Kommunal - 2011

Annelie Nordström kommenterar Carema

Anna Sjögren — Thu, 22 Dec 2011 11:56:42 GMT

Nya uppgifter har kommit om hur Carema säkrar de anställdas fokus på företagets vinst genom ett frågespel och tävlingar i besparing mellan avdelningar. Kommunals ordförande Annelie Nordström är inte förvånad.

- Den ständiga prispress som äldreomsorgen varit utsatt för under de senaste trettio åren får den här typen av konsekvenser, säger hon.

Enligt Annelie Nordström har prispressen i kombination med en inställning att privata företag är effektivare än kommunerna drivit fram avarter. - I åratal har det talats om offentliga verksamheter som tärande och ineffektiva. Samtidigt glorifieras privata företag som effektivare utförare. Nu har gränsen överskridits, att hålla nere kostnaderna har blivit viktigare än både äldre och personal. Grundproblemet anser hon ligger i att kommunerna har press på sig, inte minst från regeringen, att minska på utgifterna. - Jag har ibland nästan fått intrycket att kommunerna tävlar sinsemellan om vem som kan ha lägst bemanning utan att få en vårdskandal på halsen, säger hon. Tidsbrist stort problem Det ständiga strävandet efter att spara på allt leder till brist på tid, som Annelie Nordström ser som det största problemet i dagens äldreomsorg. - Tid för att låta varje äldre gå på toaletten varje dag, istället för att ständigt ha blöjor. Eller tid för att låta en äldre ta på sig kläderna själv om man kan det med lite hjälp istället för att personalen ska dra på dem kläderna för att spara ett par minuter. Tid för samvaro och samtal. Det finns ingen plats för det när undersköterskorna tvingas vara både städerskor, vaktmästare, sekreterare och kokerskor utöver omvårdnadsuppdraget, säger hon. Både äldre och personal kommer ständigt i kläm när de anställda inte har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete på ett tillräckligt bra sätt, menar Annelie Nordström. - Arbetsgivaren spelar hela tiden på de anställdas empati och räknar kallt med att de gör allt för att lösa situationen trots resursbrist. Följden blir att de sliter ut sig själva, konstaterar Annelie Nordström.

Nu förhandlar vi för anställda inom trädgårdsanläggning

Wed, 21 Dec 2011 14:02:09 GMT

Förhandlingarna för ett nytt kollektivavtal har startat. Nuvarande kollektivavtal med SLA löper ut den 31 mars 2012. Kraven i korthet: Kommunal vill begränsa möjligheterna till visstidsanställning genom att tidsbegränsad anställning endast får ske under sammanlagt 12 månader under en femårsperiod. Därefter ska anställningen automatiskt övergå i en fast tjänst. Anställning på vikariat får dock ske i sammanlagt två år under en femårsperiod. Därefter övergår det till en fast tjänst. Kommunal yrkar på löneökningar med minst 860 kronor per månad och heltidsanställd, dock med ett lägsta utrymme om 3,5 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst. Kommunal vill att kollektivavtalets lägsta löner höjs med minst 860 kronor och att avtalet tillförs en lägsta lön per timme. Kommunal kräver att samtliga ersättningar i kollektivavtalen höjs med ett procenttal som motsvarar löneökningarna ovan inom avtalsområdet. Kommunal yrkar att beredskapsersättning införs i kollektivavtalet. Kommunal vill att förskjuten arbetstid regleras i kollektivavtalet. Kommunal kräver att överdragskläder och arbetskläder ska tillhandahållas av arbetsgivaren för alla arbetstagare.

Nu förhandlar vi för anställda på golfbanor

Wed, 21 Dec 2011 13:59:14 GMT

Förhandlingarna för ett nytt kollektivavtal har startat. Nuvarande kollektivavtal med SLA löper ut den 31 mars 2012. Kraven i korthet: Kommunal vill begränsa möjligheterna till visstidsanställning genom att tidsbegränsad anställning endast får ske under sammanlagt 12 månader under en femårsperiod. Därefter ska anställningen automatiskt övergå i en fast tjänst. Anställning på vikariat får dock ske i sammanlagt två år under en femårsperiod. Därefter övergår det till en fast tjänst. Kommunal yrkar på löneökningar med minst 860 kronor per månad och heltidsanställd, dock med ett lägsta utrymme om 3,5 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst. Kommunal kräver en jämställdhetspott , utöver utrymmet ovan, på minst 100 kronor per heltidsanställd och månad. Kommunal vill att kollektivavtalets lägsta löner höjs med minst 860 kronor och att avtalet tillförs en lägsta lön per timme. Kommunal kräver att samtliga ersättningar i kollektivavtalen höjs med ett procenttal som motsvarar löneökningarna ovan inom avtalsområdet. Kommunal yrkar att begränsningsperioden för ordinarie arbetstid minskas från 8 månader till 4 månader. Kommunal kräver att överdragskläder, skyddsutrustning och arbetskläder ska tillhandahållas av arbetsgivaren för alla arbetstagare.

Kommunal kräver jämställdhetspaket

Wed, 21 Dec 2011 08:50:07 GMT

Kommunpolitikerna har hittills misslyckats att leverera en rättvis lön till Kommunals välfärdsarbetare. Kvinnor och män i kvinnodominerade skattefinansierade yrken är kraftigt underbetalda jämfört med mansdominerade yrken på privat sektor med samma kvalifikationskrav. Bland medlemmar i LO-, TCO- och SACO-förbund anser tre av fyra att löneskillnaderna i dagsläget är för stora mellan olika yrken. Visstidsanställningarna har nått en orimlig omfattning på svensk arbetsmarknad. På hela arbetsmarknaden vill sju av tio visstidsanställda ha en tillsvidareanställning med månadslön. Inom Kommunals organisationsområde finns det hela 140 000 visstidsanställda. De senaste tre åren har andelen visstidsanställningar ökat från 25 till nästan 30 procent. Kommunal har därför för avsikt att teckna centrala kollektivavtal som bidrar till att lösa dessa utmaningar. – Timanställda och vikarier, de vi kallar sms-jobbare, har inte bara har tuffa arbetsvillkor. De har också sämre löner och löneutveckling. Därför kommer vi kraftfullt att driva deras frågor i avtalsrörelsen, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström. – Ett stort problem som vi vill komma åt i avtalsrörelsen är de så kallade delade turerna. Det vill säga, oavlönade håltimmar i arbetspassen. Fler och fler drabbas av detta när man exempelvis jobbar förmiddag, går hem några timmar mitt på dagen och kommer in och jobbbar resten av arbetspasset på kvällen. Det skapar stora problem att få ihop sitt privatliv, fortsätter Annelie Nordström. Löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade yrken och områden på arbetsmarknaden ska tydligt minska och branscher med lågt löneläge ska få ett större utrymme. – Jämställdhetspotten är ett bra verktyg för att utjämna löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade yrken och branscher. Vi har haft liknande konstruktioner sedan 2007. Därför kommer vi även i vårens avtalsförhandlingar driva kravet om ett extra löneutrymme om 100 kronor som tillförs potten, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund. Kommunals avtalskrav i korthet Kommunal vill begränsa möjligheterna till visstidsanställning genom att tidsbegränsad anställning endast får ske under sammanlagt 12 månader under en femårsperiod. Därefter ska anställningen automatiskt övergå i en fast tjänst. Anställning på vikariat får dock ske i sammanlagt två år under en femårsperiod. Därefter övergår det till en fast tjänst. Kommunal kräver att arbetsgivarna endast i begränsad omfattning ska få använda sig av så kallade delade turer . Delade turer, det vill säga att en arbetsdag delas upp i flera pass där man kan få gå hem från jobbet mellan passen, innebär en stor inskränkning i möjligheten att planera sitt eget privatliv och medför påtagligt negativa hälsoeffekter för arbetstagaren. Kommunal yrkar på löneökningar med minst 860 kronor per månad och heltidsanställd, dock med ett lägsta utrymme om 3,5 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst. Kommunal kräver en jämställdhetspott , utöver utrymmet ovan, på minst 100 kronor per heltidsanställd och månad. Kommunal vill att kollektivavtalets lägsta löner höjs med minst 860 kronor och att avtalet tillförs en lägsta lön per timme. Kommunal kräver att samtliga ersättningar i kollektivavtalen, inklusive lägsta semesterlön, höjs med ett procenttal som motsvarar löneökningarna ovan inom avtalsområdet.

Stöd demokratikämparna i Syrien och andra länder!

Fri, 16 Dec 2011 14:40:44 GMT

Under hösten arrangerade Palmecentret en konferens i Stockholm med ett hundratal representanter från den syriska oppositionen, det var företrädare från nationella rådet, oppositionspartier, olika organisationer, författare, universitetslärare, bloggare och andra aktivister. De hade själva tagit kontakt med Palmecentret för att få en möjlighet att mötas för att samordna sin kamp för demokrati. De enades om att de vill ha internationellt stöd i form av sanktioner riktade mot regimen, inte allmänna sanktioner som slår mot folket också, och att de vill ha FN-observatörer på plats. Hur är situationen för facket i Syrien? ”Fackliga” organisationer måste tillhöra General Federation of Trade Unions. På papperet är den oberoende men den kontrolleras av regeringen och det styrande partiet. Kollektiva förhandlingar förekommer inte just. De sätter livet på spel för fred och fria val – de behöver din solidaritet! Många av Palmecentrets insatser är hemliga, det måste de vara för att skydda deras partners, i synnerhet i hårt styrda diktaturer. Ditt stöd ger oppositionella chans att mötas på en hemlig plats där de kan planera och diskutera strategier. Ditt stöd möjliggör utbildningar som kan vässa demokratikämparnas kunskaper och förbättra deras arbete så att de kan både nå fler och bli fler.

Dags för nytt kollektivavtal med SLA

Inger Hjärtström, ombudsman — Tue, 13 Dec 2011 13:34:44 GMT

Kommunals avtal med Skogs- och lantarbetararbetsgivareförbundet, SLA, ska omförhandlas under 2012. Förbundets förhandlare har kallat in förhandlingsdelegationen den 20 december för att ta fram förslag till yrkanden. Yrkandena ska beslutas av Kommunals förbundsstyrelse, som vi sedan ska gå fram med till arbetsgivarparten i förhandlingarna.

Vi flyttar våra bloggar

Maria Niemi — Mon, 12 Dec 2011 16:54:14 GMT

Men du kan se fram emot bloggarna som kommer i en ny form och med nya funktioner. Och dessutom kommer det en blogg om avtalsförhandlingarna! Om några dagar kan du alltså klicka på "Bloggar" högst upp i den röda listen, så kommer du rätt!

Arresterad igen - vice ordförande i iranska bussfacket

Thu, 08 Dec 2011 12:26:01 GMT

Det rapporterar ITF, Internationella Transportarbetarefederationen, och ITUC/IFS, Internationella Fackliga Samorganisationen, i ett gemensamt pressmeddelande. Läs mer om situationen i Iran via länken till höger.

De måste söka sina jobb på nytt

Lalla Lindström — Mon, 05 Dec 2011 16:02:22 GMT

Dryga 60 bussförare i Uppland blir utan jobb. Nobina som till sommaren tar över trafiken efter KR Trafik utannonserar nu deras tjänster.

- Bussförare har ingen anställningstrygghet. Förare som kört i 30 år måste nu söka sina jobb på nytt, säger Ulf Tedesund, fackordförande på KR Trafik i Uppland.

- Kommunal driver kravet att bussförare ska få fortsätta sitt jobb även vid entreprenörsbyte, säger avtalssekreterare Lenita Granlund.

När ett bussföretag vinner en upphandling finns det inget krav på att företaget ska ta över förare. Ett undantag är dock Stockholm, där SL, Storstockholms lokaltrafik, alltid skriver in i villkoren att de anställda ska följa med. Vid upphandlingen i Uppland vann Nobina trafik de sträckor som KR Trafik kör idag i Östervåla, Heby, Östhammar. I en annons utlyser nu Nobina totalt 90 tjänster. - Det är förnedrande att förare tvingas söka sitt jobb på nytt. Erfarna förare ska nu bland annat lämna utdrag ur polisregister, provköra, göra teoriprov. Nobina kan välja och vraka, säger Ulf Tedesund. Ulf Tedesund och hans fackliga kollega Bill Ericsson på Nobina i Uppland har under upphandlingens gång arbetat hårt för att Upplands Lokaltrafik skulle skriva in övertagande av personal om ett villkor. Men det lyckades inte. Vd:n för UL, Upplands Lokaltrafik, hävdade att det inte var möjligt på grund av EU-regler. Bill Ericsson. Foto: Eva Wernlid - Och från politikerna har vi inget hört, säger Bill Ericsson. Agneta Gille, vice ordförande i UL, säger till kommunal.se att hon länge drev frågan om att personalen skulle tas över. Men dåvarande vd argumenterade emot och hävdade att ett övertagande alltid brukar överklagas och därför aldrig fungerar och då såg hon det som omöjligt att driva frågan vidare. Men det överklagas inte alltid. I Stockholm har det fungerat utan att det överklagats. Och även i Umeå skrev man in övertagande av personalen. - I så fall blev vi delvis felinformerade. Jag försökte se till bolagets bästa, det är den rollen man har i en styrelse. Men stämmer det kan jag nästan ångra att jag inte drev frågan ännu hårdare, säger Agneta Gille, som är kommunalare och riksdagsledamot(S). Osäkert för förarna i Uppland flera år Osäkerheten har varit extra stor i Uppland inför upphandlingarna. För närmare tre år sedan började upphandlingen. Men den första vändan överklagades, en läcka på Upplands Lokaltrafik avslöjades, bussföretag stämde UL och mycket mera hände med ärendet som varit uppe ända i förvaltningsrätten. - Det har varit mycket oro och osäkerhet bland bussförarna, berättar Ulf Tedesund. För några veckor sedan blev äntligen upphandlingen klar: Nobina tar hela trafiken i Uppland. De anställda på de depåer där Nobina redan kör får arbeta vidare som vanligt. Men för dem som idag kör för KR Trafik inleds en ännu osäkrare tillvaro än under upphandlingen. De blir uppsagda och får sedan söka sina gamla jobb. - Förarna far väldigt illa. Under hela den här tiden kan till exempel förarna inte få lån, de har ju inget garanterat fast jobb. Vi förstår absolut inte varför det som går i Stockholm inte skulle kunna fungera i övriga landet, säger Bill Ericsson. Kommunal kräver att personalen tas över Kommunal har länge drivit frågan om övertagande av personalen. Senast i vårens avtalsrörelse krävde Kommunal en överenskommelse om att all personal ska tas över vid byte av entreprenör – och nådde en god bit på väg: - Vi lyckades sätta stopp för att den nya entreprenören provanställer samtliga förare. Det innebär att vi stärkt anställningstryggheten, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund och tillägger att Kommunal kommer att fortsätta driva kravet att personalen tas över när man byter entreprenör: -Det borde vara helt självklart att en bussförare får fortsätta sitt jobb även vid entreprenörsbyte. Årets avtal innebär alltså att arbetsgivaren måste ange skäl till varför han provanställer – om han har för avsikt att provanställa flertalet av dem som tidigare jobbat i verksamheten. Det innebär att det inte går att provanställa alla i en klump. Det krävs en motivering, person för person. ”Duktiga förare behöver inte vara oroliga” Nobina är ett av de företag som är strängast när det gäller att undersöka förarnas kvalifikationer vid ett övertagande. Nobina har dessutom vid flera övertaganden provanställt samtliga som söker jobben. Men den här gången blir det MBL-förhandlingar om någon ska provanställas, förklarar personalchefen Eva Nelson. Hon säger också att hon förstår att bussförare kan vara oroliga i upphandlingsprocessen – men att det är självklart för företaget att utlysa tjänsterna. - Detta är inget övertagande av verksamheten och då ingår inte heller övertagande av personalen. Vi utlyser alla tjänster och kommer att bygga upp en egen, transparant, organisation. Och duktiga förare med lång erfarenhet behöver inte vara oroliga för att inte få jobb, det finns ju inte direkt något överflöd på bussförare. Bill Ericsson suckar när han hör uttalandet: - Vi har sett förut vid övertagande att långt ifrån alla förare lyckas få anställning i det företag som tar över. Det är inget som är givet. Alla bussföretag resonerar dock inte på samma sätt som Npobina. Keolis, fd Busslink, har t ex deklarerat att de kommer att ta över personalen när de vinner en upphandling. Och så skedde senast vid upphandlingen i Jönköping, utan att villkoret fanns med vid upphandlningen.

Matilda Olofsson är årets fackliga hjälte

Anna Sjögren — Mon, 05 Dec 2011 14:46:42 GMT

”Hon lyssnar och är öppen för andras åsikter och hon får de mest uppgiva själarna att tro på fackets framtid.” Så stod det i motiveringen när Matilda Olofsson från Kommunal utsågs till årets fackliga hjälte 2011 på LOs ungdomsforum 1 december.

Matilda Olofsson har redan landat i vardagen och jobbat första passet efter dagarna på LOs ungdomsforum. Men känslan när hennes namn ropades upp som årets fackliga hjälte lever kvar i henne. - Det kändes helt overkligt. Kul – och väldigt stort, berättar hon. Utmärkelsen ser hon som en bekräftelse av att hon är på rätt väg i det fackliga arbetet. - Jag jobbar utåtriktat, lyssnar och medlemsvärvar. Just lyssnandet är en metod jag använder, jag står inte och predikar, säger hon. Tränat upp lyssnandet Lyssnandet är något hon fått träna upp aktivt. - Många som känner mig har blivit förvånade, för jag gillar nämligen att prata. Det har varit lite av en prövning för mig att vara tyst och lyssna. Men det har gett så mycket. Och det är väldigt roligt att ha fått den här utmärkelsen som bevis för att det är en bra metod. Det var arbetet med Stora Resan, projektet där LO tar reda på vad den nya generationen vill, som gjorde att Matilda Olofsson på allvar upptäckte hur bra lyssnandet är som metod i det dagliga, fackliga arbetet. - Det var så det började, men nu använder jag mig av lyssnandet hela tiden. Och genom Stora Resan har jag fått veta att ungdomar gärna vill ha information, så det känns helt rätt att jobba på med skolinformation, som jag brinner för. Fackliga hjärtefrågor En hjärtefråga till har Matilda Olofsson i det fackliga arbetet. - Jag tycker det är viktigt att alla medlemmar får vara med och påverka. Vi måste hjälpas åt allihop. Matilda Olofsson nominerades av Grethel Boman och Patrik Enkvist, från Kommunal Västerbotten och var en av fem nominerade till utmärkelsen som årets fackliga hjälte. Vinnaren utsågs av en jury bestående av LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin, SSUs ordförande Gabriel Wikström samt ABFs ordförande Karl-Petter Thorvaldsson.

Enskilda drabbas på många sätt av sjukskrivning

Anna Sjögren — Mon, 05 Dec 2011 11:17:57 GMT

Mer än sjukdomen drabbar den som blir långtidssjukskriven. Ofta står man utan arbete med en ekonomi i spillror. Det brister i rutiner och regelverk, konstaterar Kommunal i rapporten ”Kedjan som brast” som presenterades 2 december under ett seminarium med paneldebatt.

- Både arbetsgivarnas agerande och regelverket är ovärdiga ett välfärdssamhälle, sade Annelie Nordström, Kommunals förbundsordförande.

Underlaget till rapporten ”Kedjan som brast” består av djupintervjuer med 320 slumpvis utvalda långtidssjukskrivna medlemmar. - Vår rapport visar att de sparkas ut, blir uppsagda, utan att arbetsgivaren lagt ner särskilt mycket möda på att hjälpa dem, konstaterade Annelie Nordström. Många regeringar har under årens lopp ändrat på reglerna för sjukskrivning. - De har tyckt att folk har fått för mycket. Däremot har man inte lyckats göra folk friskare. Alldeles för lite har gjorts för att påverka ohälsan och straffa dem som orsakar den, sade hon. "En del kvar på hemläxan" Thomas Eneroth (S), en av paneldeltagarna, erkände att hans parti inte gjorde allt rätt när de satt vid makten. - Det fanns en del kvar på hemläxan. Men därifrån till det systemskifte som helt kastar ut människor ur försäkringen är steget ganska långt, sade han. Emma Henriksson (KD) var alliansens representant i panelen. Hon tycker inte heller att dagens system fungerar optimalt. - Ändringarna har vi gjort för att förbättra. Vi vill att människor ska känna sig trygga, men vi är inte där ännu på alla områden, erkände hon. Almegas Marie Silfverstolpe tycker dagens system är för spretigt, men att det finns sätt att arbeta förebyggande med arbetsmiljö. - Det finns checklistor och annat för att underlätta. Men den anställde har också ett ansvar att påverka sin situation. Åtgärder måste in tidigare än idag, redan när det finns ett läkarintyg, sade hon. Wiwi-Anne Johansson (V) vill att mer ansvar ska ligga på arbetsgivaren. - Sanktioner bör införas för den som inte gör något. Stupstocken måste bort Annelie Nordström håller med om sanktionerna, som också finns som förslag i Kommunals rapport. - Vi har inte talat om sanktioner förut. Men nu gör vi det, för vi är trötta på det här! Politikerna pressar priserna och tar inte ansvar för att verksamheten på arbetsplatserna går att bedriva på ett rimligt sätt. Företagen ska inte ta på sig orimliga uppdrag där personalen sliter ut sig för att hinna. Och stupstocken, gränsen, måste bort. Alla tar inte samma tid på sig återhämta sig, avslutade hon. Seminariepanelen fr v: Samtalsledare Eric Sundström, Marie Silfverstolpe, Almega, Emma Henriksson (KD), Wiwi-Anne Johansson (V) samt Thomas Eneroth (S). Foto: Johan Laurén Se webbsändningen av seminariet här:

Vice ordförande i iranska bussfacket släppt ur fängelset

Mon, 05 Dec 2011 10:49:37 GMT

Ebrahim Madadi hade suttit i fängelse i över tre år, anklagad för att vara ett hot mot den nationella säkerheten. Innan dess var han fängslad i flera olika kortare omgångar sedan han arresterades första gången 2005 efter bussfackets historiska strejk. Kommunal har flera gånger protesterat mot situationen för fackligt aktiva i Iran. Så sent som i oktober skickade Annelie Nordström återigen ett brev och uppmanade regimen att respektera ILOs kärnkonventioner inklusive rätten att organisera sig i facket samt protesterade mot att representanter från bussfacket fortfarande var fängslade. Kommunal välkomnar naturligtvis att Ebrahim Madadi nu har släppts. Men fortfarande sitter många andra fängslade enbart för att de är fackligt engagerade. En av dem är Reza Shahabi, styrelseledamot i bussfacket. Hans hälsa är dålig, han har förts till sjukhus ett par gånger men är nu tillbaka i fängelset igen. Vi har fått rapport om att han började hungerstrejka 22 november och att hans familj inte får ha kontakt med honom.

Vi måste satsa för att komma ur krisen

Wed, 30 Nov 2011 08:27:53 GMT

Europa är mitt uppe i en akut skuldkris. För att undvika att den utvecklas till en permanent tillväxtkris krävs investeringar i sådant som skapar förutsättningar för en god framtida ekonomisk utveckling. Det gäller till exempel forskning och utbildning, infrastruktur, energieffektivisering och välfärdstjänster. Sverige har stora möjligheter att gå före och visa vägen genom att investera i produktiv välfärd. Den chansen borde regeringen ta. I vårpropositionen behövs framtidsinriktade satsningar på offentlig sektor. Det ger jobb, trygghet och välfärd i hela Sverige. Läget i EU är allvarligt. I vissa länder tvingas offentliganställda betala priset för finanskrisen med lönesänkningar och massuppsägningar. Detta har resulterat i att folket på vissa håll visat sin vrede i form av demonstrationer mot orättvisor. I exempelvis Storbritannien fruktar man att den ekonomiska situationen ska leda till att tiden med en solidariskt finansierad välfärdssektor är över. Det finns stor risk att privat finansiering helt tar över. '); // --> I forna öststater fängslas idag fackliga företrädare. Effekterna av de åtgärder som nu vidtas riskerar att påverka framtiden för EU:s medborgare under många år framöver. Köpkraften viker när lönerna sänks och arbetslösheten stiger. Välfärdstjänsterna inom vård, skola och omsorg försämras. Inkomstskillnaderna och utanförskapet växer. Samtidigt står hela den europeiska ekonomin inför stora utmaningar på längre sikt. Konkurrensen från de snabbväxande asiatiska ekonomierna hårdnar. Klimatfrågan är långt ifrån löst. Dessutom blir befolkningen allt äldre. I stort sett hela Europa står inför en utveckling där det blir färre i yrkesverksam ålder som ska försörja fler äldre. De stora utmaningarna kräver långsiktiga åtgärder. För att möta den allt tuffare globala konkurrensen behövs investeringar i allt ifrån infrastruktur, forskning och innovationer till breda kunskapssatsningar. För att ställa om EU till ett hållbart samhälle krävs investeringar i förnybar energi och effektivisering av energiförbrukningen. För att möta den demografiska utmaningen behöver arbetslösheten bekämpas – inte minst bland unga och långtidsarbetslösa. En välrustad och effektiv arbetsförmedling är avgörande för att undvika att människor permanent slås ut från arbetsmarknaden. Dessutom krävs investeringar i välfärdstjänster av hög kvalitet, till exempel barnomsorg och äldreomsorg, så att fler får möjlighet att jobba heltid. Det gäller inte minst Europas kvinnor. Så: för att undvika att den nuvarande skuldkrisen utvecklas till en europeisk tillväxtkris krävs aktiva investeringar. Detta är lätt att säga, men svårare att genomföra, i alla fall för de länder som har störst akuta problem. Det gäller inte minst Grekland. Men det gäller långt ifrån alla EU-länder, till exempel inte Sverige. Sverige har sunda offentliga finanser, och goda möjligheter att investera mer i sådant som bygger Sverige och Europa starkare. Den möjligheten måste Sverige ta. Sverige ska vara en förebild med hållbara och gemensamt finansierade trygghetssystem. Genom att garantera likvärdighet och rättssäkerhet skapas trygghet för människor och företag att växa i hela vårt land. Den svenska modellen har historiskt varit framgångsrik i att förena tillväxt och jämlikhet. I sammanhanget är vårt välfungerade skattesystem en nyckel. I Sverige har vi en god skattemoral, vilken bygger på att man i gengäld får goda välfärdstjänster. Om välfärden får alltför stora sprickor kan det leda till mindre tillit och till en mindre vilja för att betala skatt. Ytterst blir det ett demokratiproblem. Det är därför hög tid att investera i produktiv välfärd. Som en första åtgärd borde regeringen redan i vårbudgeten avisera riktade satsningar på infrastruktur, universitet och högskolor, en bred arbetsmarknadspolitik, samt ökade statsbidrag till välfärdssektorn. Detta för att förbättra kvaliteten och höja kunskapsnivån i välfärden, men också för att undvika varsel och uppsägningar och på så sätt förutsättningarna för framtida tillväxt. PIA ARNDORFF vice förbundsordförande Vårdförbundet ANETTE CARNHEDE förbundsordförande ST CHRISTIN JOHANSSON ordförande Akademikerförbundet SSR LARS LINDGREN ordförande Transport ANNELIE NORDSTRÖM förbundsordförande Kommunal JANNE RUDÉN förbundsordförande SEKO ANNIKA STRANDHÄLL ordförande Vision

Webbsändning av seminarium om utförsäkringar

Mon, 21 Nov 2011 09:19:50 GMT

Seminariet är fullbokat, men du som inte anmält dig kan alltså följa det via webben. I samband med seminariet presenterar vi vår nya studie "Kedjan som brast – En berättelse om Kommunals utförsäkrade medlemmar". Kommunal har låtit intervjua över 300 medlemmar som blivit utförsäkrade från sjukförsäkringen. Undersökningen lyfter bland annat fram synen på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, vägen till sjukdom, ekonomiska konsekvenser för den enskilde och stöd för återgång i arbete. Under seminariet kommer Kommunal att presentera förslag på förbättringar i sjukförsäkringen. När: Fredagen 2 december 2011 Tid: Klockan 09:00 – 10:15 Program 09:00 Kommunals ordförande Annelie Nordström inleder 09:05 Utredare Anna Spånt Enbuske presenterar Kommunals undersökning 09:30 Paneldiskussion med bland andra Tomas Eneroth (S), Emma Henriksson (KD), Wiwi-Anne Johansson (V) samt Marie Silfverstolpe, Almega. Samtalsledare är Eric Sundström, chefredaktör på Dagens Arena.

Annelie Nordström: Maria Larsson skulle ha lyssnat på mig

Annelie Nordström — Wed, 16 Nov 2011 15:39:49 GMT

Annelie Nordström fortsätter: Redan tidigare har vi också sagt att vi tycker att det är bra med den förstärkta tillsynen. Även utredningen om de aggressiva och otillständiga räntearrangemangen är givetvis bra. Det som är beklagligt är att så många människor både, äldre anhöriga och våra medlemmar i branschen ska behöva komma ordentligt i kläm innan regeringen reagerar. Regeringen med Maria Larsson i spetsen har varit så angelägna om att få in privata företag i äldreomsorgen. Men man har inte i tid sett till att där finns en rimlig infrastruktur som kan hantera detta. Regeringen berömmer sig själv för att ha lyft bort äldreomsorgen från kommunpolitikerna till medborgaren själv att få bestämma över. Ett annat sätt att säga samma sak är att Maria Larssons agerande har gjort att de enskilda har fått överta ett allt större ansvar för både utförandet och kostnaderna för äldreomsorg, medan kommunpolitikerna kan luta sig tillbaka. De äldre har också fått ansvaret för att sanera branschen, är man inte nöjd ska man byta utförare, flytta från ett boende till ett annat, personalen ska göra samma sak, byta arbetsgivare. Jag föredrar ett politiskt ansvarstagande med inflytande för brukare och anställda. Kommunal har jobbat hårt för att vända allmänhetens och politikernas ögon mot förhållandena i äldreomsorgen. Jag träffade Maria Larsson redan för ett år sedan och uppmärksammade henne då på att äldreomsorgen är underbemannad och inte längre kan leverera tillräckligt bra omsorg, trots att personalen verkligen försöker att tänja på sig själva. Medarbetarna får dessutom allt sämre anställningsvillkor. Maria Larsson slog då ifrån sig och menade att värdighetsgarantin tillsammans med förbättrad tillsyn och hennes kvalitetsmiljoner – som egentligen är stöd till kompetensutveckling av äldreomsorgspersonal, skulle räcka för att säkra kvaliteten. Hon kunde ha lyssnat på mig då, då hade vi kanske sluppit en del av det vi har sett de senaste veckorna. Men visst, bättre sent än aldrig. Maria Larsson framhärdar i att de flesta är nöjda med sin omsorg och hänvisar till brukarenkäten. Det menar jag är ett bristfälligt underlag för att göra kvalitetsbedömningar. Dels frågar man människor som är i beroendeställning, dels frågar man faktiskt bara de som får tillgång till äldreomsorg. Vår nya rapport visar att det är dubbelt så svårt att få äldreomsorgsinsatser idag i jämförelse med hur det var i slutet på åttiotalet. Alla de som ingen hjälp får är det ingen som frågar. De är hänvisade till att få hjälp av sina barn. Vem frågar dem?

Robert Nyberg fick EWK-priset

Anna Sjögren — Fri, 11 Nov 2011 20:01:13 GMT

Ingen kan som han ”dra ner brallorna på pampar, byråkrater och räknenissar" stod det i motiveringen. Idag fick tecknaren Robert Nyberg ta emot EWK-priset på Arbetets Museum i Norrköping.

2011 års EWK-pristagare är Robert Nyberg, välkänd för sina satiriska teckningar, inte minst genom det mångåriga samarbetet med Kommunal. Att få EWK-priset är stort, tycker han. - Jag är glad, stolt och lycklig över att få det här priset. Men jag är faktiskt lite ledsen också, för att även de allra tidigaste bilderna jag gjorde för Kommunal fortfarande är så aktuella, säger han. Konstnären och satirtecknaren Ewert Karlsson, EWK, var en av Robert Nybergs förebilder när han själv började teckna. - EWK var en av mina idoler. Hemma hos mormor och morfar i Jämtland fanns ett par EWK-böcker som jag läste om och om igen. När jag sen började teckna försökte jag mig på att imitera EWK, men karikatyrer var inte min grej, berättade han i sitt tacktal. - Jag är nyfiken på strukturerna, och då passar de vardagliga bilderna bättre. EWK-museets intendent Carina Milde imponeras av Robert Nybergs arbete. - Robert Nyberg har en tro på människors egna åsikter. Han klarar att ta tag i svåra frågor i samhället och man känner lätt igen sig i hans karaktärer, sammanfattar hon som förklaring till hur han alltid lyckas få till det så på pricken. Robert Nyberg har i bildform kommenterat samtiden i snart 25 år. Teckningarna för Kommunal har blivit mycket uppmärksammade, men han medverkar också regelbundet i tidningar som Aftonbladet och Dagens Arbete och illustrerar barn- och faktaböcker. Han tror på bildens förmåga att få oss att tänka efter. - En bild kan ha betydelse i rätt sammanhang och jag är jättestolt över att Kommunal använder mina bilder, säger han. EWK-priset på 10 000 kronor är instiftat av EWK-sällskapet och delas sedan 2000 årligen ut till en konstnär som verkar i EWKs anda. Pristagaren utses av en jury inom sällskapet. Prisutdelare i år var Margareta van den Bosch, EWKs dotter, som också deltagit i juryarbetet. Robert Nyberg och prisutdelaren Margareta van den Bosch, dotter till EWK och engagerad i EWK-sällskapet. I samband med prisutdelningen visades också Robert Nybergs bilder på Arbetsets Museum. Det är andra gången på kort tid en Robert Nyberg-utställning visas på muséet. Foto: Anna Sjögren

Skadestånd till personliga assistenter för sexuellt utnyttjande

Anna Sjögren — Fri, 11 Nov 2011 10:17:54 GMT

I oktober dömde tingsrätten en brukare till skadestånd och skyddstillsyn för att ha utnyttjat flera av sina personliga assistenter sexuellt. Assistenterna lurades utföra massage av sexuell karaktär eftersom brukaren sa att det ingick i arbetsuppgifterna. Eftersom de var anställda direkt av brukaren var de oroliga för att förlora jobbet och gick med på det, trots att det inte kändes rätt. Flera av assistenterna mådde dåligt efteråt. När de fått klart för sig att den här typen av arbetsuppgifter aldrig kan ingå i jobbet anmälde de brukaren. För den här typen av brott kan man få fängelsestraff upp till sex månader, men eftersom brukaren har bräcklig hälsa bestämde tingsrätten sig istället för att döma ut skyddstillsyn. - Brukaren har utnyttjat assistenternas rädsla att förlora jobbet. Det är inte okej. Kontakta facket om du får arbetsuppgifter som känns tveksamma, säger Britt-Marie Höglund, ombudsman på Kommunal. Är du personlig assistent och osäker på vad som ingår i ditt jobb, tveka inte att kontakta din sektion. Där får du den hjälp och stöd du behöver.

Välfärden är en förutsättning för tillväxten

Annelie Nordström, Kommunals ordförande — Tue, 01 Nov 2011 08:38:18 GMT

Såhär skriver Annelie Nordström i en debattartikel i Corren: Inom en avgörande del av arbetsmarknaden kommer det snart att råda stora brister på utbildad personal. Brister som slår direkt mot tillväxten och Sveriges konkurrenskraft. Jag talar om omvårdnadssektorn. Inom kort går hela den stora 40-talsitgenerationen i pension som idag i mångt och mycket bemannar vår välfärd. Många av dem kommer också själva att behöva vård och omsorg om några år. Sammantaget kommer det att fram till 2030 behöva nyanställas 110 000 personer inom hälso- och sjukvården och 150 000 personer inom äldreomsorgen. Så hur ser det ut med de som ska fylla ut alla dessa platser? Strömmar det till unga människor som skaffar sig den rätta utbildningen för att kunna jobba i denna framtidbransch? Knappast. Istället går utvecklingen åt rakt motsatt riktning. 1980 sökte 18 000 ungdomar i första hand det som kallades vårdlinjen på gymnasiet och det krävdes höga betyg för att komma in. Förra året var det bara 3 041 personer som sökte det som idag kallas omvårdnadsprogrammet som förstaval. Varför och vad leder det till i förlängningen? Det handlar om hela branschens attraktionskraft och status. Alla känner någon, en mamma, syster eller kompis som jobbar inom omsorgen. Alla har hört dem berätta om den dåliga lönen, det ofrivilliga deltidsarbetet, det tunga och stressiga jobbet, tät helg och kvälls tjänstgöring och därtill delade arbetspass. Män har i alla tider vänt ryggen åt jobben i vården. Nu gör de unga av båda könen det samma. Endast genom förbättrade arbets- och anställningsvillkor kan välfärdsjobbens attraktionskraft öka så att tillräckligt många söker sig till branschen. Vi vill alla kunna känna tillit till att det finns kvalificerad personal i den vård och omsorgsverksamhet som jag själv och mina anhöriga behöver idag och i framtiden. Helt oberoende av om vården och omsorgen levereras av offentliga eller privata aktörer, kommer det att finnas ett stort behov av yrkesutbildad personal. Den svenska välfärdsmodellen med god tillgång till barnomsorg och äldreomsorg har inneburit att svenskt näringsliv fått tillgång till fler begåvningar och mer utbildad arbetskraft än många andra länder i världen. Kvinnorna har befriats från sina sysslor i hemmet och kunnat stå till arbetsmarknadens förfogande på ett unikt sätt. Sammantaget behövs en stark välfärd för att svensk industri och näringsliv ska kunna utvecklas och vara konkurrenskraftig. För att välfärden ska fungera måste folk vilja jobba där. Annars kommer vi inom några år ha stora luckor i vår välfärd som i sin tur sätter käppar i hjulet för tillväxten.

Silver till Sverige!

Anna Sjögren — Tue, 11 Oct 2011 07:54:22 GMT

Silvermedalj till omvårdnadslaget var del av medaljregnet över det svenska landslaget i Yrkes-VM. Det stod klart när prisutdelningen ägde rum 9 oktober i London. Därmed är Yrkes-VM avslutat för den här gången. En succé för Sverige – och för omvårdnadsyrkena.

Det är dagen efter prisceremonin och avslutningsfesten, efter fyra intensiva tävlingsdagar i Yrkes-VM. Ändå är undersköterskan Mattias Nilsson pigg – och väldigt glad över silvermedaljen. - Det känns hur bra som helst! Vi gjorde vårt bästa och det räckte längre än vi någonsin hade hoppats på. Vi är supernöjda, säger han. Silvermedaljerna tror han kan betyda en hel del, inte bara personligen för honom och Mikael Eriksson. - Jag tror att vår silverplats kan hjälpa till att höja statusen för yrket. Det känns bra att kunna vara med och påverka det. Att det var just svenskarna som knep silvret ser Mattias Nilsson några olika förklaringar till. - Vi höll en jämn och bra nivå genom hela tävlingen, andra lag hade dippar på vissa grejer. Vi klarade också alla delmoment inom tiden. Och vårt samarbete fungerade hela vägen, så var det inte för alla, sammanfattar han. VM har varit intensivt och spännande, både på och utanför tävlingsarenan. Mycket av det han fått uppleva kan han ta med sig i framtiden. - Det har varit roligt att träffa folk från andra länder och knyta olika kontakter. Allt runtomkring har också varit kul, det har varit härlig stämning i landslaget. Men att VM nu är över är Mattias Nilsson rätt nöjd med trots allt, det har varit en hel del slit sen SM-vinsten i maj förra året. - Det ska faktiskt bli skönt att få gå tillbaka till vardagen. Få lite fritid igen. Det har varit rätt dåligt med det på sistone, säger han. Idag har svenska yrkeslandslaget en sista dag i London, då har de tid att turista lite. I morgon bär det av hem mot Sverige, Östersund och vardagen igen. Prisutdelning. Foto: Gunno Rask Foto: Gunno Rask

Lysande insats efter seg väntan

Anna Sjögren — Thu, 06 Oct 2011 17:40:13 GMT

Mikael Eriksson och Mattias Nilsson gjorde sin andra tävlingsinsats i Yrkes-VM under sena eftermiddagen efter en lång dag av väntan. En lysande insats, är omdömet från flera om dagens prestation.

Mikael Eriksson och Mattias Nilsson är nöjda med dagens insats i Yrkes-VM. - Man kan nog inte säga annat än att det gick skitbra, säger Mikael Eriksson och ler stort. Fler håller med om det. - Det var faktiskt vackert. Jag är rörd, säger Ann Georgsson, ombudsman i Kommunal, på plats i London för att stötta laget. Uppgiften bestod i att nå fram till en tonårsflicka med diabetes, förklara för henne att det är viktigt att hon sköter sin sjukdom och sen visa hur man gör för att mäta blodsockret. Utvärdering tillsammans med domarna efter tävlingsuppgiften. - Vi fick till en bra kommunikation med patienten och delade upp jobbet bra. Egentligen är det onödigt med två personer för en informationsinsats, man får poängavdrag om den ena är för dominant. Men vi fixade det, säger Mattias Nilsson. I omvårdnadstävlingar är det av yttersta vikt att hålla sig inom den angivna tiden. Idag var Kyle ansvarig för att klocka tävlingen. Enligt schemat skulle det svenska laget tävla sist idag. Dessutom drabbades tävlingen åter av diverse förseningar, så först två timmar efter utsatt tid fick de sätta igång. - Det var segt att vänta så länge, men vi taggade till direkt när vi kom in och det var tävling, säger Mikael Eriksson. Helt bortkastade timmar var det heller inte, trots den långa väntan. - Vi har haft chans att prata med deltagare från hela världen vilket var jätteroligt, säger Mattias Nilsson. En glad och mycket nöjd Mikael Eriksson efter tävlingen. Med två dagar av fyra avklarade är Yrkes-VM halvvägs. Imorgon är det en tuff dag för laget med två case att genomföra. Men Mattias Nilsson och Mikael Eriksson är fokuserade och fortsätter mot målet, medalj på söndag. Mattias Nilsson och Mikael Eriksson i sina landslagströjor.

Svenskarna fick tävla först i VM

Anna Sjögren — Wed, 05 Oct 2011 16:45:27 GMT

Det svenska omvårdnadslaget var först ut när tävlingarna i Yrkes-VM idag drog igång. Mikael Eriksson och Mattias Nilsson är nöjda med insatsen, trots att tekniken vid tävlingsarenan strulade.

-Vi gjorde vårt allra bästa, sa Mattias Nilsson efteråt.

Av de 14 lagen från lika många länder som tävlar i omvårdnad under Yrkes-VM i London var svenskarna de som fick börja. - Det känns bra att börja, då har man det gjort. Första caset är alltid svårast, sen är man inne i det, berättar Mikael Eriksson efter tävlingen. Tävlingen inleds med att de tävlande planerar sin insats. Mikael Eriksson och Mattias Nilsson tar hand om patienten "Mrs Miller", spelad av en statist. Sista tävlingsmomentet är utvärdering tillsammans med domarna samt en kunskapsfråga som har med caset att göra. Starten kunde dock varit lugnare. Eftersom tävlingsarenan inte var helt färdigbyggd blev tävlingsstarten fördröjd i drygt en timme. Dessutom strejkade ljudet vid arenan under tävlingen. Trots det är både Mikael Eriksson och Mattias Nilsson mycket nöjda med dagen. - Bättre kunde vi inte ha gjort det. Omständigheterna kan man ju inte göra något åt, konstaterar Mikael Eriksson. - Ni levererade god omvårdnad idag, berömmer Lars Sohlin, vårdlärare från Östersund som fungerat som huvudcoach för killarna. Lars Sohlin är vårdlärare och huvudcoach för killarna i det svenska omvårdnadslaget. Han berättar att han känner sig som den som upptäckte Mikael Eriksson och Mattias Nilsson för några år sedan. - De blev utslagna i regionfinalen första gången de tävlade. Men jag såg kvaliteten i det de gjorde och ville gärna träna dem. Jag är väldigt stolt över att det har gått så bra för dem, säger Lars Sohlin. Cina Johansson heter en annan av killarnas coacher. Även hon finns på plats för att stötta dem under tävlingarna. Cina Johansson är mentor för Mattias Nilsson och Mattias Eriksson. Precis som dem är hon undersköterska och efter 30 år älskar hon sitt arbete lika mycket fortfarande. - Vi gör skillnad varje dag, säger hon. - Jag är imponerad av deras sätt att se på arbetet, de är unga men redan färdiga representanter för yrket, med massor av yrkesstolthet. De är ödmjuka inför dem de vårdar, inför varandra och inför uppgifterna de tar sig an här i tävlingarna, säger hon. Hon har varit mån om att inte bara coacha dem inför tävlingen utan även att lyfta dem som personer. - När vi träffas går det inte att undgå att prata vård. Men jag känner det inte som att de är mina elever och jag deras lärare – vi är kollegor. Mattias Nilsson med sina föräldrar Patrik Nilsson och Karin Fallmår efter tävlingen. - Det är jättespännande men helt overkligt att vara här, säger Karin Fallmår. Dagens case handlade om att ta hand om en patient med lunginflammation och skador efter ett fall i hemmet. Imorgon torsdag fortsätter tävlingarna med nya patienter med andra sjukdomar. Yrkes-VM, World Skills London 2011, äger rum i en enorm mässlokal, the Excel, i utkanten av London. Parallellt med tävlingarna pågår en yrkesmässa. Många ungdomar kommier på besök med sina skolor. Här har de ett ypperligt tillfälle att välja yrke för framtiden.

Kommunals Chefsekonom, Emma Lennartsson, kommenterar Socialdemokraternas budgetmotion

Johan Nilsson — Wed, 05 Oct 2011 09:14:30 GMT

- I övrigt välkomnar jag att Socialdemokraterna hushållar med statens resurser och säger nej till regeringens subvention av hotell- och restaurangbranschen, och i stället investerar i fler jobb till unga, nya plusjobb och infrastruktur.

Yrkes-VM i London har inletts

Anna Sjögren — Tue, 04 Oct 2011 23:06:19 GMT

Det hittills största Yrkes-VM har invigts. Det gjordes med en show på arenan O2 i London ikväll, där ungdomar från alla hörn av Storbritannien underhöll innan trupperna från över 50 länder fick presentera sig.

Invigningsshowen i London. - Alla deltagare i tävlingen är redan vinnare, påminde Chris Humphries, ordförande för VM-arrangören World Skills London 2011. - Alla här har vunnit sina nationella tävlingar och utsetts att representera sitt land i VM. Den yrkesskicklighet ni har är grundstommen för den framtida ekonomin, vår morgondag, fortsatte han. Nick Clegg, biträdande premiärminister i England, höll med. - Er kunskap är något vi alla behöver för framtiden, sa han. - En global tillställning i en global stad, sa Nick Clegg när han hälsade alla välkomna till tävlingarna i London. Trupperna tågade sen in med sina flaggor ackompanjerade av hurrarop från hejacklacker och medtävlare. Startskottet för Yrkes-VM har därmed gått. Onsdag 5 oktober börjar tävlingarna och Kommunal håller tummarna extra för undersköterskorna Mikael Eriksson och Mattias Nilsson som tävlar i omvårdnadsgrenen. Den svenska truppen tågar in på arenan.

Svensk lönebildning och Medlingsinstitutet står vid ett vägskäl

Lenita Granlund, avtalssekreterare — Mon, 03 Oct 2011 09:25:00 GMT

Lenita Granlund har riktat kritiken i ett brev till Medlingsinstitutet: På 1990-talet gjorde svensk fackföreningsrörelse en utvärdering av lönebildningens utgångspunkter. Avreglerad valuta och en oberoende riksbank var nya förutsättningar. Ett industriavtal undertecknades, som inte var helt okontroversiellt, och nya former för LO-samordning växte fram. Industrinormen och den solidariska lönepolitiken var hörnstenarna i det nya landskapet. Några år efter uppkomsten av Medlingsinstitutet gjordes en första utvärdering. Kommunal och övriga LO-förbund konstaterade att det nya uppdraget, att värna en stabil lönebildning som tog hänsyn till den konkurrensutsatta sektorn, inte var kontroversiellt. Kommunal hade flera år tidigare dragit samma slutsats. Det positiva tonfallet från denna första utvärdering känns inte lika självklart efter ytterligare två avtalsrörelser. När vi sammanfattar 2010 års avtalsrörelse, och när vi nu förbereder oss inför 2012 års avtalsrörelse, förstärks vår kritik mot den tolkning Medlingsinstitutet hittills har gjort av sitt uppdrag. Det gäller särskilt det sätt som institutet har valt att tolka uppdraget att värna den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll, och vilka konsekvenser det får för möjligheterna att successivt bryta den värdediskriminering som finns mellan kvinno- och mansdominerade branscher på den svenska arbetsmarknaden. Industrins normering och relativlönerna Medlingsinstitutet har steg för steg snävat in sitt uppdrag om att följa industrins normering till en nivå där ”märket” i den senaste avtalsrörelsen har blivit uttryckt i procent med två decimaler som alla avtal ska följa till punkt och pricka. Självklart är det viktigt att ta hänsyn till det löneutrymme som förhandlas fram i den konkurrensutsatta industrin och i den meningen är det även fortsättningsvis en normering som bör gälla. Det är dock helt orimligt att det är på kronan och decimalen samma utrymme som ska gälla i alla branscher då detta cementerar och till och med förvärrar obalanser på den svenska arbetsmarknaden. Det är inte en rimlig tolkning av Medlingsinstitutets uppdrag. Vad som är en rimlig procentuell utveckling på ett relativt välavlönat avtalsområde, med goda förutsättningar för lönekarriär och med en marknadsdriven löneglidning utöver vad som avtalats, kan vara alldeles för lite i en sektor eller bransch som saknar dessa förutsättningar. När det gäller till exempel Kommunals branscher är löneglidningen i stort sett obefintlig – och bara för att behålla befintliga lönerelationer till andra branscher med löneglidning krävs således högre löneavtal. Därutöver innebär Medlingsinstitutets tolkning av industrins normerande roll att lönerelationerna på arbetsmarknaden mer eller mindre låses fast för alltid – eftersom den inte skapar något utrymme för relativlöneförändringar mellan branscher. Det kan inte Kommunal acceptera. LO:s lönerapport 2011 visar att de nominella löneklyftorna mellan tjänstemän och arbetare och mellan privat- och offentligt anställda har ökat kraftigt under de senaste åren. Löneläget i kvinnodominerade avtalsområden är fortfarande regelmässigt betydligt lägre än i jämförbara mansdominerade branscher. Om inte denna strukturella ojämlikhet förmås brytas är risken att det leder till kompensationskrav och konflikter. Som vi ser det kan problemet lösas inom ramen för industrinormeringen, men det kräver aktiv handling från Medlingsinstitutet i den just nu inledda avtalsrörelsen. Ett sådant utvecklingsarbete ligger väl inom ramen för uppdraget att garantera stabilitet i den framtida lönebildningen. Värdediskriminering När Medlingsinstitutet mäter löneskillnaderna mellan kvinnor och män korrigerar myndigheten för den löneskillnad som finns mellan kvinno- och mansdominerade branscher. Kommunal menar att detta är ett anmärkningsvärt tillvägagångssätt. Det finns en strukturell värdediskriminering på den svenska arbetsmarknaden, där kvinnodominerade branscher systematiskt har lägre lönenivåer än mansdominerade branscher. Denna strukturella diskriminering leder till exempel till att den som arbetar med att vårda en bil tjänar flera tusen kronor mer i månaden jämfört med den som vårdar en människa. Kommunal anser att Medlingsinstitutet ska analysera och beskriva denna värdediskriminering. Den strukturella värdediskriminering mellan branscher måste belysas; inte döljas. Vidare anser vi att myndigheten aktivt ska arbeta med att informera arbetsmarknadens parter om värdediskrimineringen, samt ta hänsyn till den i medlingssituationer. Svensk lönebildning Att det uppstår konflikter om hur den samhällsekonomiska kakan ska fördelas är vare sig nytt eller konstigt. Meningen är att förhandlingssystemet ska lösa detta dilemma. Syftet med ett regelverk kring förhandlingar samt normbildning är att de ska minska riskerna för konflikter. Avtalsförhandlingarnas innebörd kan sägas vara att lyssna på gruppers och individers egenintresse utan att det därmed skadar allmänintresset. I dagens samhälle är människor beroende av varandra. Det är därför rättvist att alla delar på den samlade produktivitetsökningen. Människors syn på vad som är en rättvis lön och vilka löneskillnader som är rimliga stämmer väl överens med Kommunals uppfattning. Detta bekräftas av LO:s rapport ”Synen på löner och löneskillnader” (juni 2011). Kommunals krav Kommunal menar att det är möjligt att förena en ansvarsfull lönebildning där den konkurrensutsatta industrin sätter normen för de totala löneökningarna i samhället, med aktiva insatser för att bryta den strukturella värdediskrimineringen mellan branscher. Detta kräver dock att lönenormen sätts i kronor och att utrymme skapas för att fortsätta arbetet med jämställdhetspotter – och att Medlingsinstitutet bevakar detta. Kommunal menar att det är hög tid för Medlingsinstitutet att modernisera sin tolkning av det uppdrag myndigheten har fått av regeringen. Sverige behöver en väl fungerande lönebildning, som är ansvarsfull och som skapar förutsättningar för att steg för steg nå jämställda löner. Båda dessa strävanden är väl förenliga med Medlingsinstitutets uppdrag.

Yrkes-VM närmar sig

Anna Sjögren — Fri, 30 Sep 2011 15:23:55 GMT

5 oktober drar världens fjärde största tävling igång. Det är dags för Yrkes-VM i London. Mikael Eriksson och Mattias Nilsson representerar Sverige i grenen Omvårdnad

Under nästa vecka tävlar mer än 1 000 killar och tjejer från över 50 länder om medaljerna i de 46 yrkesgrenarna i Yrkes-VM. Arrangörerna förväntar sig en publik på 150 000 personer. Endast sommar- och vinter-OS samt fotbolls-VM är större sett till antal deltagare. Sverige tävlar i 24 olika yrken. Omvårdnadslaget består av Mikael Eriksson och Mattias Nilsson från Östersund, båda undersköterskor i äldreomsorgen. De arbetar ihop till vardags och nu tävlar de tillsammans i VM. Med endast dagar kvar innan tävlingarna startar känner sig Mattias Nilsson inte nervös. - Det känns bra, vi har tränat mycket och är så förberedda som vi bara kan vara, säger han. Ända sedan de vann SM i maj förra året har de tränat stenhårt inför VM coachade av Annelie Medling, förtroendevald i Kommunal, och Zenita Cider från SKL. - Vi körde ett genrep här i Östersund förra veckan och det gick bra, säger Mattias Nilsson. Kommunal kommer att finnas på plats i London och följa Mattias Nilsson och Mikael Eriksson under tävlingarna.