Här kan du läsa om de strejker Kommunal har tvingats ha de senaste 25 åren. Strejk är alltid en sista utväg, när förhandlingarna med arbetsgivarparten har misslyckats.
Kommunals ordförande Ylva Thörn peppar bussförare i strejk. Foto: Stig Almqvist
Busskonflikten 2008 var en arbetskonflikt som ägde rum 1-15 juli mellan Kommunal och de privata bussföretagen inom Bussarbetsgivarna, BuA. Parterna misslyckades med att nå ett kollektivavtal för bussförare.
Konflikten rörde bland annat krav på förkortade arbetspass, löneökningar och rätt till fast anställning. Kommunal ansåg att många bussförare hade orimligt långa arbetsdagar - många arbetade mer än 13 timmar om dagen. Kommunal tyckte att passens längd behövde kortas, så att de privatanställda bussförarna hade samma villkor som de kommunanställda bussförarna.
Efter att förhandlingarna strandat, och parterna medlat varslade Kommunal om strejk. Kommunal tog natten till måndagen den 1 juli ut cirka 6000 bussförare i Stockholm i strejk.
Efter tre dagars strejk återupptogs förhandlingarna. Konflikten slutade med att Kommunal och Bussarbetsgivarna skrev ett nytt treårigt kollektivavtal, som innebar en löneökning på 10,4 procent på tre år. Det innehöll också elva timmars dygnsvila och 13 timmars ramtid för en arbetsdag för linjer kortare än 50 kilometer med några undantag.
Dessutom blev det en extra satsning på lönen för verkstadspersonal.
– Vi i Kommunal har fått igenom förbättringar för de anställda i bussföretagen på alla våra prioriterade områden, sade Håkan Pettersson, Kommunals andre vice ordförande och avtalsansvarige.
Strejk på Sunderby sjukhus 2003.
Strejken 2003 pågick från 23 april till 28 maj och var den största strejken någonsin i Kommunals historia. Närmare 83 000 medlemmar var ute i strejk för högre löner, bättre välfärd, ökad jämställdhet och av solidaritet med de lägstavlönade.
Resultatet blev ett tvåårigt löneavtal med lägst 3,95 procent att fördela lokalt och höjda lägstlöner, som var Kommunals viktigaste avtalskrav.
Förhandlingarna om bussförarnas avtal resulterade i 1999 års mest uppmärksammade konflikt. När bussarna stannade i mars visste hela svenska folket att konflikten handlade om bussförarnas arbetsmiljö och kisspauser.
Busspersonalen strejkade från 25 februari till 9 mars för att få igenom kraven om samma lönelyft som andra LO-grupper och bättre pauser. Strejken omfattade 15 000 privatanställda bussförare, garage- och verkstadspersonal anställda vid bussföretag anslutna till Bussarbetsgivarna och vid SL-buss i Storstockholm.
Efter den omfattande, tre veckor långa strejken slöts ett avtal där Kommunal fick igenom kraven på de väsentliga punkterna.
Strejken 1995 pågick mellan 28 september och 20 oktober. Kommunal krävde det som andra redan hade fått. Konflikten gällde avtalsperiodens längd, nivån på lönepåslagen, företrädesrätten till ökad sysselsättning för deltidsarbetande och arbetsgivarpotten. Under perioden rådde även blockad mot nyanställningar.
Strejken omfattade 11 000 kommunalare och 5000 medlemmar i SKTF och gällde parkerings- och trafikövervakare, samt personal som tömde parkeringsautomaterna, personal som tog hand om sopor och avfall på stationer/tippar och samtliga anställda på bad- och simhallar, idrottsanläggningar, ishallar och eventuellt andra anläggningar avsedda för motsvarande ändamål. I Västerås, Luleå, Trollhättan och Helsingborg strejkade alla Kommunals och SKTFs medlemmar under en vecka.
Ett treårigt avtal med retroaktiva löner blev resultatet. Under konflikten fick kommunalarna ett nytt namn av krönikören dr Gormander, nämligen "civilisationens frontarbetare" som försöker upprätthålla en rimlig nivå i den offentliga sektorn. Förre LO-ekonomen Rudolf Meidner skrev samtidigt om de anställda inom den offentliga sektorn att "de är väl värda att åtminstone få lika mycket som de andra. Helst lite mer."
I Kommunals strejk 1986 var grundkraven höjd reallön, mest pengar till de lågavlönade samt "Inte mer, men inte heller mindre än andra".
Konflikten omfattade 2400 hamnkranförare och trafikövervakare, samt barnskötare och barnsköterskor i Lund, Jönköping och Uppsala kommun. Strejk och blockad ägde rum mellan 2 oktober och 31 oktober, då ett avtal slöts.
Blockaden som gällde nyanställningar, övertidsarbete och mertid omfattade 600 000 medlemmar. 4 000 medlemmar blev lockoutade.