Skapad: 2009-03-08, Ändrad: 2009-03-08

Mars

Kommunal.seNyheter2009MarsKvinnors rätt till full försörjning

Kvinnors rätt till full försörjning

Grunden till jämställdhet är rätt till egen försörjning. Det lyfte Kommunals ordförande Ylva Thörn under ett panelsamtal om jämställdheten i Sverige.
- Kvinnor ses som någon sorts reservarmé, ungefär som hemvärnet. Vi ska finnas när det passar. Vad som behövs är reformer som gör det möjligt att arbeta heltid, sa hon.

Ylva Thörn, Kommunals ordförande och Katri Linna, DO i samtal om jämställdhet. Foto: Maria Niemi

En färsk enkätundersökning visar att 120 000 av Kommunals medlemmar vill gå upp i arbetstid. Det är framför allt kvinnor som tvingas jobba deltid mot sin vilja. Deltidsarbete är nämligen knappt förekommande i mansdominerande branscher. Kan det handla om att mäns och kvinnors arbete värderas olika?

- Arbetsvärdering har betydelse för lön. Istället för att prata om lika lön för lika arbete borde vi prata om lika lön för likvärdigt arbete, det vill säga jämföra liknande yrkesgrupper emellan. Får vi bara bort den ojämlika arbetsvärderingen kommer det att ge direkt effekt för de lågavlönade kvinnorna, sa Claes Borgström, företrädare för socialdemokraterna i jämställdhetsfrågor.

Nu kan vi dessutom se tysta varsel som drabbar kvinnor i offentlig sektor, på grund av minskade skatteintäkter och ökade utgifter.

- Det behövs mer pengar till kommunerna. Det är inte en bransch där efterfrågan är noll. I offentlig sektor finns det alltid en efterfrågan, därför är det särskilt bra att satsa pengar på den branschen i dessa tider, sa Ylva Thörn.

Deltidsarbetandet är också en kvinnofälla, eftersom de förutsätts ta mer ansvar för hemmet och anhöriga.

- Vi har länge pratat om dubbelarbetande kvinnor, det vill säga kvinnor som både jobbar och gör allt hushållsarbete. Men många gånger handlar det om trippelarbetande kvinnor som både ska sköta sitt arbete, barn och frisk man i hemmet och äldre anhöriga.

Vårdnadsbidrag dåligt för jämställdhet

Den borgerliga regeringen införde vårdnadsbidraget, som ger föräldrar som är hemma med sina barn 3 000 kronor i månaden. Det har visat sig vara framför allt lågavlönade utrikesfödda kvinnor som ansökt om vårdnadsbidraget. Det vill säga just den grupp som är den som främst står utanför arbetsmarknaden.

Något som den moderata riksdagsledamoten Anti Avsan inte kunde försvara.

- Egentligen tycker jag inte att vårdnadsbidraget är en bra jämställdhetsinsats, sa Anti Avsan (M).

Av: Maria Niemi
webb@kommunal.se
Skapad: 2009-03-08, Ändrad: 2009-03-08

Tipsa om Kommunal.se