I april i år startades det så kallade KoLa-projektet i Ronneby, ett samarbete mellan kommun och landsting för att förbättra hemsjukvården. Det går ut på att sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har regelbundna möten med kommunens vårdpersonal på de boenden och i de hemtjänstgrupper som ingår i projektet.

Maria Olin är undersköterska på äldreboendet Vidablick i Ronneby. Hon ser tydliga fördelar med arbetsformerna inom KoLa-projektet.
- Varje fredag kommer sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster upp till oss på Vidablick och då kan vi ta upp de behov vi ser hos brukarna. Det ger trygghet och säkerhet för alla – både för personal, brukare och anhöriga.

På mötena kan till exempel hjälpmedel, arbetssätt och medicinska behov diskuteras. Brukarna får den hjälp de behöver och personalen slipper lägga en massa tid på att söka upp andra yrkesgrupper för att ta upp frågor om brukarnas vård.
- KoLa-projektet sluter kedjan mellan kommun och landsting, menar Maria Olin.

Tre hemtjänstgrupper och tre avdelningar ingår i projektet samt fyra distriktssköterskor, tre arbetsterapeuter och två sjukgymnaster från landstinget.
- Bakgrunden var att vi ville förbereda för en smidig övergång när kommunerna skulle ta över hemsjukvården från landstinget, berättar Kerstin Inganäs-Olofsson, en av arbetsterapeuterna knutna till KoLa-projektet.

Övergången sköts på framtiden, men eftersom resurserna fanns började man ändå med det nya arbetssättet.
- Vi har fått till en bra metod med regelbundna möten. Vi blir ett team som kan bidra med olika saker för brukaren. Vi kompletterar och stöttar varandra, fortsätter Kerstin Inganäs-Olofsson.

Kerstin Lindgren jobbar som undersköterska i nattpatrullen i Ronneby. Hon berättar att även nattpersonalen har regelbundna träffar med landstingspersonalen. Det ser hon som särskilt viktigt just när det gäller vård i hemmen.
- På särskilda boenden finns det en mer kontinuerlig kontakt mellan undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor, men hemtjänstpersonalen träffar sällan landstingens personal, förklarar hon.

På mötena kan även frågor tas upp som gäller arbetsmiljön hemma hos brukarna.
- Om vi i nattpatrullen märker att det inte funkar så bra hos en brukare, det kan exempelvis behövas en höj- och sänkbar säng, så tar vi upp det med landstingets personal på träffarna, berättar Kerstin Lindgren.

Projektet skulle ha avslutats vid årsskiftet. Men eftersom metoden fungerar så väl ska det fortsätta, åtminstone i hemtjänsten. Målet blir att få ut arbetssättet i hela kommunen framöver.