Startskottet har gått för avtalsrörelsen 2012. Berätta, vad händer nu?

- Vi har lämnat våra avtalskrav till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som är arbetsgivarorganisationen vi förhandlar med först, och vi har även fått deras krav. Målet är att det ska finnas ett nytt avtal om löner och arbetsvillkor den 31 mars. Därutöver ska vi förhandla cirka 70 avtal under 2012. Det är alla avtal med undantag för trafiken, där bara KFS Trafik förhandlas i år.

Vi har gemensamma krav med 10 andra LO-förbund och känner oss trygga och starka genom att vi är så många, starka nog att bära hem våra krav.

Vilka är de viktigaste kraven?

- Lönekravet är 860 kronor plus en jämställdhetspott på 100 kronor. Potten ska riktas till kvinnodominerade yrkesgrupper som vi ser som felavlönade, exempelvis undersköterskor och barnskötare. Det är yrken som kräver 3-årigt omvårdnadsprogram, ändå skiljer det 2 500 kronor i lön om man jämför med en industriarbetare som gått 3-årigt industriprogram.

Man kan tydligt se att ju fler kvinnor det är i ett yrke, desto lägre lön och ju fler män i ett yrke, desto högre lön. Det är det vi kallar värdediskriminering. Det kan inte vara så i ett modernt samhälle att kvinnodominerade yrkesgrupper alltid tjänar sämre än mansdominerade.

Ett annat krav vi ställt är tryggare anställningar för visstidsanställda. Vi vill korta tiden som det ska gå att vara till exempel timmis eller vikarie, så att man snabbare kan få en fast anställning. Situationen för många visstidsanställda är orimlig, att gå med telefonen i handen och ständigt vänta på att kanske få jobba, aldrig kunna planera. De saknar trygghet och diskrimineras både vad gäller lön och arbetsvillkor. Det är inte okej.

Vi tar också upp arbetskläder. I mansdominerade yrken ses det som självklart att arbetsgivaren bekostar det, men av någon anledning inte i kvinnodominerade. Ett annat krav är begränsad användning av delade turer. Det här är bara ett axplock förstås, annars får vi sitta här i timmar.

Under hösten har det talats mycket om vikten av att ständigt vara aktiv och värva nya medlemmar. Vilken betydelse har det för avtalsrörelsen?

- Det är väldigt enkelt. Ju fler medlemmar, desto bättre avtal. För att kollektivavtalen ska få legitimitet, för att vi ska kunna upprätthålla vilkoren, behöver många vara organiserade. Är organisationsgraden för låg kan arbetsgivarna vägra förhandla och då blir det lagens miniminivåer man får falla tillbaka på. Det skulle innebära att arbetsgivarna har fritt fram att sätta vilka löner som helst och utan kollektivavtal försvinner ob-ersättningar, fler semesterdagar, arbetstidsreglering, arbetstidsförkortning och mycket annat som regleras i kollektivavtalen. Att vara ansluten till facket är viktigt både för den enskilde och för kollektivet.

Vad vill du att organisationen ska tänka på i avtalsrörelsen?

- Gå ut och prata med medlemmarna på arbetsplatserna om att det är avtalsrörelse och vilka kraven är. Det är viktigt att alla är med på avtalsresan – om det skulle gå till konflikt är det av största vikt att medlemmarna sluter upp. Därför är det bra att alla förtroendevalda håller sig informerade om vad som händer i avtalsrörelsen. Jag har startat en avtalsblogg för att förenkla, där kan man enkelt få de senaste nyheterna. Avtalsrörelsen är en fråga för alla.