”Hon lyssnar och är öppen för andras åsikter och hon får de mest uppgiva själarna att tro på fackets framtid.” Så stod det i motiveringen när Matilda Olofsson från Kommunal utsågs till årets fackliga hjälte 2011 på LOs ungdomsforum 1 december.
Matilda Olofsson har redan landat i vardagen och jobbat första passet efter dagarna på LOs ungdomsforum. Men känslan när hennes namn ropades upp som årets fackliga hjälte lever kvar i henne.
- Det kändes helt overkligt. Kul – och väldigt stort, berättar hon.
Utmärkelsen ser hon som en bekräftelse av att hon är på rätt väg i det fackliga arbetet.
- Jag jobbar utåtriktat, lyssnar och medlemsvärvar. Just lyssnandet är en metod jag använder, jag står inte och predikar, säger hon.
Lyssnandet är något hon fått träna upp aktivt.
- Många som känner mig har blivit förvånade, för jag gillar nämligen att prata. Det har varit lite av en prövning för mig att vara tyst och lyssna. Men det har gett så mycket. Och det är väldigt roligt att ha fått den här utmärkelsen som bevis för att det är en bra metod.
Det var arbetet med Stora Resan, projektet där LO tar reda på vad den nya generationen vill, som gjorde att Matilda Olofsson på allvar upptäckte hur bra lyssnandet är som metod i det dagliga, fackliga arbetet.
- Det var så det började, men nu använder jag mig av lyssnandet hela tiden. Och genom Stora Resan har jag fått veta att ungdomar gärna vill ha information, så det känns helt rätt att jobba på med skolinformation, som jag brinner för.
En hjärtefråga till har Matilda Olofsson i det fackliga arbetet.
- Jag tycker det är viktigt att alla medlemmar får vara med och påverka. Vi måste hjälpas åt allihop.
Matilda Olofsson nominerades av Grethel Boman och Patrik Enkvist, från Kommunal Västerbotten och var en av fem nominerade till utmärkelsen som årets fackliga hjälte. Vinnaren utsågs av en jury bestående av LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin, SSUs ordförande Gabriel Wikström samt ABFs ordförande Karl-Petter Thorvaldsson.
Motiveringen i sin helhet: ”Matilda tilldelas priset för hennes insatser i det dagliga fackliga arbetet, ett uppdrag som hon bemöter med ett brinnande intresse och stort engagemang. Matilda har genom sitt naturliga ledarskap och nyfikna framtoning fått de tröttaste elever att vilja lyssna till vad facket har att ge. Hon lyssnar och är öppen för andras åsikter och hon får de mest uppgiva själarna att tro på fackets framtid. Ingen by är för liten, ingen klass för obetydlig. Det tvärfackliga arbetet ligger Matilda nära liksom kampen för att facket måste ut och möta ungdomar på ungdomarnas egna arenor. Matilda är en strålande ros i arbetarrörelsens trädgård.”