Här kan du läsa betraktelser från den av ombudsmannen Birthe Josephson och Kommunals förste vice ordförande Annelie Nordström Hellander.

Annelie Nordström Hellander om måndagskvällen då de mötte integrationsminister Nyamko Sabuni från den borgerliga regeringen:

Mötet med integrationsministern

"Vi fick en inbjudan till en mottagning på svenskaFN-representationen i New York för att träffa integrationsminister Nyamko Sabuni. Vi  tolkade det som att vi, de svenska frivilligorganisationerna, skulle få möjlighet att träffa den svenska delegationen för att berätta för ministern och de andra om vad vi tycker att de ska försöka förändra i resolutionen om kvinnor. Det är nämligen brukligt att delegationen ordnar ett sådant samtal.

Vi förberedde oss noga och översatte från Engelska delar av det material som ISKA tillsammans med EI Education International, ITUC och UNI Global Union hade arbetat fram. Vi förberedde oss på att hålla ett inlägg på cirka 5 minuter.

Det blev inte alls vad vi hade tänkt oss. Det visade sig vara en allmän mottagning för vissa svenskar som för tillfället befann sig på uppdrag av olika slag i New York. Delegationen var visserligen där och givetvis Nyamko Sabuni, men många andra också. Det var mingel med mycket små medaljonger som tilltugg till vin och vatten och mycket trångt i festvåningen på 64th street.

Men skam den som ger sig. Hade vi nu förberett oss och Nyamko fanns på plats så skulle hon få veta vad vi tycker. Så jag klev fram till henne och berättade utan omsvep. Hon tittade ganska ointresserat på mig när jag talade om vikten av att folk i alla länder ska ha rätten att organisera sig i en facklig organisation, men var betydligt mer engagerad av våra resonemang om förutsättningar för kvinnors arbete och om lokal matproduktion.

Sammantaget blev vi ganska nöjda med kvällen ändå. Vi fick tillfälle att prata och berätta om Kommunals jämställdhetsarbete för många människor från olika delar av det svenska samhället.

Ändå tycker vi att det är oklokt av den svenska regeringen att inte skapa bättre kontakt med alla de svenska frivilligorganisationer som finns här för att påverka FN att arbeta i en riktning som vi i Sverige säger oss vara överens om, samma villkor för män och kvinnor i alla sammanhang och alltid. Deras agerande gör att det finns anledning att vara tveksam till om de menar vad de säger, antagligen är det som vanligt mest frågan om att vara politiskt korrekt. Mycket snack och lite hockey.

På tal om hockey, ni skulle hört jublet från den canadensiska kvinnostarka gruppen när de tog guldet.
Vi har fått ytterligare en inbjudan från departementet till på torsdag, så nu hoppas vi att det blir större utrymme för oss där att framföra våra synpunkter."

Annelie Nordström Hellander och Birthe Josephson, Kommunal 

Annelie Nordström Hellanders betraktelser från tisdagen:

Kommunal talade för europeiska kvinnolobbyn

"Vi antog utmaningen att tala trots att inbjudan kom så sent som dagen innan. Vi tyckte att det kändes jätteviktigt att  framföra en facklig organisations perspektiv på vad som är viktigt för kvinnor.

Det som är anmärkningsvärt  när man talar om kvinnofrågor är att de fackliga organisationerna är så dåligt representerade och märks så lite. Trots att kvinnors situation på arbetsmarknaden är så central för kvinnors möjligheter till ett bra liv.

På det här seminariet talades om kvinnor med funktionshinder, om kvinnors rätt att bestämma över sin kropp, om fattiga kvinnors situation i anledning av den ekonomiska krisen och givetvis om kvinnovåld. Men det var bara Kommunal som lyfter kvinnors situation på jobbet och arbetsmarknaden.

Min bild är att fackliga organisationer har ett både bredare och djupare perspektiv på kvinnors liv än de flesta andra organisationer som engagerar sig i kvinnofrågor. Men vi är mycket sämre än de andra frivilligorganisationerna på att profilera oss, bilda opinion, skapa aktion  och ställa tydliga krav.

Bästa talare på seminariet var Eva-Britt Svensson (v), ordförande i EU:s utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Hon talade klokt om hur organisationer och politiken borde samverka för att flytta fram jämställdhetsarbetets positioner på bred front. Hon gav inspiration till nya tankar om vad Kommunal borde ta tag i på jämställdhetsfronten."

Deltagare på FN:s kvinnokonferens 

Ombudsman Birthe Josephsons betraktelser

"Så är vi här. Idag är det ett förberedande möte med den fackliga gruppen. Vi är drygt 100 stycken som kommer från fackföreningar från alla världens hörn. Samlade av ITUC –international trade union confederation. Flest från vår globala federation ISKA och EI, organisationen för lärare. Det är häftigt att vara med på ett möte som känns så förvirrande och konstruktivt samtidigt. Folk sitter i olika språk grupper som hjälper varandra med tolkning."

Om första veckan skriver Birthe Josephson:

"Den här veckan kommer förmodligen det mest intressanta vara det som händer på alla seminarier och möten som sker utanför den stora officiella konferensen. Man tror att över 8 000 personer, mest kvinnor, kommer vara här från olika intresseorganisation med det gemensamma att man jobbar för att förbättra kvinnors möjligheter och rättigheter. Den fackliga gruppen är rätt liten om man jämför. Därför känns det bra att vara här."

Betraktelse från 1 mars:

"I morse gick vi tidigt till FN-huset. Vi var där en halvtimme innan det öppnade. Då stod kanske 50 personer där redan. Men det var rätt trevligt. Bemötandena vi fick kunde se ut såhär:

- Var kommer du ifrån? Sverige?  Jaha, facklig organisation? Så intressant!

Bakom oss stod några damer från Sjundedagsadventisterna. Framför oss en grupp som som hörde till ett kvinnligt nätverk i Mellanöstern. Plötsligt jublar en av adventisterna; "Åh, hon är från Betlehem!".

Vi hade fått rådet kvällen innan att gå dit tidigt för att det kommer bli hemska köer. Det skulle vi sen bli väldigt tacksamma för att vi hade gjort. Marieke Koning, från Europafackets kontor i Bryssel, hade köat i 8 timmar!

Vi behövde bara köa i 2,5 timme. Trots att vi faktiskt hade lyckats ta oss in i tid för att kunna vara med på öppningen av konferensen så missade vi den.  Det var överfullt. Vi kom inte in i salen. Och så var det för dom allra flesta. Istället gick vi på ett seminarium om migration."

Kön till FN:s kvinnokonferens. Över 8 000 deltagare.