Till Reinfeldt: Så kan Sveriges kvinnor jobba mer

Kvinnor arbetar betydligt oftare deltid. Över 700 000 kvinnor arbetar mindre än 35 timmar i veckan, och den siffran är dubbelt så hög som männens drygt 300 000. Och det är inte bara kvinnor med småbarn som jobbar deltid; det är kvinnor i alla åldrar. 

Visst är det många människor som själva väljer att arbeta deltid, men det är ett problem att deltidsarbetet är så ojämlikt fördelat – mellan könen och mellan olika branscher. Men framförallt är det ett problem att en betydande del av allt deltidsarbete är ofrivilligt.

Deltidsarbetet får betydande ekonomiska konsekvenser. Dels för alla som jobbar deltid, dels för samhällsekonomin i stort. Som deltidsarbetande får man lägre löneinkomster, lägre sjukpenning och lägre pension. I genomsnitt jobbar Kommunals medlemmar 85 procent – och bara lönetappet till följd av deltidsarbetet kostar den enskilde medlemmen i snitt drygt 3 000 kronor, före skatt. Varje månad. 

Självklart finns det många anledningar till att många kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än män. En är att kvinnor fortfarande tar ett betydligt större ansvar för det obetalda hemarbetet än vad män gör. Statistiska Centralbyråns senaste tidsanvändningsstudie visar att kvinnor ägnar sig åt cirka åtta timmars mer hushållsarbete än män. Varje vecka.

En annan är att många inte får arbeta mer. Det ofrivilliga deltidsarbetet är betydande. Enligt Statistiska centralbyråns senaste statistik var drygt 300 000 personer undersysselsatta i november, varav majoriteten kvinnor. En tredje anledning är att många inte kan arbeta mer, till exempel för att det inte finns barnomsorg på obekväm arbetstid, eller för att kvaliteten i förskolan eller äldreomsorgen brister.

För att få fler kvinnor att arbeta mer föreslår vi därför fem viktiga reformer:

1. Rätt till heltid. Den enskilt viktigaste reformen är att ge de kvinnor som idag arbetar ofrivillig deltid rätt till heltid. Arbetsmarknadens parter har inte löst problemet. Därför behövs det en lagstiftning om en stärkt rätt till heltid i lagen om anställningsskydd, så att heltid blir en rättighet och deltid en möjlighet.
2. Barnomsorg på obekväm arbetstid. Många arbetar regelmässigt både kvällar och helger. Det gäller i många traditionella industrijobb, men det gäller också i den växande servicesektorn. Samtidigt visar Skolverket att 6 av 10 kommuner inte erbjuder barnomsorg utanför kontorstid. Det är hög tid att lagstifta om en tidsneutral barnomsorg som finns tillgänglig när föräldrarna arbetar.
3. Fler anställda i förskolan. Många föräldrar upplever att det är för stressigt för barn att gå heltid i förskolan, och känner sig därför tvingade att hämta sina småbarn tidigt på dagis – och därför gå ned i arbetstid. Att vissa föräldrar själva väljer att tillbringa mer tid med barnen och därför jobba deltid under småbarnsåren är självklart inget att orda om. Men när föräldrar upplever att personaltätheten är så låg så att barnen inte kan gå heltid i förskolan då har ett av förskolans grundläggande uppdrag – att ge föräldrar möjlighet att kombinera arbete och familj – misslyckats. 
4. Bygg ut äldreomsorgen. Många kvinnor axlar, utöver sitt ansvar för sina egna barn och hem, också ett stort ansvar för omsorgen om sina föräldrar, men också ofta för sin makes föräldrar. Under senare år har flera forskare uppmärksammat att anhörigas omsorgsinsatser för äldre har ökat i takt med att den offentliga äldreomsorgen når allt färre av de äldre, och att det är främst kvinnor som har fått ta detta ansvar.
5. Slopa vårdnadsbidraget och tredela föräldraförsäkringen. En jämställd arbetsmarknad förutsätter ett jämställt familjeliv. Regeringen har stannat av processen med fler och fler pappamånader och i stället infört ett vårdnadsbidrag – ett bidrag som aktivt uppmuntrar kvinnor att inte arbeta och cementerar traditionella könsroller. Ska man stimulera ett jämställt föräldraliv behöver vårdnadsbidraget rivas upp och föräldraförsäkringen tredelas.      

Annelie Nordström, förbundsordförande, Kommunal
Emma Lennartsson, tillträdande chefsekonom, Kommunal