervägande majoritet ställer sig även negativa till skatteavdrag för privat köpt hjälp. Det man istället begär är en förhöjd kvalitet på offentligt finansierad sjukvård och äldreomsorg samt att man fokuserar på förbättrad samordning av insatser kring den sjuke äldre.
Ett urval av rapportens slutsatser och förbättringsförslag:
- Hälso- och sjukvården är dåligt anpassad för äldre eftersom de ofta har flera olika sjukdomar som behöver behandlas samtidigt. Vårdtiderna och omvårdnadsinsatserna har minskat vilket gör att sjuka äldre skrivs ut trots omfattande medicinska behov. Äldreomsorgen är dock dåligt rustad för att ta emot sjuka äldre som skrivs ut från sjukhusen. Konsekvensen blir ett ökat omsorgsansvar för anhöriga.
- Den ofrivilliga anhörigomsorgen som tillkommer på grund av brister i landstingens och kommunernas organisation är ett samhällsproblem. Omfattningen av anhörigomsorg varierar kraftigt beroende på vilken relation man har. Make, maka eller partner vårdar i genomsnitt sina anhöriga 29,4 timmar i veckan. Bland de som vårdar sina föräldrar är motsvarande siffra 6,6 timmar i veckan.
- Att vara anhörigvårdare påverkar såväl arbetslivet som fritiden. Av anhörigvårdarna i undersökningen svarar 13 procent att de inte hinner med att träffa vänner, 21 procent känner sig ofta oroliga och stressade på grund av situationen för deras anhöriga. 14 procent uppger att de fått sämre ekonomi och sex procent att de bytt jobb eller gått ner i arbetstid. Vanligast är att använda semester eller kompledighet för att hjälpa sina anhöriga. Av de som ger hjälp flera gånger i veckan känner en av fem sig ofta stressad på jobbet och 14 procent uppger att de har svårt fokusera på arbetet.
- Gruppen sjuka äldre behöver en sammanhållen sjukvårds- och omsorgsinstans utanför sjukhusen som präglas av samordning av olika kompetenser. Äldreomsorgen måste vara organiserad utifrån personalkontinuitet och tid för personalen att arbeta professionellt. Förebyggande och rehabiliterande insatser ska vara prioriterade.
