Skolorna rustar för kraven i nya läroplanen, skollagen och beslutet om att införa lärarlegitimation. Men missuppfattningar om lärarrollen kan drabba Kommunals medlemmar trots att de behövs i skolan.
I nya läroplanen för förskolan, som träder i kraft den 1 juli 2011, nämns barnskötarna för första gången som en självklar yrkesgrupp i förskolan. Men i de regler på grundskolans område som nu införs ligger fokus på lärarna. Likväl kan förändringarna ha betydelse på sikt och Kommunal arbetar för att stärka medlemmarnas position i grundskolan.
Det finns en del förutfattade meningar om vad förändringarna i skollagen innebär, och dessa kan slå tillbaka på Kommunals medlemmar, enligt Tom Jansson, ombudsman på Kommunal. - Det är många som har missuppfattat de förändringar som kommer nu när det gäller lärarnas roll och uppdrag, säger han.
Lärarens roll är nu att ansvara för undervisningen och att sätta betyg, och för att få göra det krävs att läraren har lärarlegitimation. Från 1 augusti i år börjar Skolverket utfärda lärarlegitimationer och den 1 juli 2015 gäller de nya legitimationsreglerna fullt ut. - Även om en lärare ansvarar för undervisningen så innebär inte det att andra yrkesgrupper, som till exempel barnskötare och elevassistenter, inte längre får arbeta i klasserna. Nu går det rykten om att ingen annan än lärare får undervisa, men den det handlar om två skilda saker. Skollagen och förarbetena till den har varit tydliga om att det till och med är bra att få in olika kompetenser när det gäller själva innehållet i undervisningen, säger Tom Jansson.
Han berättar att det under en längre tid har pågått en förskjutning av lärarnas arbetsuppgifter in på områden som Kommunals medlemmar traditionellt arbetar inom i grundskolan. Något som Kommunal fått signaler om från bland annat Lärarförbundet. Det finns också exempel på skolor där lärare i de tidigare årskurserna schemaläggs för tjänstgöring inom fritidsverksamheten, till exempel för att öppna fritids på morgonen. Förhållandet att arbetsgivare dessutom förutsätter att lärarna ska utföra vissa vaktmästerisysslor och städa av toaletter under skoldagen dyker upp vid jämna mellanrum. - Utvecklingen innebär att arbetsgivare på en del håll ser en framtid där man tror att vissa yrkeskategorier måste avvecklas, och det kan naturligtvis ställa till det, säger Tom Jansson.
I skolreformerna som nu införs finns ingen grund för att förändra villkoren till det sämre för Kommunals cirka 30 000 medlemmar som arbetar inom grundskolan. Tom Jansson spår istället att behovet av barnskötare i praktiken kommer att öka samtidigt som reformerna slår igenom. - Tittar man på hur många som sökte till nya lärarutbildningarna så ser man att antalet sökande minskat. Den minst attraktiva inriktningen är förskollärare, vilket innebär att det kommer att finnas en brist på förskollärare framöver. Därför kommer det att finnas ett stort behov av utbildade barnskötare för att kunna uppfylla de krav som finns i läroplan och skollag.
Parallellt löper en annan trend med fler osäkra anställningar och även uppsägningar av barnskötare. - Visstidsanställningarna har ökat markant, med cirka 20 procent, i hela branschen för barnskötare, oavsett om det är skola eller förskola.
Statistik från Sveriges Kommuner och Landsting och undersökningar som Kommunal genomfört bland förtroendevalda i alla sektioner visar att väldigt många arbetsgivare har som ambition att minska antalet barnskötare för att ersätta dessa med förskollärare. Likväl arbetar barnskötarna kvar år efter år, och nya anställs. - Orsaken är orealistiskt uppsatta mål från kommunernas sida, och att de ser andelen behöriga lärare i verksamheten som det viktigaste kvalitetsmåttet.
I många kommuner har barnskötare i över tio år fått höra att kommunen helst inte vill ha kvar dem.- Vad gör det med en barnskötares självkänsla att ständigt få höra att man egentligen inte är önskad?
Ytterligare en utveckling är att elevassistenter i grundskolan ersätts med högskoleutbildade specialpedagoger. Elevassistent är idag ett yrke med relativt spridd kompetens, något som beror på det enskilda barnets särskilda behov. Tidigare fanns det inte heller någon specifik grundutbildning för elevassistenter, men numera finns den inom barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. - Arbetsgivare och utbildningsanordnare måste tänka om. Vi ser nu att många elevassistenter byts ut och ersätts med högskoleutbildade specialpedagoger, istället för att se att båda kompetenserna behövs. Specialpedagoger kan lägga upp individuella handlingsplaner tillsammans med elevassistenten, barnet och föräldrarna. Risken är att om arbetsgivaren inte ser våra medlemmars kompetens och kunskap, så riskerar de att övervärdera den akademiska utbildningen i förhållande till de uppgifter som ska utföras. Det innebär att kvaliteten och kunskapsnivån kan komma att sänkas i och med att man tar in helt outbildad personal för att arbeta närmast barnet.