Innan kongressen tar sin början kan det vara av värde att knyta bekantskap med eller fräscha upp minnet kring några mötestekniska regler som används flitigt under de aktuella dagarna.
Kongressen väljer förbundsstyrelse och revisorer. Suppleanter, ersättare, för dessa ska också utses. Kongressen väljer dessutom en förbundsledning – där ingår förbundsordföranden, förste vice ordföranden, andre vice ordföranden och tredje vice ordföranden. Dessa val förbereds av en valberedning. Till valberedningen ska ombuden lämna nomineringar. Dessa ska vara lämnade senast tre veckor innan valet ska ske. Kongressen är bunden av dessa nomineringar. Valberedningen lägger fram sitt förslag på kongressens första arbetsdag.
Personval ska ske med sluten omröstning, om inte kongressen enhälligt beslutar att valet kan göras öppet, med acklamation (bifallsrop). Det vanliga är att om antalet kandidater är detsamma som det antal som ska väljas sker valet med acklamation. Är kandidaterna fler sker i regel ett slutet val, alltså med valsedlar.
Allt som sägs under kongressen tas upp på band. Utifrån detta görs ett protokoll som samtliga ombud får ett par månader efter kongressen. Det är då noggrant kontrollerat och undertecknat av presidiet och av de två protokolljusterare som utsågs under kongressens första arbetsdag.
Medlemmarnas motioner och förbundsstyrelsens utlåtanden utgör den större delen av kongressens handlingar. Dessa skickas till ombuden senast fyra veckor före kongressen. Dessutom ska ombuden ha de förslag till handlingsprogram kring sakfrågor som ska behandlas, verksamhetsberättelse, deltagarförteckning och dag- och arbetsordning
Förbundsstyrelsen ger kongressen ett förslag till dagordning. När den har antagits sker arbetet efter denna såvida inte annat beslutas under kongressens gång. Ombuden tar också ställning till ett förslag till rbetsordning. Den innehåller bland annat tider för när olika sakfrågor ska behandlas och kongressens arbetstider. När kongressen gör uppehåll kallas det för ajournering.
Kongressen väljer ordförande och sekreterare, ett presidium, som leder kongressens förhandlingar.
Presidiet justerar alla inkomna förslag, de ska läsas upp tydligt. Presidiet frågar sedan ombuden om förslagen är rätt uppfattade. Om så är fallet föreslår presidiet en propositionsordning. Förslagen ställs då i en sådan ordning gentemot varandra att det går att fatta beslut. Förbundsstyrelsens förslag ställs alltid mot ombudens förslag när dessa inte sammanfaller. Alla förslag ska behandlas lika.
Frågor avgörs som regel med ja- och nej-rop från kongressen. Presidiet ska då avlyssna kongressens vilja. Anser något ombud att presidiet har hört fel är det möjligt att begära votering, genom att ropa ”Votering”. Det leder till att ombuden får ta ställning till de olika förslagen igen, genom att räcka upp sina ombudskort. Utifrån det kan kongressordföranden konstatera vilket förslag som vunnit. Även rösträkning kan förekomma i sådana fall när det är svårt att se vilket förslag som fått majoritet. Denna form bör dock nyttjas enbart i sådana situationer då tidigare röstningar inte gett ett tydligt utslag.
Det är inte ovanligt att en kongress antar ett uttalande i en aktuell fråga. Förslag om att ett sådant ska göras kan lämnas av förbundsstyrelsen eller något av ombuden. Kongressen tar ställning till frågan om uttalande och om förslaget bifalls får beredningsutskottet, som valts av kongressen, i uppdrag att formulera ett sådant. Beredningsutskottet lämnar ett skriftligt förslag vilket också redovisas muntligt inför kongressen av utskottets sammankallande. Därefter lämnas ordet fritt för diskussion och eventuella ändringar. Sedan beslutar kongressen om förslaget.