1. När slutet närmar sig för de gamla avtalen, börjar förberedelserna inför nästa avtalsrörelse. Arbetet börjar "längst ner", bland medlemmarna. Enskilda medlemmar, klubbar och sektioner får tillfälle att föreslå ändringar i de gamla avtalen. Förslagen lämnas till avdelningen, som läser igenom dem, tar ställning och yttrar sig över förslagen. Avdelningen skriver också egna förslag till hur avtalen kan ändras.
2. Sedan är det dags för avtalskonferenser på regional nivå. Dit kommer ombud från sektionerna och avdelningarna. Då diskuteras vilka frågor som Kommunal ska kämpa för i avtalsrörelsen.
3. I nästa steg bestämmer förbundsstyrelsen om det avtal som finns ska sägas upp eller förlängas.
4. Om avtalet sägs upp utser förbundsstyrelsen dem som ska ingå i förhandlingsdelegationen. De kallas avtalsdelegerade och finns med som rådgivare vid förhandlingarna. Förbundsstyrelsen utser också de lokala ombudsmän och ombudsmän från förbundet som ska delta i förhandlingarna.
5. Därefter bestämmer de avtalsdelegerade vilka frågor som ska finnas med när avtalet görs upp.
6. Så förhandlar de utsedda ombudsmännen med arbetsgivarna, och de avtalsdelegerade ger råd och godkänner det slutliga förslaget till avtal.
7. Förbundsstyrelsen fattar det formella beslutet att avtalet ska antas. Om också arbetsgivaren säger ja, så är den centrala avtalsrörelsen slut här. Sedan vidtar arbetet med lokala uppgörelser.
8. När Kommunal och arbetsgivaren inte kommer överens om en avtalsuppgörelse, fattar förbundsstyrelsen beslut om det är dags att utlösa konflikt och eventuella sympatiåtgärder.