Dan Gabrielsson har varit kongressombud varje gång sedan 1994 och är därmed troligen Kommunals mesta kongressombud. Han brukar ta tillfället i akt att utnyttja sin demokratiska rätt och debattera frågorna. Något han tänker göra även på årets kongress.
− I år finns det mycket att diskutera! säger han.

Nyckeln till åhörarnas uppmärksamhet tycker Dan Gabrielsson ligger i att tala till deras känslor.
− Till viss del använder jag mig av retorikens regler, etos, patos, tre argument och så vidare. Jag använder mycket känslor i talarstolen – jag måste brinna för frågan. Jag försöker få åhörarna att känna det jag beskriver, berättar han.

Ett annat tips är att söka ögonkontakt med publiken.
− Jag tittar på åhörarna, den kontakten är väldigt viktig för att nå fram, fortsätter han.
Dessutom har han märkt att det kan fungera att ruska om auditoriet lite.
− Jag kan nog överraska genom att våga kritisera och stå upp för min åsikt, gå mot strömmen och inte vara så lagom, säger han.

Han avråder från att gå upp i talarstolen för ofta. Bättre att koncentrera sig på några få ämnen, tycker han.
− Går man upp för ofta blir man en tjatgubbe. Även om man är engagerad i tio frågor får man välja kanske tre.

Numera är Dan Gabrielsson en rutinerad talare, men han minns hur nervöst det var allra första gången han var kongressombud.
− Jag var bara 25 år gammal. När jag kom upp i talarstolen blev det svart i huvudet, jag tappade bort mig totalt, berättar han.
− Jag tog en klunk vatten och sa ”det var starkt”. Fick några skratt – och sen kom jag igen och höll mitt anförande.

Man ska inte låta sig hindras av nervositeten.
− Det är inget fel att vara nervös, så känner alla! Tappar man ord får vi övriga se till att stötta, jag tycker det är viktigt att vi gör det för varandra.

Som erfaren kongresstalare lovar Dan Gabrielsson att göra sitt bästa för att vara ett stöd för andra och hoppas på många spännande debatter på årets kongress.