Fler arbetade timmar - för en bättre välfärd
En god omsorg av barn och äldre är en förutsättning för en fungerande arbetsmarknad. Bara genom möjligheten att förena förvärvsarbete med barn eller gamla föräldrar, kan vi uppnå en samhällsekonomi med ett högt antal arbetade timmar och ett tillräckligt arbetsutbud.
Rapporten Fler arbetade timmar – för en bättre välfärd pekar dels på hur välfärden ger möjlighet att kunna förvärvsarbeta tack vare omsorgen om barn och gamla. Dels visar den på ett antal orosmoln som hotar den modell vi har vant oss vid och som har fungerat väl.
- De dåliga arbetsvillkoren och den låga statusen i omvårdnadsjobben innebär att den kommunala omsorgen naggas i kanterna på många håll i landet. När detta sker riskeras jämlik tillgång och tjänsternas kvalitet. Konsekvensen av detta blir att vissa grupper går ned i arbetstid för att ta hand om barn eller äldre anhöriga. Idag är det 100 000 personer som tvingas göra så, säger Annelie Nordström, Kommunals ordförande.
Utvecklingen kan sammanfattas med att:
- Neddragningar i äldreomsorgen har gjorts under de senaste tre decennierna. Mellan åren 2001–2012 försvann 31 000 platser i äldreboenden, vilket motsvarar var fjärde plats.
- Minskningen av boendeplatser har inte kompenserats av en ökning i antalet hemtjänsttimmar.
- Idag finns det inte tillräckligt med platser i äldreboenden för att alla äldre som behöver en plats ska kunna få det. Endast 60 procent av kommunerna har tillräckligt med platser för att täcka behoven, enligt kommunerna själva.
- Nyckeln till en god omsorg är rätt bemanning. Bemanning handlar inte bara om huruvida det finns tillräckligt med personal, utan också om kompetens, planering och organisation. Rätt bemanning innebär att personal har tid att utföra arbetsuppgifterna professionellt, säkert och empatiskt, och att de som arbetar har den kunskap och erfarenhet som arbetsuppgifterna kräver, säger Annelie Nordström.
- En stor andel av personalen hinner inte ta rast och det gäller både kortare pauser och längre raster. Var femte uppger att det dagligen är svårt att ta en längre rast, exempelvis för att äta lunch. Nästan lika många, 16 procent, menar att de lika ofta har svårt att ta en kortare paus. Att personalen inte hinner ta rast är en tydlig indikator på en pressad arbetssituation som innebär en sämre omsorg och på sikt också en ökad risk för ohälsa bland personalen, säger Annelie Nordström.
Förutom privatekonomiska konsekvenser får nedskärningarna även effekter på samhällsekonomin. Det behövs fler arbetade timmar – inte färre.
Men det behöver inte vara en dyster bild bara för att läget är kritiskt. Tvärtom visar rapporten hur det går att uppnå både framtidens välfärd och en god samhällsutveckling. De båda står inte i motsättning – de är i själva verket varandras förutsättningar.
Kommunal kräver:
- Verksamhet i såväl kommunal regi som privat regi ska villkoras mot en minimibemanning.
- Det lägsta antalet heltidsanställda per äldre regleras.
- De äldres bedömda behov ska vara utgångspunkt för bemanningen.
- Inom några år ska: 90 procent av personalen vara tillsvidareanställda, 90 procent av personalen arbetar heltid och 100 procent av personalen vara yrkesutbildad eller under vidareutbildning.
Rapporten ”Fler arbetade timmar – för en bättre välfärd” är en sammanställning som visar hur neddragningarna i äldreomsorgen påverkar personalens arbetsvillkor, omsorgens kvalitet och anhörigas möjlighet till förvärvsarbete.
Sammanställningen baseras på de viktigaste resultaten från Åtstramingens pris (Szebehely & Ulmanen, 2012) och Vägval välfärd (Kommunal, 2012) tillsammans med analyser av Kommunals medlemsundersökning från 2012.
