Kommunal - Mitt Kommunal

Letar först - värvar sen

Anna Norrby — Tue, 08 May 2012 11:02:33 GMT

Kommunals sektion i Mölndal håller till under marknivå i ett vanligt hyreshus nära centrum. Väl inne slår den varma atmosfären emot dig.

Här ekar barnsköterskan Siw Karlssons skratt och från rummet längst bort i korridoren hörs vårdbiträdet Ellen Svenssons bullriga glada stämma. - Hon är säljaren här, en egenskap som får blomma ut i medlemskontakter och när hon bokar in sektionens arbetsplatsbesök, berättar Siw Karlsson. Nu kommer Lena Sohlberg, sektionsordföranden, tassande. - Hon är go och håller ordning och reda, fast ibland är hon disträ, konstaterar Siw Karlsson som är arbetsmiljösamordnare. I den här sektionen har man lämnat gnäll och missnöje. - Vi sätter fokus på det roliga och bygger vår fackliga styrka på att vi är stolta över våra yrken och de vi är, säger Lena Sohlberg. Fokus på yrken I år sätter sektionen kommunalarnas yrken i fokus. Styrelsen pekar inte med hela handen, istället är det arbetsplatsombuden som planerar hur yrkena ska visas upp. I mars stod barnskötarna i fokus, i maj blir det undersköterskornas tur - de siktar på att arrangera USKA-loppet genom Mölndal för att visa upp sitt antal och sin energi. Och ha kul! Gatukontorets, serviceförvaltningens och kyrkans arbetsplatsombud grunnar för fullt över hur de vill göra i höst. Hemtjänsten vill undersöka sin historia och har bokat en visning på Medicinhistoriska museet. Gemensamma nämnare blir medlemsmöten, insändare och att bjuda in nämndpolitiker till yrkesträffarna. Siw Karlsson och Lena Sohlberg har fokus på det roliga och bygger facklig styrka på stolthet över yrkena. Foto: Per Bergbom - Kommunals många yrken kan göra oss otydliga. Därför är det viktigt att arbetsplatsombuden har en känsla även för andra yrken, säger Lena Sohlberg, själv undersköterska. På senaste arbetsplatsombudsträffen berättade därför en barnskötare, en habiliteringsassistent och en dagbarnvårdare om sin vardag på jobbet. De satt i varsitt rum och de andra ombuden gick runt i smågrupper. - Så blir det lättare att få igång personliga samtal. Relationsbygge är metoden Medlemsvärvningen, särskilt den av visstidsanställda, tar avstamp i samma tänk. Det gäller att bygga relationer. - De visstidsanställda är en nyckelgrupp. Med otrygga anställningar minskar organisationsgraden och möjligheterna att trycka på arbetsgivaren. Vi behöver varandra, menar Lena Sohlberg. Sektionen har begärt och fått statistik från Mölndals kommun på andelen timanställda, visstidsanställda och vikarier. En ryslig läsning. Antalet barnskötare med otrygga anställningar var i januari 499 personer, fler än dubbelt så många som de 221 tillsvidareanställda barnskötarna. Under samma månad gjorde barnskötarna med otrygga anställningar hela 22 447 timmar i kommunen. - Det är en hisnande summa som verkligen visar hur ojämställd arbetsmarknaden är. Det motsvarar faktiskt väldigt många heltidstjänster, säger Lena Sohlberg upprört. - Vi ser dessutom hur de deltidsanställda tappar i lön i jämförelse med fasta, det kan skilja tusenlappar. Anslutningsgraden bland de timanställda barnskötarna visade sig vara ynka 15 procent. Bland undersköterskorna 46 procent och kommunens vårdbiträden 18 procent. - Vi förstod vilka arbetsplatser och vilka individer vi ska fokusera på. Det kan vara de som började på sommaren men sedan fortsatte jobba. Kanske har de tidigt fått frågan, men då tackat nej. Med tiden har förhållandena ändrats och ett medlemskap kan kännas mer angeläget. Arbetsplatsbesöken läggs upp därefter och Ellen Svensson, studieansvarig, bokar in besöken och fördelar dem bland sektionsföreträdarna. "Finns inga universalargument" Arbetsplatsombuden har även gemensamt jobbat fram värvningsargument som samlas i en lathund som ändras då och då. - Vi ska vara mer lyssnande än argumenterande och det är bra för ombuden att prata om svårigheterna att rekrytera. Det finns inga universalargument, själva processen med lathunden är kanske viktigare än resultatet på papper. Men trots idogt arbete går sektionen inte på plus ännu. - Vi har värvat 40 medlemmar under januari till mars, men trots det gått minus med nio personer. Några av dem har bytt sektion, så det är ju ingen förlust för Kommunal totalt sett. Ja, du hör hur vi försöker tänka positivt - och glädjas åt hur många nya inträden vi ändå åstadkommit! Trio som värvar målmedvetet. Den här veckan har bland annat Gärdesängens förskola fått besök och kakburk. Foto: Per Bergbom

Råstagaraget bjuder på fika med facket

Lalla Lindström — Tue, 08 May 2012 09:35:35 GMT

En gång i månaden bjuder facket på Råstagaraget i Sundbyberg in alla bussförare att ”fika med facket”. Kaffe, bullar och kakor står framdukade hela dagen.

De som passerar förbi kilar in, tar en fika, träffar kolleger och förtroendevalda och passar på att ställa frågor. Facket tar också tillfället i akt att informera om avtalsfrågor, försäkringar och annat. Fikat med facket har pågått ett par år och blivit mäkta populärt. Senast gick det åt hela 180 kaffemuggar. -Många frågar när nästa fika blir av. Det här visar att vi bryr oss om medlemmarna och det bidrar säkert till att fler väljer att gå med, säger Christer Lindh, klubbordförande. Även de som inte är med i facket bjuds nämligen på kaffe och bulle. På affischen påpekar man tydligt att också den som inte medlem får titta in. -Fikat är inte till för värvning, det här är ju facklig tid. Dessutom är det ju inte lätt att veta vilka som är medlemmar och inte, vi har många timmisar och vikarier. Men under fikat får vi en naturlig kontakt med alla och kan berätta vad facket kan göra för olika grupper. Också de andra yrkesgrupperna på Råstagaraget bjuds på fika med facket: Reparatörerna får en fika under rasten och de som jobbar natt i servicehallen får en särskild fikapaus. Till hösten planerar facket på Råstagaraget att styra upp fikat lite mer. Då blir det uppdukat i en större konferenslokal där förarna kan mingla. -Då skriver vi upp på ”svarta tavlan” vilka områden vi kommer att informera om. Men vi tänker oss inte någon stel form, det ska fortfarande vara mingel och trevligt småprat, försäkrar Christer Lindh. Foto: Eva Wernlid

”Organisering är en viktig utmaning för facket”

Anna Sjögren — Thu, 26 Apr 2012 19:43:54 GMT

- Det finns ingen quick-fix för att få större facklig aktivitet på arbetsplatserna. Det är hårt fackligt grovarbete som krävs, säger Lisa Björck.

Kommunals nya ombudsman ska arbeta med att vässa organiseringen på arbetsplatserna.

Vad menas egentligen med organisering? Organisering handlar om att medlemmarna ska bli aktiva, om att skapa aktivitet på arbetsplatserna. Facket har faktiskt dubbla problem idag. Dels har vi tappat medlemmar, dels minskar den fackliga aktiviteten. Självklart måste vi fortsätta värva, det är jätteviktigt! Men organisering krävs också, då inser medlemmarna att de går med för att själva ta fajten på arbetsplatsen och känna ”facket - det är jag”. Organisering är en av fackets främsta uppgifter, men den har inte prioriterats. Vi har istället satsat på att förhandla och ge medlemsservice. Det är klokt när medlemmarna är många. Men nu måste strategin ändras, kampen måste föras direkt på arbetsplatserna. Hur går strategisk organisering till i praktiken? Först tittar vi på vilka arbetsplatser som är strategiskt viktiga, där organisationsgraden är låg. När vi sen börjar jobba med en arbetsplats startar vi med kartläggning. Vilka arbetar här? Därefter genomför vi samtal med alla anställda, 45-60 minuter per person. Det handlar inte om värvningssamtal utan vi ska ta reda på vilka frågor som är viktiga för just den här personen, på just den här arbetsplatsen. Skapa förtroende genom att lyssna på berättelserna. Det kan vara svårt att få till samtalen, dels vill folk inte ta sig tid och dels kan arbetsgivaren vara motsträvig. Det gäller att vara både uppfinningsrik och envis. Genom samtalen urskiljs sedan några personer som alla går till när de har bekymmer, de naturliga ledarna. Vi vill att de ska företräda Kommunal och hjälper dem att bilda en grupp som driver frågor på arbetsplatsen. I det läget värvas också medlemmar. Få vill stå utanför när de ser att deras viktigaste frågor kommer upp på agendan. Att jobba så här tar tid och kräver långsiktighet. Vi får börja i liten skala och alla medlemmar kommer inte att beröras. Målet är att organisering ska bli en del av Kommunals ordinarie verksamhet.

Nominera till Prehospitala Priset 2012

Anna Sjögren — Fri, 20 Apr 2012 10:24:35 GMT

Den prehospitala sjukvården, vård som bedrivs av ambulanspersonal, uppmärksammas med ett pris. Goda exempel som varit till gagn för patienterna ska lyftas fram och du kan vara med och nominera pristagare.

Prehospital vård är den vård som ges av ambulanspersonal på hämtplatsen eller under transport. Idag är det en avancerad vårdresurs som ständigt utvecklas. Genom Prehospitala Priset 2012 ska ambulanssjukvården premieras. Syftet är att lyfta fram goda exempel som kan användas i vardagen och som ökat patientnyttan. Organisationer, arbetsplatser eller enskilda personer kan nu nominera pristagare. Prisutdelningen sker under FLISA-kongressen 11 september i Norrköping. Kommunals ordförande Annelie Nordström är en av ledamöterna i prisjuryn.

”Man behöver inte vara ordförande för att nå fram”

Johan Laurén — Wed, 18 Apr 2012 15:02:59 GMT

Anders Bergström är tydlig med vad han tycker om värvning: Det behöver inte vara svårt som vi kanske tror.

- Det räcker med att vara hängiven sin uppgift. Att ställa frågor och lyssna.

Hur värvades du som medlem? - 1979 när jag började jobba på reningsverket i Kopparberg, var det en självklarhet att vara med i facket. Så frågan behövde aldrig ställas. Man var med, så var det bara. I dag är just det annorlunda, fast det kanske inte krävs så mycket som vi många gånger tror: - Ställ frågan! Det är det viktiga. Får man frågan så har man något att ta ställning till. - Man behöver inte vara ordförande för att nå fram, eller professor i arbetsrätt för att ta den fackliga diskussionen. Det räcker med att vara människa, att vara hängiven sin uppgift , ställa frågor och genom att lyssna på det folk bär på Hur kan vi bli ännu bättre på värvning? - Idag finns det en medvetenhet och en vilja till förändring i förbundet. Det är jätteroligt. Vi måste arbeta på ett strukturerat sätt. Vi måste vara överallt. Vi måste driva opinion och berätta om sådant som gör att folk ser vad vi gör och förstår värdet av det. Vi måste också fråga oss vilka presumtiva medlemmar vi har, och hur vi kan nå dem. Vi måste bli bättre på att lyssna på de missnöjda och ta till oss kritiken. Vi kan inte leva på gamla visioner och drömmar längre. Vi ska leva med vår tid. Värvningen går ofta ner sommartid, hur ska vi råda bot på det? - Det handlar som jag ser det om planering. Det kanske till exempel inte behöver vara samma personer som värvar på sommaren som under resten av året. Vi kan ibland vara lite stelbenta utifrån vad som ingår i våra uppdrag. Det gäller att se möjligheterna här. Sommaren kan vara rätta tidpunkten att stimulera dem som vill ta steget ut som värvare. Vilka tankar vill du skicka med till organisationen? - Våra förtroendevalda är fantastiskt duktiga. De som finns lokalt, de vet allt! Jag tycker också att vi alla ska vara stolta över det vi gör. För det vi gör är viktigt för väldigt många människor.

Eskilstuna planerar redan inför sommaren

Lalla Lindström — Thu, 29 Mar 2012 12:54:25 GMT

Ute drar det kallt, snålblåsten viner genom de kala träden en fredag i mars. Men väl inne på sektionsexpeditionen i Eskilstuna får vi ändå en föraning om en varm årstid – här pratas nämligen redan sommar. Från Avdelning Öst har utgått ett påbud till alla sektioner: Lämna noggranna planer för arbetsplatsbesök under hela sommaren. Rapportera sedan när hösten kommer. - Vi planerade in arbetsplatsbesök även förra sommaren. Även om det kanske blir något glesare under sommaren så gör planeringen att det inte blir uppehåll under semestermånaderna, berättar Maggan Leonardsson, ansvarig för medlemsvärvningen i avdelningen och sekreterare i Eskilstunasektionen som har runt 6 000 medlemmar. Tappet uteblev Och värvningen förra sommaren gav resultat. Inte så att sektionen fick dramatiskt fler medlemmar – men det tapp man sett tidigare somrar uteblev. - Vi har antagit Annelie Nordströms utmaning om arbetsplatsbesök, vi besöker 15 arbetsplatser i veckan. Och inför sommaren planerar vi i detalj vilken arbetsplats som ska besökas, när och av vem. berättar Marie Svensson, ordförande för sektionen. Man har också valt att kalla alla 420 arbetsplatsombud till en peppdag inför sommaren. I fjol fick ombuden se rollspel om medlemsvärvning och diskutera upplägg inför sommaren. - Vi bjöd på sopplunch och underhållning. Det blev mycket uppskattat, så vi kommer att göra något liknande i år igen. Medlemsvärvningen pågår ständigt i Eskilstunasektionen. I en skrubb packar Lena Nilsson värvarpåsar. Dem ska hon och Maggan Leonardsson lämna till arbetsplatsombud nu under fredagseftermiddagen; veckans sista arbetsdag prickar de alltid in tre arbetsplatsbesök. Värvarpåsar I en röd tygkasse packas Kommunalgodis, Robert Nyberg-vykort och annat smått och gott tillsammans med information om Kommunal och Eskilstunasektionen. Ombuden delar ut påsarna till den som är ny på jobbet för att ta förnyad kontakt inom någon vecka. En mindre papperspåse prydd med hjärtan packas också, speciellt för arbetsplatsombuden. I den finns material som ska ge bra motiveringar för att värva. Therese Huru på väg till arbetsplatsombuden med värvarpåsar. Foto: Eva Wernlid - Våra egna påsar är komplettering till de värvarpåsar som förbundet tar fram. Det går nämligen åt mycket påsar, vi är flitiga, skrattar Maggan Leonardsson. Marie Svensson flikar in: - Tro bara inte att vi gödslar fritt med värvningspåsar. Vi följer alltid upp allt vi gör för att se om det ger resultat. Om vi till exempel delat ut 200 påsar och det inte har gett effekt – då måste vi tänka om. Kvalitetssäkring är väldigt viktigt. Utbildning för oorganiserade En aktivitet som man sett lönar sig är en endagars utbildning för oorganiserade. Den ges en gång i månaden. Mellan fem och tio personer samlas, umgås och ställer frågor om facket. Som lockbete får de två biobiljetter och ett skattefritt stipendium. Oftast blir alla sedan medlemmar i Kommunal Eftersom vi diskuterar sommaren får Marie Svensson en insikt: Varför har vi ingen utbildning i juli? - Då finns många nya vi kan nå. Vi tar det nere vid badet om det är väder! Hon skrattar och tillägger: - Där ser man. Vi måste lära oss att inte tänka ledighet och uppehåll bara för att det är juli! Hur har du tänkt inför sommaren? frågar Maggan Leonardsson arbetsplatsombudet Janeth Persson sedan de gått igenom hennes roll, behov av utbildning och peppat för medlemsvärvning. Hon arbetar på äldreboendet Nålmakaren, en av de arbetsplatser som Maggan och kollegan Lena Nilsson besöker varje fredag. Vid varje besök tar de också upp planeringen inför sommaren. Foto: Eva Wernlid

Nätutbildning om a-kassan

Anna Sjögren — Tue, 27 Mar 2012 13:39:44 GMT

För dig som är förtroendevald finns LO:s nätutbildning om a-kassan. Där kan du få kunskap för att våga och vilja prata, diskutera och informera andra om a-kassan.

Kursen tar 30 minuter och ger svar på frågorna Varför? , Vad? , Hur? och Vad får du? Dessutom finns ett par användbara länkar under kapitlet Vad mer? . Använd den för självstudier eller som material på fackliga möten och utbildningar. Utbildningen är en av många nätutbildningar från LO. Bland övriga kurser finns Lagen om anställningsskydd, Scener ur ett arbetsliv, Semesterlagen och Pensionsboken.

”Frigör biståndshandläggarna från budgetansvar”

Suzanne Vikström — Wed, 21 Mar 2012 08:35:23 GMT

Hemtjänsten i Stockholm är pressad, det är ingen nyhet för ett vårdbiträde med nio år i yrket och sex års fackligt arbete inom Kommunal södermalm, som huvudskyddsombud och förhandlingsansvarig. Ulf Bjerregaard ser biståndshandläggarnas situation som en del av problemet.

Mitt Kommunal träffade Ulf Bjerregaard under en debatt på ABF-huset i Stockholm. Vad krävs för en bättre hemtjänst? ville vi veta. – Om Kommunals vilja att minska visstidsanställningarna gick igenom, ja då skulle kontinuiteten öka för de gamla. Om vi hade fler fast anställda och de inte byts ut mot ”timmisar” hela tiden skulle det bli en win-win-situation i samhället. En kamp för god arbetsmiljö och schysta arbetsvillkor är samtidigt en kamp för de gamlas välbefinnande. Ulf Bjerregaard berättar om ett resultat av fackligt arbetsmiljöarbete när de drog in Arbetsmiljöverket på en av de kommunala hemtjänsterna. Under våren 2011 fattade verket ett beslut. Dagliga riskanalyser – Arbetsgivaren är nu tvungen att göra riskanalyser varje dag på arbetskortet. Vårdbiträdet kan alltså skriva in risken som måste åtgärdas under dagen. Exempelvis om man kanske har dålig rygg och måste bära tunga kassar, eller är allergisk och någon har katt. Han förklarar att riskanalysen ska göras skriftligt varje dag, och nytt är ett tillägg från Arbetsmiljöverket att det också ska finnas tid till att göra det. Dessutom krävs att alla samordnare ska ha arbetsmiljöutbildning. – Det är ett spännande beslut, som vi skulle kunna utnyttja mer i Kommunal, ett tips. Ulrika Lorentzi, utredare på Kommunal menar att yrkena inom hemtjänsten måste uppvärderas, att det är kvalificerade jobb. – Förr hann de göra det där ”lilla extra”, att finnas till för de gamla. Det gjorde att arbetet fungerade, och det var tillfredsställande för personalen. Nu ska allting gå så otroligt snabbt. Förutom mer tid behöver detta även styras upp rent organisatoriskt. Det finns ett stort behov bland personalen att få diskutera svåra situationer de ställs inför i jobbet, och av handledning. Ulf Bjerregaard påpekar också att hemtjänstyrket är så intimt ihopkopplat med kvalitet för pensionärerna. Att deras värdighet hänger ihop med att personalen har bra arbetsförhållanden, och tid göra ett gott arbete. – Som fackligt förtroendevalda har vi en unik position med insyn i organisationen samtidigt som vi har rättigheter att vara kritiska. Det kan inte tjänstemännen vara. Man kan se om en tjänsteman inte är nöjd med beslutet men de säger det aldrig öppet. Vi är ju också den enda parten som utgår från vårdbiträdenas och undersköterskornas intressen, säger Ulf Bjerregaard. Biståndshandläggarna i svårt läge Att det pressade schemat ser ut som det gör tror han framför allt beror på biståndshandläggarnas situation. Han tycker att de borde frigöras från den allmänna äldreomsorgsbudgeten. – De ska bestämma utanför budgeten. Som myndighetspersoner får de inte bli grindvakter. Och Stadsdelsförvaltningens chefer borde kunna påvisa för politikerna att den totala budgeten inte räcker. Ulrika Lorentzi påpekar att problemet är att biståndshandläggarna har sparkrav på sig och att det är politikerna som har satt ramarna. – Vi har tänkt titta närmare på hur hela det här systemet är tänkt. Som det ser ut nu är det bemannat efter budget, inte efter behov. Och alla agerar på olika sätt. Hon berättar om ett skräckfall där personalen begärt att en rullstolsburen kvinna får fler besök av hemtjänsten och de fått svaret från biståndshandläggaren att kvinnan får kissa i blöjor fast hon inte är inkontinent. Ingegerd Paulsson, har haft hemtjänst i sex år från ett privat riskkapitalbolag eftersom hon har svårt att gå. Under ett par år har hon arbetat med skriften Mina vårdbiträden och jag , där hennes olika vårdbiträden under åren har berättat anonymt. De hade mycket att berätta, men upplevde att ingen lyssnade. Ingegerd Paulsson lyssnade noga. – Ett av mina underbara vårdbiträden sa "Vad de gamla behöver är lugn och ro och trivsamt omkring sig, lite frid i sinnet och bekvämt omkring sig." Hon visar ett vanligt kvällsschema där det klart och tydligt framgår hur orimligt det är att hinna med allt som står inklusive transportsträckan till varje brukare. – På något förunderligt sätt ska denna människa hinna förflytta sig utan någon egentlig tid alls. Otillräcklig tid för förflyttning Ingegerd Paulsson beskriver hur schemat visar att sista besöket är fram till klockan 22, och samtidigt som det tar slut ska vårdbiträdet förflytta sig totalt 585 meter till kontoret utan att någon tid tas i anspråk. Vårdbiträdets sammanlagda transportsträcka den kvällen är 1 mil och 23 kilometer. På det har 60 minuter avsatts för gångtid, och personen skulle då behöva gå i 217 kilometer per minut. Den faktiska gångtiden är 120 minuter. – Så här ser det ut år efter år och utslitna blir de, och många gamla dör utan någon i sin närhet, säger hon. Ulf Bjerregaard tror att det enda sättet att komma tillrätta med hemtjänstens problematik är att varje liten insats måste tidsmätas noggrant, precis som de gör inom Byggnads för att bestämma ackordet. Han menar att som det ser ut nu så jobbar de på ackord utan ackordlöner, att produktiviteten har ökat med 200 procent sedan 1980-talet men att löneökningen inte ligger på samma procenttal. Då hade de kanske fyra till fem ärenden på åtta timmar, nu är de uppe i 15-16 ärenden på samma tid. – Vi har jättediskussioner med arbetsgivaren hela tiden om minuter hit och dit, men vi hinner aldrig i fatt dem. Skämtsamt skulle man kunna säga ”Inför ackord, och sedan måste vi ut och tidsmäta varje liten insats.” Vi måste låsa fast arbetsgivaren i olika rimlighetsbedömningar, här har vi mycket fackligt arbete att göra.

Bussförare strömmar till facket efter vinst i Arbetsdomstolen

Lalla Lindström — Tue, 20 Mar 2012 11:53:59 GMT

Elva bussförare företrädda av Kommunal fick i mitten av februari rätt i Arbetsdomstolen. På ett bräde fick de mellan 28.000 och 61.000 kronor.

- Facket har verkligen börjat blomstra här på Traveller buss efter detta! Det berättar en glad Tiarana Larsson.

- Folk har helt enkelt sett att facket verkligen gör nytta. På en månad har 15-20 stycken nya gått med och fler och fler ansluter sig. Dessutom har det blivit lättare att få folk att jobba fackligt. Nu är vi hela sex arbetsplatsombud, säger Tiarana Larsson som tidigare var ensam som arbetsplatsombud på Traveller buss AB med 191 anställda. Hon är en av de elva som fått ersättning – 20 000 kronor i skadestånd och dessutom retroaktiv ersättning för förlorat stockholmstillägg sedan juli 2009. För Tiarana Larssons del blev det totalt 58.000 kronor, eftersom hennes retroaktiva pott landade på 38.000 kronor. Stockholmstillägg Bakgrunden är att förare i Stockholm har några kronor extra per timme i avtalet – på grund av trafiksituationen, som stundtals är så illa att det i media kallats för ”trafikinfarkt”. Förarna på Traveller, som är ett dotterbolag till Bergkvara buss, har dock inte haft Stockholmtillägget. De förare som tvisten gällde kör servicelinjer och flexlinjer. Arbetsgivaren har hävdat att Traveller kör för Färdtjänstnämnden, eftersom det är den nämnden som upphandlat trafiken. Kommunal har dock hävdat att nämnden inte är arbetsgivare, utan att Traveller kör för SL, Storstockholms lokaltrafik. Arbetsdomstolen gav Kommunal rätt. Och inte bara bussförarna själva fick skadestånd, utan också Kommunal som organisation - 50 000 kronor. Jättenöjd - Det var otroligt spännande att vara med i Arbetsdomstolen. Flera kolleger trodde att det inte skulle gå vägen, men jag var faktiskt positiv hela tiden, säger Tiarana Larsson som kommer ihåg exakt klockslag när domen, efter att ha blivit uppskjuten många gånger, slutligen kom: Den 15:e februari klockan 14. - Jag kände mig bara alldeles jättenöjd och också stolt över att vara med i Kommunal! Det var häftigt. Av de 58 000 kronor som Tiarana Larsson fått lägger hon för säkerhets skull undan hälften till skatt. - Annars ska jag använda pengarna till att fixa lite i min lägenhet, jag vill bland annat ha nya bokhyllor. Kanske räcker det också till någon resa!

"Involvera medlemmarna!"

Anna Sjögren — Fri, 16 Mar 2012 14:37:55 GMT

I maj kan han bli nästa LO-ordförande. Om Tobias Baudin blir vald vill han göra LO mer närvarande i människors vardag.

Idag arbetar LO bland annat med skolinformation och uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Dessutom med projektet ”Stora Resan” där målet är att lyssna på 100 000 personers tankar om hur facket ska utvecklas. Tobias Baudin tycker att det är en bra början, men att det krävs mer. - LO måste fortsätta på den vägen, lyssna, ta avstamp nu men sikta på framtiden. Ett fackligt arbete som gör både vardagen och arbetslivet bättre. För alla medlemmars skull måste LO återta sin position i samhället. För att uppnå detta kan man arbeta på flera sätt, menar Tobias Baudin. - Facket måste vara än mer närvarande ute på arbetsplatserna samtidigt som LO för medlemmarnas talan i samhällsdebatten och påverkar politikerna. Som Kommunals förste vice ordförande är det just så han arbetar. - Jag prioriterar att träffa medlemmar, arbetsplatsombud och förtroendevalda. ”Hur ser du på Kommunal och på hur vår organisation ska utvecklas framåt?” vill jag veta. Medlemmarnas berättelser är mycket viktiga för mig. - Men det gäller att inte bara lyssna utan att även göra något åt det som tas upp. På olika sätt och på olika arenor. Ute i organisationen är det bra om det kan ske tillsammans med medlemmarna, säger Tobias Baudin. Att involvera medlemmarna, sätta sig ner och gemensamt gå igenom vilka möjligheter som finns, är viktigt, menar han. Och att återkoppla om vad som är möjligt att göra och hur arbetet fortskrider. - Den medlem som inte får veta vad som händer i det egna ärendet blir självklart frustrerad och så stämplas Kommunal med ”de gör inget”. Sista helgen i maj avgörs det om Tobias Baudin lämnar Kommunal för LO. Valet tar han med ro. - Jag skulle med glädje tacka ja till att leda LO. Men blir jag inte vald har jag ett mycket viktigt uppdrag som Kommunals förste vice ordförande, ett jobb jag trivs väldigt bra med. Det går ingen nöd på mig hur det än går.

Kommunal och personalchefen hjälps åt att värva

Anna Norrby — Fri, 16 Mar 2012 10:19:53 GMT

I teorin kan det se illa ut: Inget nytt samverkansavtal på över tio år. Svårigheter att hitta arbetsplatsombud som brinner för uppdraget. Uppköpt av storkoncernen Aleris. Men på Nackageriatriken är det öppna dörrar för Kommunal, och sektionen gör tummen upp.

- På Nackageriatriken informerar personalchefen tänkta medlemmar vart de kan vända sig för att komma i kontakt med Kommunal, säger Carina Wester, huvudskyddsombud och vice ordförande i Kommunal HS Södra länet. Hon tycker att det är synd att medlemmar på arbetsplatsen inte tar på sig uppdrag och tar tillvara de möjligheter till påverkan genom samverkan som de har. Personalchefen Björn Sjögren vill ha facket med vid personalärenden. - Det är bra att ha en samtalspartner, säger han. Företaget bedriver specialistsjukvård för personer över 65 år. De har nyligen fått pris för bästa arbetsplats för äldre arbetstagare. Kommunal har även en personalrepresentant i företagets styrelse – undersköterskan Fikret Fazel. - Vi personalrepresentanter går igenom utgifter och intäkter och vi får komma med egna förslag. När jag började kunde jag inget om ekonomi, men jag har gått kurser genom facket, säger Fikret Fazel. Inför mötena går representanterna igenom rapporterna med en ekonom i företaget. - Då kan vi fråga om allt vi inte förstår. Byte av driftsform ingen stor betydelse När hon började här bedrevs verksamheten av landstinget. 2001 tog personalen över, och sedan 2006 ingår Nackageriatriken i Aleris. Fikret Fazel tycker inte att bytet av driftsformen har gjort så stor skillnad. Hon säger att dekänner sig fria i arbetet och att ledningen är tillgänglig. - Vi blir sedda och uppskattade, det satsas på friskvård och utbildningar. Man får aldrig svaret nej om man kommer med förslag. Nackageriatriken är med i Pacta som tecknat det centrala samverkansavtalet FAS. Men aktiviteterna kring att utveckla samverkan enligt FAS har inte varit hög inom Pactaföretagen. Björn Sjögren säger att samverkanssystemet fungerar ändå. - Själva avtalet är inte uppdaterat, men med så många anställda som varit här länge finns ett ömsesidigt, förtroende som har stor betydelse. Man har arbetsplatsträffar på alla enheter och en samverkansgrupp som också är skyddskommitté. Många förbättringsförslag Han har flera förslag till hur arbetsmiljön och inflytandet kan förbättras inom privata vårdföretag. - Var konkreta men tänk på att angreppssättet är viktigt. Antingen dammsuger man upp missnöjet och levererar det i en skottkärra, eller så försöker man analysera problemen tillsammans. Försök få till en förtroendefull dialog! Carina Wester tycker att samarbetet funkar bra. - Det är svårt att värva arbetsplatsombud, men sektionen och personalchefen håller kontakt. Han är mån om att det ska finnas fackliga representanter. När vi skulle göra arbetsplatsbesök på natten häromveckan var det Björn som kontaktade avdelningarna och sa: Öppna dörrarna i natt, Kommunal kommer!

Arbetsmiljö som grupparbete

Anna Sjögren — Tue, 13 Mar 2012 14:58:38 GMT

På Högestad gård är arbetsmiljön en prioriterad fråga och något som ofta diskuteras på arbetsmöten. Ett del i det framgångsrecept som gör att arbetsgivaren Fredric Piper nu belönats med årets upplaga av Lantbrukets arbetsmiljöpris.

Fredric Piper är glad över utmärkelsen Lantbrukets arbetsmiljöpris. - Det är väldigt roligt att en fråga vi prioriterar blir uppmärksammad, säger han. Arbetsmiljöfrågor har en given plats högt upp på dagordningen och diskuteras ofta på arbetsplatsen Högestad gård. - Både jag och de anställda tycker det är viktigt. Vi diskuterar tillsammans fram bästa sättet att lösa arbetsuppgifter på säkrast möjliga sätt. De anställda kommer ofta med idéer, säkert är det många av dem som nu belönas med det här priset, tror Fredric Piper. Han tycker Högestad kommit en bit på väg med arbetsmiljön, men tänker inte slå sig till ro med det. - Nej, jag ser gärna att vi blir ännu bättre och har inget emot att vara en förebild för andra när det gäller arbetsmiljöfrågor. ”Bra samtalsklimat” Lars Lundqvist har jobbat länge på gården och tycker det är rätt att hans arbetsgivare prisats för gott arbetsmiljöarbete. - Det finns ett bra samtalsklimat här, vi kan diskutera oss fram till lösningar. Det är inte på alla ställen det är så. På senare tid har stora förbättringar gjorts på gården, nya bättre byggnader har uppförts. Bland annat har ett nytt kostall byggts. Lösningarna diskuterades fram i grupp och Lars Lundqvist är mycket nöjd med resultatet. - Vi har fått ljusa och fräscha byggnader med golvvärme. Det är stor skillnad från de kalla, mörka byggnaderna vi hade förut. Förutom att gården arbetar systematiskt med att säkra arbetsmiljön genom bland annat regelbundna skyddsronder och företagshälsovård, finns även en fungerande rutin för att få till snabba beslut vid akuta problem. Det är något som uppskattas bland de anställda. - På fredagsmötet kan vi ta upp en fråga som behöver lösas snabbt. På måndagen träffas ledningsgruppen och då kan ett beslut klubbas. Snabbt från ord till handling, säger Lars Lundqvist.

Yrkes-SM nästa!

Anna Sjögren — Wed, 08 Feb 2012 11:38:55 GMT

Fem lag har segrat i lika många deltävlingar inför SM i omsorg. Nu väntar hårdträning för vinnarlagen, i maj står slaget om SM-guldet.

Runt om i landet har regionala uttagningar till Yrkes-SM genomförts och fem lag har nu kvalificerat sig till tävlingarna i omsorg. Yrkes-SM äger rum 30 maj-1 juni 2012 i Malmö. Tävlingarna i omsorg går ut på att deltagarna får ta sig an ett antal vårdtagare, spelade av statister. Efteråt bedöms hur de löst uppgifterna. Det är viktigt att kunna använda sig av sina medicinska kunskaper, men minst lika viktigt är bemötandet av vårdtagarna. I årets SM kommer också flera nya tävlingsmoment som prövar de tävlandes kunskaper på olika sätt. Guldmedaljörerna kommer att representera Sverige i Yrkes-VM i Leipzig i juli nästa år.

Platser kvar till inspiration för förskola och grundskola

Anna Sjögren — Tue, 31 Jan 2012 12:25:33 GMT

27-30 mars är det dags för ”Inspiration och guldkorn”, fyra inspirationsdagar för personal inom förskola och grundskola. Med fokus på erfarenhetsutbyte ska deltagarna inspireras att utveckla sin egen verksamhet. Kom in med din anmälan senast sista februari.

Kommunal är en av arrangörerna till ”Inspiration och guldkorn” som riktar sig alla som arbetar inom förskola, skolbarnomsorg, måltidsverksamhet och andra yrkesområden inom förskola och grundskola. Under de fyra dagarna finns över 250 seminarier att välja bland och exempelvis Pär ”Glada Hudik” Johansson, Stina Lundberg-Dabrowski, Mark Levengood och Kommunals ordförande Annelie Nordström finns bland föreläsarna. Seminariedagarna äger rum på Conventum i Örebro 27-30 mars. Deltagaravgiften är låg och det går att anmäla sig till endast halvdag. Anmälningstiden är utökad, det går att anmäla sig hela februari på webbplatsen .

Prisvärt vara medlem i Kommunal

Anna Norrby — Wed, 25 Jan 2012 12:58:17 GMT

Ibland möter vi påståendet att det är dyrt att vara med i Kommunal. Då är rätta tillfället för dig som förtroendevald att starta ett samtal som bygger på fakta. Enbart försäkringarna som ingår gör medlemskapet till en god affär.

En del av medlemsavgiften går till försäkringarna hos Folksam. Den som går ur Kommunal kan inte skaffa motsvarande försäkringar för samma kostnad hos försäkringsbolaget. - Det är bara hemförsäkringen och olycksfallsförsäkringen som går att köpa privat hos Folksam. De andra försäkringarna som ingår kan du inte köpa individuellt, de är skräddarsydda för ändamålet. Det går att skaffa sig liknande skydd, men då sticker kostnaderna iväg, säger Christer Landelius, förbundsansvarig på Folksam för Kommunals försäkringar. Dyrare köpa försäkring utan medlemskap En privat hemförsäkring motsvarande den som ingår i medlemskapet i Kommunal blir cirka 500 kronor dyrare per år. En olycksfallsförsäkring på samma invaliditetsbelopp blir minst 600 kronor dyrare per år. Barngruppliv, Inkomstförsäkring och Kompletterings-TGL (livförsäkring för medlemmar hos arbetsgivare utan kollektivavtal) kan inte köpas privat över huvud taget hos Folksam. Förutom de försäkringar som ingår väljer många medlemmar att teckna tilläggsförsäkringar hos Folksam. Drygt 60 procent av Kommunals medlemmar har tecknat sjuk- och efterlevandeförsäkring för ett fast belopp mellan 50 och 125 kr per månad, beroende på ålder. - Det är en ren gruppförsäkring som Folksam inte har i sitt utbud för privatpersoner. Visst kan man köpa en individuell livförsäkring, men då för betydligt högre summor. Premierna för tillvalsförsäkringarna dras ofta på lönen tillsammans med medlemsavgiften, något som kan ge intrycket att kostnaden för fackavgiften är högre än vad den är. - Vi råder alla medlemmar som av ekonomiska skäl överväger att lämna Kommunal att först räkna på vad det kostar att köpa försäkringsskyddet privat, säger Jenny Hammenstig Lundgren, ombudsman på Kommunal. Fördelning av medlemsavgiften Så här fördelas medlemsavgiften. Försäkringarna är en betydande post men också en heltäckande och prisvärd trygghet om man ser till vad som ingår.

”Få alla med på avtalsresan”

Anna Sjögren — Tue, 24 Jan 2012 13:55:24 GMT

De första avtalskraven har överlämnats och avtalsrörelsen har inletts på allvar. Lenita Granlund förbereder sig för ett händelserikt 2012.

Startskottet har gått för avtalsrörelsen 2012. Berätta, vad händer nu? - Vi har lämnat våra avtalskrav till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som är arbetsgivarorganisationen vi förhandlar med först, och vi har även fått deras krav. Målet är att det ska finnas ett nytt avtal om löner och arbetsvillkor den 31 mars. Därutöver ska vi förhandla cirka 70 avtal under 2012. Det är alla avtal med undantag för trafiken, där bara KFS Trafik förhandlas i år. Vi har gemensamma krav med 10 andra LO-förbund och känner oss trygga och starka genom att vi är så många, starka nog att bära hem våra krav. Vilka är de viktigaste kraven? - Lönekravet är 860 kronor plus en jämställdhetspott på 100 kronor. Potten ska riktas till kvinnodominerade yrkesgrupper som vi ser som felavlönade, exempelvis undersköterskor och barnskötare. Det är yrken som kräver 3-årigt omvårdnadsprogram, ändå skiljer det 2 500 kronor i lön om man jämför med en industriarbetare som gått 3-årigt industriprogram. Man kan tydligt se att ju fler kvinnor det är i ett yrke, desto lägre lön och ju fler män i ett yrke, desto högre lön. Det är det vi kallar värdediskriminering. Det kan inte vara så i ett modernt samhälle att kvinnodominerade yrkesgrupper alltid tjänar sämre än mansdominerade. Ett annat krav vi ställt är tryggare anställningar för visstidsanställda. Vi vill korta tiden som det ska gå att vara till exempel timmis eller vikarie, så att man snabbare kan få en fast anställning. Situationen för många visstidsanställda är orimlig, att gå med telefonen i handen och ständigt vänta på att kanske få jobba, aldrig kunna planera. De saknar trygghet och diskrimineras både vad gäller lön och arbetsvillkor. Det är inte okej. Vi tar också upp arbetskläder. I mansdominerade yrken ses det som självklart att arbetsgivaren bekostar det, men av någon anledning inte i kvinnodominerade. Ett annat krav är begränsad användning av delade turer. Det här är bara ett axplock förstås, annars får vi sitta här i timmar. Under hösten har det talats mycket om vikten av att ständigt vara aktiv och värva nya medlemmar. Vilken betydelse har det för avtalsrörelsen? - Det är väldigt enkelt. Ju fler medlemmar, desto bättre avtal. För att kollektivavtalen ska få legitimitet, för att vi ska kunna upprätthålla vilkoren, behöver många vara organiserade. Är organisationsgraden för låg kan arbetsgivarna vägra förhandla och då blir det lagens miniminivåer man får falla tillbaka på. Det skulle innebära att arbetsgivarna har fritt fram att sätta vilka löner som helst och utan kollektivavtal försvinner ob-ersättningar, fler semesterdagar, arbetstidsreglering, arbetstidsförkortning och mycket annat som regleras i kollektivavtalen. Att vara ansluten till facket är viktigt både för den enskilde och för kollektivet. Vad vill du att organisationen ska tänka på i avtalsrörelsen? - Gå ut och prata med medlemmarna på arbetsplatserna om att det är avtalsrörelse och vilka kraven är. Det är viktigt att alla är med på avtalsresan – om det skulle gå till konflikt är det av största vikt att medlemmarna sluter upp. Därför är det bra att alla förtroendevalda håller sig informerade om vad som händer i avtalsrörelsen. Jag har startat en avtalsblogg för att förenkla, där kan man enkelt få de senaste nyheterna. Avtalsrörelsen är en fråga för alla.

"När det går bra känner vi oss världsbäst"

Anna Sjögren — Mon, 23 Jan 2012 09:20:36 GMT

På sektionen i Kristianstad är strategin vid arbetsplatsbesök – att inte ha någon strategi.

- Jag lämnar det mesta öppet inför ett besök och använder tiden till det medlemmarna vill prata om, säger Ulrica Malmberg förtroendevald.

På sektionen som sedan nyår heter Kristianstad Omsorg satsas det på att låta dem man besöker sätta agendan vid besök på arbetsplatser och i skolklasser . - Jag förbereder mig bara genom att ta reda på hur många jag ska träffa och om det finns många oorganiserade eller om de flesta redan är medlemmar. Men i övrigt lämnar jag det öppet för de frågor de vill ta upp på just det stället. Jag lyssnar in, det brukar visa sig ganska snabbt, berättar Ulrica Malmberg. Hon menar att majoriteten är glada över besöken. Det är sällan någon är kritisk eller arg. Men det händer det med och Ulrica Malmberg ser det positiva i det. - Är det någon som är arg eller besviken på Kommunal är det klart att de ska få lufta det. Deras upplevelse måste respekteras. Kanske har vi gjort något fel och då är det ju jättebra att kunna rätta till det, tycker hon. Sektionen gör många besök över året och försöker fånga upp både frågeställningar och problem. Medlemmar värvar de också, det går av bara farten. "Det måste vara roligt" Pia Hallqvist, sektionens ordförande, tror att en viktig förutsättning för ett bra resultat är att man tycker det är roligt med arbetsplatsbesöken. - Står man där och inte trivs skickar man fel signaler och kan rentav göra mer skada än nytta, säger hon och berättar att de på sektionen delar upp arbetsuppgifterna efter intresse. Ulrica Malmberg är en av dem på sektionen som tycker mycket om att åka ut på besök, både på arbetsplatser och skolor. Idag träffar hon elever på Milnergymnasiets vård- och omsorgsprogram. Efteråt är hon nöjd. - Det gick jättebra, vi skrev in 34 av 37 elever som studerandemedlemmar, ler hon. Ulrica Malmberg tar inte med sig någon powerpoint när hon besöker arbetsplatser eller skolor. Däremot material att dela ut. Idag hälsar hon på Milnergymnasiet där 34 av 37 blev studerandemedlemmar. Foto: Lina Karna Kippel Precis som vid arbetsplatsbesöken försöker hon när hon åker ut till skolor känna av vad eleverna vill prata om. - Ibland står vi i korridoren utanför klassrummet och pratar om lite allt möjligt. Ofta är det flera som redan då blir intresserade av studerandemedlemskap. Då kan vi ägna tiden i klassrummet åt annat. Jag har aldrig powerpoint eller någon annan presentation med mig, vi pratar om det de vill veta mer om, ofta arbetsmiljöfrågor. Vid skolbesöken är de vanligen två från sektionen. - Då hinner vi både svara på frågor och hjälpa till att skriva in nya medlemmar. Det är viktigt att vi är noga med att förklara vad de skriver på, säger Ulrica Malmberg. Trots att det bitvis kan vara ett tufft klimat i en skolklass tycker hon att det är spännande med skolinformation. Nu har hon massor av rutin, men i början var det ovant. Då fick hon en trygg inskolning av de andra på sektionen. - Jag har alltid kunnat fråga och få stöd. Den tryggheten har varit viktig för mig och gjort att jag kunnat växa in i rollen, berättar Ulrica Malmberg. Värvar per telefon På sistone har telefonen ofta använts för att värva medlemmar. Sektionen får kopia på anställningsbevisen och ringer upp dem som fått nytt jobb. - Jag har upplevt att man många gånger får ut nästan mer när man ringer, då ställs fler frågor. Men det kanske inte är konstigt, då har man ju chans att ställa vilka frågor som helst. - Vi har koll på vem det är vi ringer, till exempel på LAS-dagarna. Personen känner sig sedd och förstår att vi vet vad vi pratar om. Sen kan samtalet leda vart som helst, fyller Pia Hallqvist i. Sektionen har olika knep för att peppa upp sig själva. Ett sådant är den whiteboard som finns på expeditionen, där de sätter ett streck varje gång de värvat en ny medlem. - I somras kunde vi sätta nästan 300 streck på den, berättar Ulrica Malmberg. - Vi smygtävlar lite mot andra sektioner och blir glada när vi har flyt, känner oss världsbäst. När man gör saker roligt, då går det bra, avslutar Pia Hallqvist.

Bloggarna under samma paraply

Anna Norrby — Mon, 23 Jan 2012 09:02:23 GMT

Sedan en tid finns Kommunals bloggar samlade på webben. Du hittar dem via rubriken Bloggar i den röda bården högst upp på startsidan för kommunal.se.

Bloggarna handlar om fackliga frågor ur Kommunals perspektiv och kommentarer i aktuella ämnen. Att följa dem är ett lätt sätt att hänga med i debatten och vara insatt i Kommunals agenda. Senast i raden är Avtalsbloggen som skrivs av Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund. Sedan tidigare bloggar Kommunals ordförande Annelie Nordström om sin vardag med arbetsplatsbesök och ministermöten och Kommunals utredare som förser läsarna med fakta och analyser.

2012

Fri, 20 Jan 2012 14:26:59 GMT

Öppen dörr till personliga assistenter i Ludvika

Anna Norrby — Thu, 29 Dec 2011 14:02:18 GMT

Det behöver inte vara svårt att värva personliga assistenter. Ludvikasektionen blev glatt överraskad när Fyrklöverns Assistans bjöd in facket.

- Det känns kul att företaget ville ha med oss från början när de startade här i Ludvika. De menar att nöjd personal ger nöjda brukare, säger Camilla Lönnqvist, sektionsföreträdare med vana från privata företag. Nu har hon besökt de elva enheterna, värvat medlemmar och under två timmar gått igenom rättigheter och medlemsförmåner. Det finns ett intresse för studier, särskilt för kursen om vardagsjuridik. Hon tar också upp hur det går till att skriva en motion för att påverka Kommunal. Varje ställe får en pärm med facklig information som avdelningen har tagit fram. Snar t väntar även ”homepartyn” för personliga assistenter. - En medlem öppnar sitt hem, vi fixar mat och pratar om fackliga frågor. Det ska bli mysigt, avslutar Camilla Lönnqvist.

”En inspirerande tid”

Anna Sjögren — Thu, 29 Dec 2011 13:46:49 GMT

Anders Bergström gläds över de senaste månadernas plussiffror. Han ser att det beror på den ökade närvaron på arbetsplatserna och sektionernas strävsamma slit och goda arbete.

Nu har vi haft två månader på raken med plus i medlemsstatistiken. Är läget lugnt nu? Läget är aldrig lugnt! Värvning måste vara en ständigt prioriterad arbetsuppgift. Att lyssna på medlemmarna och värva nya. Att tillåta oss att prioritera, det är vår match. Det behöver vi lära oss. Finns det en krismedvetenhet i Kommunal? Både ja och nej. Ja på så sätt att vi märker att den fackliga tiden ifrågasätts och minskar. Det har blivit svårare att jobba fackligt och det märks i vardagen för många. Nej så tillvida att det inte varit tillräckligt stora nedskärningar för att det ska märkas ordentligt. Det finns fortfarande facklig tid, sektionerna kan hanka sig fram och det löper på. Försämringarna har kommit långsamt. De som sitter på sektionerna nu är inte samma personer som för tio år sedan, så de kan ju inte jämföra med hur det var då. De nya upplever inte att det är en kris. Den allvarligaste krisen kommer när arbetsgivarna talar om att de inte tänker förhandla med oss, för att vi inte är rätt motpart. ”Varför ska vi förhandla med er som inte har en majoritet bakom er?” Om du fick chansen att säga något till sektionerna om det här med att prioritera värvning, vad skulle det vara? Vi i ledningen har varit väldigt tjatiga, nött in budskapet om att värva. Men vi har inte lika ofta sagt vilket bra jobb som görs i organisationen. Det är vårt uppdrag att ge bra förutsättningar för att värvandet ska ta fart. Vi har prioriterat för många olika arbetsuppgifter och knutit upp svansarna på våra duktiga sektionsföreträdare. Nu ser vi vilken stor skillnad det blivit de senaste månaderna, när alla fått chansen att vara ute. Fantastiska resultat har det blivit! Du leder ett stort visionsarbete på Kommunal. Kan du berätta lite om det? Vi behöver en vision som alla kan. Den vi har idag är inte varken fel eller dålig. Men den är svår både att minnas och att kommunicera. Den gjordes för tio år sen och det är dags för en ny. Visionsarbetet ingår som en del av ett större arbete med att sätta Kommunal på kartan. Det är inte bara att ändra vision eller logotyp, utan ett långsiktigt och strukturerat arbete med att göra den fackliga kulturen bättre. Alla vi i Kommunal måste jobba mot samma vision. Det har pratats mycket om ett förändrat Kommunal, ett nytt arbetssätt. Varför är det viktigt att förändras? Vi kan istället se det som att Kommunal ska vara med sin tid. Vi lever i en ständigt föränderlig värld och medlemmarnas vardag kastas om hela tiden, det är nya metoder och arbetet utvecklas åt olika håll. Det är viktigt att vara med och inte fastna i gamla hjulspår. Idag måste vi kunna andra saker än igår. Det är inget som är varken farligt eller konstigt. Du har ju varit med ett tag nu, känns det fortfarande roligt att vara med och leda Kommunal? Det är roligare än någonsin! Det är en tid av glädje och lust – jag känner faktiskt inspiration varje dag på jobbet. Jag känner att Kommunal kan gå hur långt som helst!

Facket nu närmare förarna också på Bergkvara buss

Lalla Lindström — Thu, 22 Dec 2011 13:01:39 GMT

Nu är det klart med den nya fackliga samorganisationen också på Bergkvara buss. Arbetsplatsombud utses så att MBL-förhandlingarna ska kunna ske lokalt. Samorganisationen har tidigare införts på KR Trafik, Nettbuss och Stadsbussarna.

Genom den fackliga samorganisationen förs det fackliga arbetet längre ner på lokal nivå. Denna organisation införs pö om pö i de privata bolag som sträcker sig över länsgränserna – som Bergkvara buss med trafik runt om i landet. Tidigare fick alla förhandlingar skötas av ombudsmän på avdelningarna eller centralt på förbundet. - Genom den nya organisationen kommer facket närmare bussförarna. Närmast står Nobina på tur att föra förhandlingarna längre ner i sin organisation, berättar ombudsman Susanne Gällhagen. ”Ett bra fackligt arbetssätt” - Det här är ett bra sätt att arbeta fackligt över länsgränserna, säger Erik Lindecrantz. Han är sammankallande för de fackligt aktiva på KR Trafik – som var först ut med samorganisationen inom trafiken. Men samtidigt går det långsamt att få det effektivt, medger han. Det beror dels på att det är svårt att rekrytera arbetsplatsombud på alla depåer; på en del ställen jobbar bara 5-6 chaufförer. Dels beror det på att arbetsgivaren inte är lika intresserad av att förhandla på lokal nivå som Kommunal… Erik Lindecrantz vet dock hur han vill ha det när allt fungerar fullt ut: En huvudsaklig MBL-förhandlare för varje område/län, som också fungerar som kontakt ut mot arbetsplatsombuden på varje depå. Och runt fyra gånger årligen ska gruppen ha träffar med arbetsgivaren. Erik Lindecrantz representerar Gävleborg, där KR Trafik har en stor del av trafiken och många anställda. Där fungerar samorganisationen tillfredsställande, menar han - Här är vi nu tio stycken arbetsplatsombud, inklusive mig. Också i Uppsala län fungerar det bra. Men i övriga län där KR Trafik etablerat sig sackar vi efter. Där har vi en hel del att göra, konstaterar Eric Lindecrantz. - Vi efterlyser helt enkelt fler som vill vara fackligt aktiva och ställa upp som arbetsplatsombud!

Knepet är facklig närvaro på jobbet

Anna Norrby — Mon, 19 Dec 2011 11:56:17 GMT

En värvning är ingen värvning.

- Varje värvad medlem behöver värvas flera gånger om. Först vid inträdet, sedan varje gång man träffas, säger Jessica Svensson, sektionsföreträdare i Norrköping.

På Skärlundagatan 8 bor ett gäng unga med funktionshinder som just stuckit till sina jobb. Vårdarna Alexander Spångberg och Carola Vall går av morgonpasset av dagens delade tur när Jessica Svensson ringer på. Det är nog femte gången hon är här i år. Jessica anser att fackligt arbete ska bedrivas på arbetsplatserna, fast så här många besök på samma ställe är unikt. Men de har behövts. Boendet startade vid årsskiftet, och har redan haft tre chefer, problem med scheman och låg bemanning. Alexander Spångberg minns när han gick med i facket. Det var direkt efter gymnasiet, han arbetade på ett gruppboende. - Jag frågade några jobbarkompisar om de var med i facket, och det var de. Då gick jag också med. Hade de sagt något annat hade han lika gärna kunnat låta bli. Han visste knappt var facket var. Jessicas besök är bra, tycker han. - Vi kan prata och får veta vilka rättigheter vi har. Olika bud om arbetskläder Arbetskläder är en fråga som diskuteras. Föräldrar till ungdomarna har uttryckligen bett Carola Vall att inte ha arbetskläder, eftersom kläderna i deras tycke förstör hemkänslan. Så då slutade hon att bära dem. Men Alexander bär arbetskläder, han gillar fickorna som är bra att ha telefoner och nycklar i. - Släpp brukarperspektivet och skriv ned era egna synpunkter. Vi kan se till att de kommer med i underlagen inför nästa upphandling av arbetskläder, manar Jessica. Nu ringer telefonen i fickan. Färdtjänsten har en fråga. Efteråtpåpekar Jessica med ett litet leende, att han svarade på fritiden. Jessica har börjat undersöka hur de kan få hela turer istället. Det finns verksamheter som behöver personal några timmar på dagen, kan det gå att synka? Sådant brukar hon berätta om på arbetsplatsbesöken. - Kommunal måste försöka ändra på det som medlemmarna inte är nöjda med. Sedan kan vi kanske inte lyckas varje gång, vi får på nöten av arbetsgivaren ibland. Men medlemmarna ska veta att vi försöker! Ingen går väl med i en förening om man inte vet vad den pysslar med? LO ska lyssna på unga Jessica är inspiratör inom LOprojektet ”Den stora resan”, som går ut på att fackligt engagerade ska lyssna på sammanlagt 100 000 ungdomar. Hon vill att fler blir lyssnare. - Du får verkligen veta vad framtidens medlemmar vill och förväntar sig. Jag hoppas att Kommunal aldrig slutar med ”Den stora resan”, för den är guld värd. Det bästa är att träffas ansikte mot ansikte, men ibland passar telefonen bättre. På boendet sitter en lapp om nomineringsmöte i sektionen. För Alexander är det inte solklart vad ordet nominering står för. Då lockar det inte precis att gå dit. - Det är dessutom uråldrigt att inte kunna rösta på distans. Det gäller att se verkligheten i vitögat och arbeta fackligt utifrån den, säger Jessica.

Det talade ordets makt

Anna Sjögren — Wed, 14 Dec 2011 16:15:26 GMT

Kommunals målsättning för 2011 är att vända trenden – nu ska medlemssiffrorna peka uppåt igen. Tobias Baudin, förste vice ordförande, anser att arbetsplatsombuden har en viktig roll som Kommunals länk ut på arbetsplatserna.

Vad ser du som den allra viktigaste uppgiften för Kommunals arbetsplatsombud? - Kommunal är så stort, antalet arbetsplatser är enormt. Som arbetsplatsombud är man den som är närmast medlemmarna. Länken mellan arbetsplatsen och sektionen – åt båda hållen. Det är ett viktigt uppdrag. Där ingår att hålla koll på vilka av arbetskamraterna som är medlemmar i Kommunal och att erbjuda medlemskap till dem som inte är det och till nyanställda. När jag är ute på arbetsplatser kan det hända att arbetsplatsombudet säger ”alla här är medlemmar”. Men hur är det egentligen med vikarierna, frågar jag då. Det är lätt att glömma vissa grupper och de med osäkra anställningar är kanske de som allra mest behöver Kommunal. Hur kan arbetsplatsombuden värva nya medlemmar? - Till att börja med måste man ställa frågan: är du med i Kommunal? Det gäller också att ha koll på att alla är anslutna till rätt fackförbund. Och som sagt, glöm inga grupper. Till exempel de visstidsanställda. I de branscher som är bemannade dygnet runt är det viktigt att hålla kontakten även med nattpersonalen. Ser du att det finns saker som sektionerna kan göra för att hjälpa arbetsplatsombuden? - Idealet skulle vara att alla arbetsplatsombud ställer frågan till arbetskamraterna, ”är du med i facket?” och sen argumenterar för medlemskapets värde. Men idag är det inte en självklarhet. Därför måste sektionerna vara ute på arbetsplatserna och hjälpa till. Det ligger också på sektionerna att vara aktiva på arbetsplatser där det saknas ett arbetsplatsombud. Dessutom ska ombuden alltid kunna vända sig till sektionen för stöd eller för att få ett besök på arbetsplatsen. Gör Kommunal något centralt för att stötta arbetsplatsombuden? - Ja, absolut. Värvningshjulet till exempel, vår kurs på webben. Där finns många tips som är användbara för ett arbetsplatsombud. Vi tar även fram annat material – men det är det talade ordet som är viktigast. Samtalet på arbetsplatsen. Allt annat är bara komplement. Det finns alltså inte arbetsplatsombud på alla arbetsplatser. Hur kan ombuden bli fler? - Det optimala vore att det på varje arbetsplats fanns en representant för Kommunal, ett arbetsplatsombud. Idag är det inte så. Sämst täckning är det inom det privata området. Där är det också lägst organisationsgrad, man kan tydligt se att de sakerna hör ihop. Det är ju medlemmarna på arbetsplatsen som väljer sitt arbetsplatsombud. Vi får peppa medlemmarna att bli mer aktiva, till exempel gå medlemsutbildningen. Efter en sådan utbildning är möjligheten stor att man vill engagera sig som förtroendevald i Kommunal. Då gäller det att vi finns där och ger dem möjligheten.

Värvar medan potatisen kokar

Anna Norrby — Wed, 14 Dec 2011 15:40:07 GMT

”Facket Gotland” är ett LO-gemensamt projekt för att stärka den fackliga verksamheten på ön. Företrädarna nischar sig och jobbar över fackliga gränser. Mattias Jakobsson är vårdbiträdet som värvar medlemmar till alla. Mitt Kommunal hängde med på ett av hans otaliga arbetsplatsbesök.

Nummer ett är att pricka in rätt tidpunkt för besöket. På Roma äldreboende en dryg mil utanför Visby är morgonbestyren avklarade. Höstsolen värmer löven utanför altandörren. I det kombinerade allrummet och köket donar undersköterskorna Gunilla Wallin och Anna Larsson. Det vankas chili con carne. - Hej, jag heter Mattias Jakobsson och kommer från Kommunal. Har ni tid en stund? - Jodå, vi sätter oss på kontoret, säger Gunilla Wallin medan hon sätter på potatisen. Längre tid än ett potatiskok behöver inte ett arbetsplatsbesök ta. Vi hjälps åt att genom en glasruta hålla koll på spisen och de boende som är på benen. Mattias Jakobsson är just nu anställd av LO för att genomföra försäkringsinformation på ön. Han har även kvar sin tjänst i äldreomsorgens vikariepool för hela Gotland. Kontoret i Arbetarrörelsens hus delar han med SEKO Post. Att sitta blandat och hjälpas åt över avtalsgränserna ska rädda kvar facken på ön. Han kränger av sig ryggsäcken och mössan och frågar om äldreboendet har några nya som inte är med i facket. Svaret blir nix, och i somras gick sommarvikarierna med. Då värvade Mattias 28 vikarier inom äldreomsorgen på två och en halv vecka. När han nu istället helt sonika frågar det erfarna arbetsplatsombudet Gunilla Gardell och hennes arbetskamrater varför de är med i Kommunal, då studsar jag till. De har väl koll? - Jag hoppas att jag får hjälp den dag jag behöver det, säger Gunilla Wallin. - Vi har bra försäkringar och får hjälp med arbetsmiljön, lägger Anna Larsson till. - Vi fick ju helt nya lokaler tack vare Arbetsmiljöverket och Kommunal. Arbetsmiljön och boendemiljön var urusel innan, men numera bor de gamla som på ett hotell här, konstaterar arbetsplatsombudet Gunilla Gardell som även är skyddsombud. Det blir ett samtal om arbetsmiljön, om varför det inte är någon vits med att ligga på många timmar plus och snåla med semestern, och om försäkringarna. Mattias Jakobsson besöker Anna Larsson, Gunilla Wallin och Gunilla Gardell på Roma äldreboende. Foto: Tommy Söderlund Mattias lyssnar och pepprar på med fakta och lägger några tablettaskar från LO, pennor och försäkringsfoldrar på bordet. Frågar i förbifarten om de har medlemsblanketter? Jodå, Gunilla Gardell har koll på dem, och på att potatisen strax är klar. Under koktiden har Mattias hållit medlemmarna varma, och det smittar förhoppningsvis av sig. Det sista han hinner klämma in är en inbjudan till tjejkvällen på Arbetarrörelsens hus. - Lite bubbel och snittar och så går vi igenom pensionen. Anmäl er! Gunilla Gardell uppskattar besöket. - Man är lite slö på att komma iväg själv, därför är det kanon att Mattias kommer. Det sker på min arbetsplats, min hemmaplan och det är då jag vågar fråga. -Det är kanon att Mattias kommer hit, tycker Gunilla Gardell. Foto: Tommy Söderlund Hon vänder sig mot köket och säger att de försöker skapa en lugn stund, inte skramla med disken utan sitta ned och äta med de boende. Det ångar ur kastrullen och salladen ser god ut. Vi förstår vinken. Efteråt säger Mattias: - Hinner Annelie Nordström göra ett arbetsplatsbesök i veckan, ja då hinner vi andra också. Varifrån han får sin energi och inspiration? I bakluckan finns svaret bland klubbväskor och innebandybollar. Som tränare för ett flicklag i Endre IF har han lärt sig ta folk och jobba mot gemensamma mål.